Jag fick denna dikt skickad till mig av en här på landet. Texten gick rakt in i hjärtat. Ändrat för att de mer skulle passa två flickor men på slutet mäkta jag inte med. Midsommar var tom till att börja med. Vi var ovanligt få här ute och i vår närmaste familj har vi de senaste åren haft bortfall av två barn, en man och en hund. Livet har varit hårt mot oss alla. Att ett par barn blir vuxna och hittar egna intressen är naturligt men inte detta. Blev därför extra glad över det mycket spontana besöket av familjen Pousette. #dravetsfamiljen
Här kommer texten:
I lövad skrinda så fylld utav skratt
små pojkar i sjömanskravatt
På mjuka små fötter runt midsommarstång
små rosa flickor med hatt och ballong
Och där mitt ibland oss i den ljuvaste tid
en tomhet, en saknad, en stilla frid
I lövad skrinda med bus och kiv
Två tomma platser, där saknas två liv.
Två barn som inte fick dansa en gång
Två saknade grodor kring midsommarstång
Två blickar som ingen fick möta idag
Fjärilsvingar på lätta små slag
över sommarland med blommor i mängder
men här på jorden, här fattas era händer
På sommarprydd grav i solens sken
en flyktig kyss på en skrovlig sten
kransar utan hjässa, en ros i en vas
Så väl dolda tårar i skuggiga glas
Och en röst som viskar i mitt hjärta idag
”Mamma förstå, att i dem finns jag
I barnens glittrande blick ser du mig
Jag finns här för alltid precis intill dig
I barnens klingande skratt där hörs jag
Däri vart hjärta, i vart andetag,
Älskade mor, där finns jag…”
Så saknade och så älskade.
Två osynliga barn…
Livet ska levas. Varje dag. Varje stund <3
Keep Fighting
Så otroligt stark dikt. Fantastiskt vacker. Kärlek.