VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Sjuk eller frisk.

Imorgon fredag är min sista dag som halvtidssjukskriven. Betyder det att jag är frisk? Eller har jag ens varit sjuk? Det ska oavsett vad bli väldigt skönt att slippa ha läkartider bokade och skicka intyg till Försäkringskassan.När man förlorat ett barn borde man egentligen kunna vara hemma upp till ett år utan krångel och papper. Sorgen går inte att datumstämpla. Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan när jag tror att jag är helt återställd. Jag vet inte ens om jag blir det. Den jag var finns inte längre så hur ska jag veta när jag återfått full kapacitet utifrån mina erfarenheter? Efter Nova märkte jag att jag behövde passera varje säsong och varje högtid en gång innan jag landat i alla känslor. Sorgen finns fortfarande där och förmodligen kommer den aldrig att försvinnna men ett år, då är det en milstolpe. Därför tycker jag att man, om man vill, ska få vara hemma utan krångel första året men med krav på sig att man ska gå i någon form av terapi som Kris och Traumacenter. Då ”tvingas” man jobba med sig själv och sin sorg vilket jag tror man behöver efter en stor förlust. Det skyddar mot bakslag i framtiden.

Så. Imorgon blir jag friskförklarad men nej, jag ser mig inte som återställd. Jag jobbar 50% och det mår jag bra av och jag tycker att jag kan bidra och göra skillnad på jobbet. Jag tar inte bara en plats, hämtar inte bara ut en lön utan jag känner att jag har en funktion och det är viktigt för mig. Lite mer skulle jag klara att jobba men heltid är inte rimligt. Jag har en annan känslighet mot stress och mitt minne fungerar inte som förut. Det kanske kommer tillbaka eller så gör det inte det. Tiden får utvisa. Jag kommer ta ut föräldradagar den tiden jag inte jobbar för att skydda min SGI, för att få mer inkomst och för att jag vill ha tid med Milo. Jag övervägde att göra det redan i höstas för att slippa hela läkarkontakten och blotta mig i hur jag mår under en kvarts samtal med en läkare som inte känner mig…men jag valde att ändå förlänga då för jag kände att jag inte klarade att vara en bra mamma när jag kom hem från jobbet. Jag behövde en timme för att stressa ned, släppa jobbet och vända fokus till familjen. Det hade varit orättvist mot Milo att hämta honom från förskolan förtidigt och även känts fel att spendera föräldradgar när jag inte klarade av att vara förälder. Han har inga långa dagar. Lämnas aldrig före 8 ofta 9 och hämtas aldrig efter 15. Den tiden han har där mår han bra av, rutiner, kompisar, pedagoger. Jag har inte dåligt samvete över det men jag har dåligt samvete de dagar jag inte mår bra och inte orkar leka och ha tålamod med honom.
Han sover dåligt. Aldrig sovit bra men nu sover han sämre. Förstås inte så som tjejerna var men illa nog. Vi hade liksom behövt ett barn som sover. Undrar om han störs av att jag och Andreas sover oroligt, rör oss och vaknar mycket. Vi ska försöka få honom att sova i egen säng och kanske till och med eget rum för att se om det blir bättre men det känns jobbigt att vänja in det. Så oerhört trött av sömnbrist och utmattning. Men imorgon blir jag frisk. Iaf är det så jag registreras hos Försäkringskassan.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna