När klockan ringde halv sex ( ofta vaknar jag av att Sixten ropar mamma innan någon klocka ringer) så kommer tanken är du riktigt klok, ligg kvar och sov!

Men den tanken är borta rätt snabbt, jag tänker istället på det goda kaffet jag ska dricka.

Fast att magen inte är så stor än känns den redan i vägen på cykelpassen. Jag ser att mina knän vill åka ut åt sidorna när jag trampar. På cykeln märker jag också att magstyrkan försämrats, jag blir trött i armarna fort, ett tecken på att armarna får kompensera att hålla mig upprätt. Fast att jag har styret på högsta nivån har jag känslan att jag vill höja styret ännu mer, också ett tecken på att magstyrkan avtagit och att magen känns stor.

Jag tar en vecka i taget, ser spinningpassen som en bonus och det gör det lite lättare att gå upp då klockan ringer halv sex!