Välkommen in i Fotohellas vardag. Fotohella är 39 år, mamma till tre 3 barn (Lovina, Alex och Anton) och gift med J. Bloggen är en blandning av vardagsliv, tankar, foton, resor, tävlingar, tips och events. En vardag fylld av härligt organiserat kaos med mycket kärlek. Anordnat Mammakryssningen under flera år! OBS!! Alla bilder jag själv fotat och lägger ut är mina och inte till för att kopieras och användas i annat sammanhang, tack! Kontakta mig på fotohella@gmail.com vid frågor/samarbeten. Instagram: fotohella.

Annons

NU med Danny

Men alltså vilken otroligt imponerande och proffsig show jag och min vän M var på igår, Danny Saucedos succéshow NU på Hamburger Börs. Danny firar 10 år som artist och kör såklart alla bra låtar som Brinner i bröstet, Så som i himlen,  Amazing och många fler, men det är inte bara en show med hans låtar. Utan även mycket dans och storyn om hans liv, hans tankar, hans uppväxt, vilka som påverkat hans val i livet, kärleken till sin mamma. Och det är en show med coola effekter och illusioner på scenen. Så värd att se, så ni som inte sett den, se den!!

Showen sålde slut i våras och ja det var ett fullsatt Hamburger Börs med dansande, sjungandes och jublandes människor i publiken i går, och en salig blandning av alla olika åldrar. Och vilka platser vi fick på parkett, precis intill den runda lilla scenen som stod ute i publiken, så vi satt verkligen close-up!

Innan själva showen började kl 21 så käkade vi trerätters middag en våning upp, drack god öl och snicksnackade :-)Danny Saucedo

Annons

Snart så, så bär det av mot Italy

Nu är det verkligen inte långt kvar till vår honeymoon, eller rättare sagt vår honeyweekend. Tre månader sedan vi gifte oss och snart så är det alltså dags för vår resa till Italien. Ska bli såå mysigt och trots att vi såklart kommer att längta efter barnen så ska det bli skönt att komma iväg till detta vackra land, uppleva området kring Comosjön, kanske ta en båttur. Eller bara käka och dricka gott, prata, promenera :-) Vi har faktiskt aldrig varit ifrån våra barn mer än tre nätter innan (på 15 år) och nu blir det fyra nätter. Men det ska vi nog klara av :-) De kommer att ha det superbra med min mamma och hennes man.

Comosjön

Annons

Jag med! #metoo

”Det var menat som en komplimang”, ”det är för att du dansar så sexigt”, ”jag menade inget illa”, ”du har ju så kort kjol på dig”. Ja många är de kommentarer man fått genom åren. För ja, jag är också en av dem som blivit kränkt, sexuellt trakasserad, utsatt. Under hashtagen #metoo så har väldans många kvinnor runt om i världen nu gått ut och delat med sig om de övergrepp och trakasserier de varit med om. Och det är helt fruktansvärt att det varit så och är än idag..

Jag nämner några av de händelser här nedanför jag har varit med om. Inte alla och inte det grövsta.

(på bilden är jag typ 13 år)

IMG_7180

Jag var 13 år när jag blev tafsad på av klasskompisar. Både på rumpan och brösten. Fler tjejer i klassen än jag blev oxå tafsade på. Samma år fick jag även mitt huvud nedtryckt i en av skolans toaletter. Också hårda nyp i nacken så att det kändes som att jag skulle svimma. Och jag fick höra många elaka och hårda ord. Men jag var inte den enda, jag kommer speciellt ihåg en annan tjej som också fick utstå en del :-(

Jag var 14 år när en större kille tryckte upp mig mot en vägg och tvingade mig att hångla med honom.

Jag var 15 år och väldigt full när en kille tyckte att han hade rätt att göra lite vad han ville med mig bakom en buske utomhus.

Som 15-åring blev jag skrämd och biten i läppen av en äldre kille som tyckte att: ”nu ska vi hångla”.

När jag blev lite äldre, klokare och riktigt vågade säga Nej! Sluta! Så fanns det ändå en del killar som inte fattade vinken.

Jag var 19 år och ute på klubb, träffade en trevlig kille, vi började prata, drack öl. Helt plötsligt stod vi hånglandes i ett väldigt mörkt rum när han började prata om att han måste döda mig om jag skulle följa med honom hem.

Jag var 21 år och på klubb och dansade. Flera killar vid olika tillfällen tyckte att det var okej att tafsa, ta mig på rumpan, runt midjan etc. Detta har också hänt vid många fler tillfällen både före och efter just den kvällen. Men självklart dansade jag med killar när jag ville det, inte det det handlade om, utan det var inte så mysigt alla gånger att känna främmande händer lite här och där :-/

Jag var 35 år när jag blev förföljd av en kille på väg hem från t-banan. Innan jag klev av t-banan så satt han och stirrade på mig. Försökte bli av med honom men han var hack i häl när han plötsligt vek av under en viadukt mot ett buskage. Jag var livrädd och vågade knappt gå hemåt, eftersom buskaget är som en genväg mot den väg jag tänkte gå. Fick ringa min man som fick möta mig.

Jag var (hör och häpna) 36 år och på klassåterträff. En av de ”elaka” killarna på högstadiet gick fortfarande runt och tafsade på flera av oss. En kommentar från en tjej: ”Det är sån han är, strunta i det”. Men betyder det att jag skulle acceptera tafs beteendet? Nä! Verkligen inte. Jag sa ifrån, jag sa Sluta och blev lämnad ifred resten av kvällen av honom.

Så vad vill jag ha sagt med detta? Helt klart är att det är sjukt att det har varit såhär och fortfarande är i världen. Ett nej betyder alltid nej! Hade jag varit med om detta idag så hade jag garanterat anmält. Men på den tiden, på högstadiet så ”var det såhär det var”. Sjukt att tänka så!! För självklart var det inte okej.

Och ett Nej eller Sluta ska absolut räcka att säga för att en kille ska ”fatta vinken” och sluta. Och man ska inte behöva tvingas ”göra saker” för att uppnå ett ”visst mål” här i livet (som ett gäng skådisar gått ut med och berättat om). Vi är alla människor, vi måste respektera varandra! INTE okej någonstans att trycka ner en annan människa, att förnedra, att kränka.

Det viktiga idag som vuxen är att jag och min man lär våra barn att respektera andra, och varandra, lär de medmänsklighet, och vikten av att våga säga NEJ! Men också att de berättar om något skulle hända dem.

En gammal klasskompis till mig (en kille) skrev såhär på fb idag (Tack för dina ord):

”Jag skäms fortfarande!! #metoo

Det hela utspelade sig i högstadiet för en väldans massa års sen i den lilla staden Hudiksvall a.k.a Glada Hudik! under 3 år i högstadiet tycktes det vara en orgie av tafsande på tjejerna i min klass, tror säkert det tyvärr inte bara var den klassen jag gick i tyvärr inte bara i den skolan jag gick i…det kändes nästan som en kamp mellan oss killar vem som vågade tafsa mest, man blev påhejad av dom andra killarna. Jag var feg, jag vågade inte, MEN jag vågade inte heller säga nej! ett lika stort brott! Det lika sjuka var att lärare och andra vuxna i anknytning till skolan inte gjorde det klart för oss unga killar att detta INTE är OK!! När jag tänker tillbaka på vad som hände dom 3 åren i högstadiet och copy pastar in det i nutid så är det solklart fall av polisanmälan. Förlåt alla som blev utsatta för det utan att JAG sa nej.”

Annons

Att planera inför ett bröllop!

Nu har det ju faktiskt snart gått 3 månader sedan jag gifte mig, jösses! Och jag som tänkte uppdatera och berätta om vår stora dag kanske bara någon vecka efter när jag fått alla bilder. Men jag får ta det en del i taget. För det krävs en hel del planering inför ett bröllop, framför allt tid.

Det var inget romantiskt frieri utan vi kom fram till att NU är det dags, nu är det helt rätt tid för oss och vi firar även 15 år ihop år 2017. Jag menar, vi har klarat av småbarnsåren och ”stått” ut med varandra så länge, och faktiskt så är jag kärare än nånsin i min man :-) Det gäller att inte ta varandra för givet, utan verkligen se varandra, ge någon komplimang då och då, överraska. Helt enkelt jobba på sitt förhållande :-)

Vi gick ju ut på nyår 2016/2017 med att vi skulle gifta oss, och då hade vi bestämt det någon månad innan. Så det blev ca 9 månader vi hade på oss att planera allt, eller det var väl lilla jag som drog i de flesta trådar, men då gillar jag verkligen att planera också, som de flesta vet 😉 Självklart flikade min man in med råd och vad han ville och de ”stora” besluten tog vi gemensamt, som tex val av kyrka, festplats, maten etc. Val av stad var inga problem att välja, vi är båda från Hälsingland och har släkt och vänner i Hudiksvall, Ljusdal och Delsbo. Färgtemat vi kom fram till var beige/vit (champagne), men ju mer vi närmade oss bröllopsdagen så blev temat mer björk. Tyckte det passade då bröllopsfesten skulle hållas på landet intill björkskog. Vi valde att hålla festen i ”byn” där min mamma och hennes man bor, dels för att det är en vacker plats, men också för att det skulle vara nära för våra barn att kunna gå hem till mormor när det var dags att sova. (Jag ringde och mailade runt till flera olika lokaler, kollade catering, festvåningar innan vi bestämde oss). Något som var svårare var gästlistan, vilka vi skulle bjuda. Hade vi haft möjlighet så hade vi bjudit in flera av våra vänner, men vi behövde dra gränsen någonstans. Dels för att klara budgeten men också för att få plats i partytälten.

IMG_4650

Jag gillar detaljer, att allt ska se bra ut i hop i slutändan, men jag är nog allra bäst på att få ihop allt i ”sista sekund” och inte börja beställa och köpa saker flera månader i förväg. Nu gjorde jag det till viss del i alla fall. För att vara säker på att hinna få hem en del viktiga detaljer. Hittade det mesta hos My Perfect Day. Jag fick en hel del inspiration från deras sida för de har väldigt mycket olika saker som passar till ett bröllop. Men det var inte bara jag som beställde därifrån utan även min mamma, hon gick bananas på hemsidan, haha :-)

Wedding, bröllop, tips, planering, weddingplanning, bröllopsplanering, blogg, fotohella, my perfect day IMG_1003

Ringar är en annan viktig del inför ett bröllop och vi gick runt och tittade men fastnade inte för några i butik, så det blev ett par silverringar online istället. För vi gillar verkligen silver. Berättar mer om dem senare :-) Jag gick också på en bröllopsmässa för att få inspiration, känna på olika tyger och material till klänning, tips på lokaler, dekorationer mm.

Att boka fotograf kände jag var en viktig detalj, men mindre viktigt för min man. Jag kontaktade min gamla fotolärare från gymnasiet som tog på sig jobbet att vara vår bröllopsfotograf. Tyvärr hoppade hon av några månader innan så det blev till att leta vidare. Min mamma tipsade då om att hon tidigare jobbat med en tjej som är otroligt duktig på att fota, jag kontaktade henne och det kändes helt rätt. Vilken gullig tjej som verkligen kan fota, som ser detaljer, som vet vad hon gör. Ni hittar henne på Instagram som Fotofredrica :-)

Weddingring, bröllopsring, silver, wedding, bröllop Bröllop, Brudklänning, Bröllopsfest, Planering, Blogg, fotohella, Välja brudklänning, Little Fairies, detail, detalj, brudklänning, hejaff, blogg, fotohella

Och val av klänning är viktigt, såklart, men det kom jag på lite sent och började googla runt vilka butiker jag kunde prova olika klänningar i. Jag fastnade för en butik som inte ligger i centrala Stockholm utan i Hägersten, Wedding Bell by Little Fairies. De hade fått positiv feedback från andra på de sidor jag läste. Så jag ringde dit och bokade ett första möte. Tog med mig dottern Lovina och min vän Susanne, vilket var bra, de var ärliga och sa vad de tyckte om de olika klänningarna. Och oj vilka vackra klänningar, och såå många de hade :-) Jag hade en idé om hur jag ville att just min drömklänning skulle se ut och till ca pris. Så Maria i butiken tog fram ett gäng som jag fick prova och ja, jag hittade ju MIN klänning. Jag kan verkligen rekommendera denna butik, trevlig och hjälpsam personal, många olika slags klänningar (men även festkläder till andra tillfällen). En mysig liten butik. Om jag minns rätt så var jag i butiken vid tre tillfällen, för att måtta, prova, sy in. Helt enkelt för att klänningen skulle sitta perfekt innan jag hämtade hem den.Brudklänning, Little Fairies

  Brudklänning IMG_5618

Ja det här var en liten del av allt planerande inför bröllopet, fortsättning kommer :-)

Annons

Borg, en kväll med min son!

I söndags så tog jag med äldsta sonen för en mysig biokväll, och det kanske inte var den filmen han absolut ville se, men jag ville se Borg och han protesterade inte :-) Och han tyckte faktiskt att den var riktigt bra. Det låg liksom en spänning under hela filmen och den stora Wimbledonfinalen mellan Borg och McEnroe. Det är verkligen supermysigt att lyxa till det med en biokväll med bara ett av barnen ibland :-) Egentid är viktigt tror jag när man har flera barn. Både före och efter filmen så får man liksom tid att prata med varandra på riktigt, utan att bli avbryten av någon annan i familjen.

Filmen får höga betyg från både mig och sonen. Dels för att det var riktigt bra skådisar (Sverrir Gudnason som Björn Borg och Shia LaBeouf som John McEnroe) och dels för att de fått med den spännande storien om rivaliteten emellan dessa storheter inom tennis. Och att allt inte är en dans på rosor på väg mot toppen. Filmen är ca 1 timme och 45 minuter. Om ni inte redan sett den så se den!

Borg

Handling: ”Borg är en film om hur legender formades ur rivalitet, vänskap och glamour i en tid då allt var möjligt. En berättelse om en svensk ikons stora genombrott som skildrar åren då Björn Borg gjorde resan från Södertälje till världseliten, om hans största kamp som utkämpades 1980 i mötet med den amerikanska supertalangen John McEnroe och om hur deras rivalitet kom att engagera en hel värld.”

Bilden lånad från sf.se

annons