Alltså det här har varit den värsta veckan i mitt liv, so far!! Jag berättade ju om vad som hände i måndags då vi ramlade med cykeln men också att lilleman hade dubbel öroninflammation, men utan symtom. I tisdags kändes han ändå pigg och frisk och vi tänkte att han skulle gå på dagis i onsdags och att jag skulle jobba.
Men i tisdags kväll hände det som inte får hända 🙁 Jag och han stod i köket och lagade mat, och precis när jag skulle lyfta av pastakastrullen så vinglade han till och höll på att ramla ner från sin stol. Reflexen jag fick då var att rädda honom från fallet, vilket gjorde att jag släppte ena sidan på kastrullen, vilket gjorde att kokande vatten skvätte ur och rakt på min lilla älskade son. Helt fruktansvärt! Han skrek! Jag skrek! Sambon kom inrusandes till köket och vi ihop kastade oss in i duschen med honom samtidigt som vi hade 112 i luren. Vi såg ju att han fått brännskador på både rygg och ett ben. Vi blötte handdukar och la på såren. Lilleman grät och skrek. Jag grät och sa förlåt, förlåt, förlåt!
Vi fick rådet att genast åka in till akuten vilket vi gjorde. Väl framme på första sjukhuset tog de hand om honom snabbt och satte bandage runt såren och skickade oss vidare till Astrid Lindgrens sjukhus. När vi kom dit fick vi också snabbt komma in på ett rum. Läkare kom in, kollade in skadorna. Tvättade rent. Fick stort plåster. Bandage utanpå. Sköterskor kom in. Vi stannade länge men fick åka hem sent på kvällen.
Igår var det återbesök och dags för att lägga om nya plåster/bandage. De bedömde att det var ytlig 2:a gradens brännskada han fått. Och att de tror att det kommer att läka bra. Håller verkligen tummarna för det. Lilleman har verkligen varit en kämpe genom detta. Klarat av allt bra. En stark liten kille. Som trots detta är sitt glada vanliga jag, vilket är härligt att se. Däremot mitt samvete som mamma. Ja, det går inte att beskriva hur dåligt jag mått denna vecka, och när jag jobbade i onsdags var jag fortfarande i chock och grät en hel del 🙁
Min lilla, lilla kille. Älskar dig!
Kramar klart det läker…. 😉
Kram <3
Åh det gör ont i mig när du berättar. Du är en fantastisk mamma!
Massor med kramar till dig och lillkillen.
Kram tillbaka <3
Min mardröm när jag lagar mat tillsammans med min dotter =(
Ush så fruktansvärt och förstår hur jobbigt det måste känts men det läkare och ni gjorde allt rätt =)
Kram till dig <3
Men fy vilken mardröm. Skönt dock att din kille verkar vara en riktig kämpe! En varm kram till dig!
Ja det var verkligen en mardröm 🙁 Men han har kämpat på bra. Kram till dig med <3