Saknaden är stor och tankarna många.Varit i sjukhuskyrkan och tänt ett ljus. Det var viktigt för mig och allt kändes lättare efter. Det var trots allt här hon dog. Jag är ledsen över att jag inte fått åka till graven men jag har sett fina bilder därifrån och förstår att min dotter inte varit ensam idag. Många är ni som tänker på henne och jag vet inte hur jag med ord ska kunna förklara hur glad jag är över det. Tänk att hon hann lämna så oerhört mycket avtryck under sina 3,5 år på vår jord. Min tro är att jag får träffa henne igen. Det måste vara så annars kan jag inte uthärda tanken på aldrig mer. Det måste finnas ett aldrig mer, men sen. Någonstans i någon form. Jag saknar henne så oerhört mycket.
Vi har fått besök idag av Michelle o Jossan och Lotta på dagen och familjen Oliveby var här och åt middag. Besök har varit bra. Distraherat! Vi har fått samtal, sms och meddelanden i olika former, tack!! Många är ni som delar vår sorg idag. Förstå mig rätt nu men den senaste månaden har varit värre än dagen idag. Det är mycket ångest och sorg förknippat med perioden mellan Pennys och Novas dödsdag. Idag bär ni oss, vår sorg, de andra 364 dagarna bär vi sorgen själva. Ingen annan kan bära den, det är vi som förlorat ett barn. Man läker aldrig helt.
Saga fortsätter krampa så fort hon sover. Droppet är sänkt och gör än så länge varken till eller från på kramperna. Hon blir däremot abstinent och aggressiv.
Om det går som planerat ska det bort 07.00 imorgon. Vi hoppas på en helg hemma…….
Alla tankar och kramar till er!