Det nya livet

Hur gör ni familjer med två heltidsarbetande och barn? Lär mig.
Jag har bara ett barn här hemma och jobbar 65% och Andreas har precis börjat jobba heltid. Jag tycker att jag hinner mycket, att jag är effektiv och planerar men jag är nästan hela tiden lite sen till allt jag gör. Stressen som kryper på armarna, så där välbekant stickande. Hjärnan går som en torktumlare och jag är så rädd att jag ska glömma något viktigt både på jobbet och hemma.Eller så är jag stressad för att jag har kommit på att jag har glömt något viktigt.

Så lär mig. Har ni kläder för en månad för hela familjen? Andreas har dresscode på sitt jobb, Milo har svårt att hålla sig ren en hel dag och jag har inga krav på mig men vill så klart komma ren och fräsch till jobbet. Vem tvättar och när? Vi har ingen torktumlare, de hade vi senast vi båda två jobbade samtidigt och tjejerna levde. Borde vi ha det. Milo har mycket kläder men igår var det plötsligt slut på byxor. Inget rent par passade. Det blev ett par som nästan passade. Sparris-Milo behöver tjocka på sig över magen.
Maten? Denna vecka har vi testat Linas och det är lika gott som smidigt men fortfarande för dyrt för oss. Kanske på sikt när vi kommit ifatt mer ekonomiskt men nu blir det bara denna vecka och jag kan inte säga att jag fixar de buslätt ens med Linas. Igår fick jag ringa från jobbet 14.50 att jag har svårt att hämta Milo 15.00 (höjden av ångest för mig) Bästa förskolan sa förstås att det inte var någon stress så jag bytte några extra ord med barnen ute på skolgården som jag gillar att göra och sen till förskolan. Hemma mös vi lite, Milo vill gärna att man är med bara honom först en stund. Varva ned efter dagen, på hans vis prata om vad han gjort och konstatera att pappa jobbar och kommer med buss sen…;) Sen laga mat och då har Milos humör sin dipp. Ingen energi kvar och även om jag får till middag till 17 så har inte hans energinivå fyllts på tillräckligt. Min hjärna i sin tur ökar takten på själva tumlandet och en begynnande huvudvärk kommer och når sin kulmen när vi sätter oss och äter. Milo vill ha pasta varje dag, som vilket barn som helst. Egentligen äter han allt (ja till och med vete och ägg sen en tid tillbaka) men han försöker alltid hävda att han bara vill ha pasta. Ibland kapitulerar jag, som idag, men oftast står jag på mig och det som serveras är det som äts. Tillslut brukar han ge sig och äta iaf lite och ibland säger han förvånat ”mmmm gott”.
Städningen, nästa aber. Vem jagar dammråttor? Har ni städhjälp eller hur får ni till det? Leksakerna, grejerna, oläst post…det är en del men dammet, råttorna som förökar sig som kaniner på golvet, vem fångar in dem? Diskmaskinen gör sitt jobb själv men precis som med kläder till tvättmaskinen hoppar de inte i och ur själva…hur stor uppsättning bestick och tallrikar har ni? Vem plockar i och ur? Eller äter ni direkt ur kastrullen med händerna?

Förutom detta basala är det ju en massa andra saker i hemmet. Betala räkningar, gå ut med soporna, köpa prisvärda kläder för att man inte hinner tvätta, ha koll på viktiga datum med förskolan, uppdatera klädlådan på förskolan etcetera etcetera etcetera.

Många pratar också om egentid, nöjen och vårda parrelationen.
Det är ett ännu större mysterium för mig att få till.
Andreas körde badminton på lunchen i måndags och jag försöker ibland hinna hem och parkera bilen och promenera till förskolan för motionens skull. Det är vi nöjda med just nu vad de gäller träning. Vårda relationen är svårt när man inte ses så ofta men man tär inte på varandra iaf :) Milos nattning tar sin tid och han har saknat sin pappa så de har kvällarna tillsammans, dvs nu, så detta är min egentid. Det är då jag sätter igång tvättmaskin, hänger tvätt och servar med välling.

Det fanns en annan tid. En annan Camilla och en annan Andreas. Jag tränande innan jobbet, Andreas var både på gymet och körde bandy regelbundet. Vi jobbade lite olika procent, aldrig två heltid iof men ändå…vi hade sysselsättning och barn. Vi lagade mat, tvättade kläder och jagade dammråttor. Vi var sociala, så mycket Dravets tillät där i början av sjukdomen. Vi hade fortfarande energi och någorlunda struktur på vardagen och nöjen var inte bara en parantes i livet.
Med tiden såg vi all form av egentid som en chans att sova. Fortfarande är det sömnen som jag ser som källan till iaf mitt största problem. Ibland för att Milo inte sover optimalt men ofta för att jag inte kan sova. Kanske om jag sov mer så skulle jag orka jaga dammråttor, ta hand om disk, hem o mat och vara en glad och rolig mamma och fru. Kanske.
Jag måste lära om så mycket. Vi måste lära om så mycket. Det nya livet är både enklare och svårare.

This entry was posted in Dravets Syndrom, Keep Fighting, lillebror, Mammatankar, Saga & Nova. Bookmark the permalink.

3 Responses to Det nya livet

  1. Lotta says:

    Detta ekorrhjul, det snurrar snabbt! Jag jobbar deltid 9-15. Men åker till jobbet direkt efter att jag har lämnat dottern (9år) på skolan. Då är jag på jobbet ca 8,20 hinner gå ut med hunden, ta en kaffe mm. Jobbar med min man, så det är lite flexibelt där. Men han å sin sida jobbar ungefär 160 % känns det som. Jag roddar ALLT hemma hos oss. Dottern går hem själv efter skolans slut, om hon känner för det. Hon ser vår ytterdörr från skolan, så det är ingen lång väg. Det första jag gör när jag kommer hem, är att gå ut med hunden. Även fast hon är med mig hela dagarna, så blir det ju inga långa promenader under arbetstid. Sedan när jag kommer in, så slänger jag in en tvättmaskin det första jag gör. Tidigare gjorde jag det varje dag, men nu när dottern på 19 studerar utomlands, så blir det inte längre lika mycket tvätt :). Tidigare hade vi matkasse, man yngsta dottern samt min man är så jäkla kinkiga med maten, så det har jag slutat med nu. Varje vecka får dottern vara med och göra en matlista, där hon ska äta ALLTING varje middag. Inte bara välja ut typ ris, pasta, kött mm. Sedan går jag och småplockar, fyller/tömmer diskmaskinen. Men småplocket är värst, då det känns som om jag bor ihop med två sprätthönor, grejer precis överallt! Börjar förbereda middagen, den brukar vara klar vid 17-17,30. Sedan diska och fixa undan allting efter det. Spelar sen något spel med dottern, eller sitter med när hon målar mm. Vid 20-20,30 ska hon börja göra sig klar för natten. Vill hon ha bok så ska hon vara klar kl 20. Om jag har tur är mannen hemma då, så då tvingar jag ut honom med hunden. Sen vid ca 21 då kan jag sätta mig ner och ta det lugn. Oftast däremellan så har hunnit tömma en tvättmaskin, hängt/in i tumlaren, för att sätta på ytterligare en. Utöver detta så är det jag som har koll på ALLA inköp. Mat, presenter, kläder husgeråd mm. Påminner mannen om när bekanta fyller år, säger till när vi ska på kalas mm. Hållt på så här i flera år nu, så det mesta går på rutin. Helgerna brukar jag nån dag, se till att jag storstädar. Då städningen är det som vi blir mest osams om hemma, så har min man föreslagit att vi ska ta in städhjälp. Men det är ju inte dammsuga, torka golv som tar tid hemma hos oss. Det är som sagt allt plockande som tar tid. Men nu när vi ska flytta till större hus, så funderar jag på att ta honom på orden. Vill han betala för städhjälp istället för att komma hem tidigare och hjälpa till, så gärna för mig. Skulle vara ganska grymt att komma hem torsdag eller fredag efter jobbet, och allting är städat. Men det är en extra grej som jag känner att vi är extremt privilegierade att kunna göra. Men en viktig sak är att inte vara rädd för att be om hjälp, eller säga till att man inte orkar!!!

  2. Helena says:

    Vi jobbar heltid med 3, fritidsaktiviteter 4 dagar i veckan och har sänkt kraven på hemmet till ett minimum, här är det rörigt, punkt. Torsdag är städdag, kanske det närmsta vuxentid vi kommer 😂 och lördag och söndag tvättar vi kläder som sällan viks och hamnar i skåpen tyvärr. Vi har en stor korg med strumpor som aldrig blir parade, bara att gräva till man hittar 2 som liknar. Middag planerar vi för veckan på lördagar, och handlar in samma dag. Jag kokar tex potatis och pasta till minst 2 middagar och värmer nästa dag, tex pasta och köttfärssås där pastan dag 2 kan bli pastasallad, eller lax i ugn m. kokt potatis kan bli stekt potatis eller potatismos dag 2 tillsammans med fiskpinnar :) Skär också upp grönsaker som håller sig ett par dagar. Enkla maträtter, som går fort. Broccoli och blomkålssoppa. Spenat och tjockkorv med creme fraiche i pasta, grönsakssoppa. Fiskpinnar i ugnen, stekt ris med grönsaker, wok. Rester hamnar i frysen och storkok när man har tid att göra det håller vårt matkonto lågt. Vi har i stort sett aldrig egentid, eller barnvakt. Sånt är livet just nu tänker jag, vi försöker att ha lördagkväll efter läggdags som vår kväll och har insett att det är det vi får till och så förändrar det sig när barnen blir större. Men framför allt, jag har blivit tvungen att sänka axlarna inför huset, ordning och perfekt sorterad tvätt. Jag har resignert när det gäller att hålla garderoberna uppdaterade och välfyllda. Har som tur är en stor tvättstuga där är det bara att gräva i klädberget och hitta det man ska ha. Soppåsen svämmar alltid över. Promenad sent om kvällen med någon väninna varannnan dag, det är träningen och egentiden. Sänk krav och hemmamåsten! Lycka till och kram

  3. amllacan@hotmail.se says:

    Bjuder på några tips från vår familj. Vi har alltid en röra hos oss med många djur som ska skötas och barn som ska få sin tid.
    Jag lagar för det mesta mat så att det räcker till dagen efter oxå. Då spar man in matlagningen var annan dag👍
    Sen har jag en crock pot som jag använder en hel del. Slänger i ingredienserna till en god gryta på morgonen och sen är den klar sen em. Försöker ibland ta grytor som innehåller potAtis så slipper man koka det på spisen.
    Städryck tar vi när det behövs(eller oftast för sent😬) alla i familjen hjälper till. Vi kör ett ryck på en timme ca med dammsugare o plockar undan. Kör ett snabbt varv med rengöringsspray och torky på toaletten sen ser det hyfsat ut i en-två veckor. Om man inte har alltför höga krav på renlighet😜
    Tvättar försöker jag göra hel tiden. Slänger i en maskin när jag ändå ska ut i stallet till djuren( har tvättmaskin i pannrummet). Sen hänger jag upp maskinen på en torkställning i vardagsrummet innan jag lägger mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *