Vi var så glada och taggade för Me and I party. Det känns som ett hån. Vi vågade skratta och se lite lättare på livet. Vi vågade leva och då togs hon ifrån oss. När vi var som mest sårbara togs hon ifrån oss.
Idag har jag packat upp kläder Milo har att växa i. Storlek 122/128 var Sagas sista storlek. Till och med lite stort. Jag köpte könsneutralt så det skulle passa båda barnen. Det är oanvänt. Det finns kläder med lappar kvar. Jag vill bara bränna upp dem. Det är Sagas men hann aldrig bli hennes.
Vill bränna upp dem. Aldrig med se dem. Inte bli påmind om det som aldrig blev.
Kommentera