Inga stora kramper sen i söndags och då kom det bara en. Kanske har medicinändringen någon effekt ändå.
Saga är fortfarande helt besatt av böcker. Vill att man ska läsa om och om igen. Det är väldigt roligt att hon fått det intresset och mysigt men ibland lite enformigt. Vi kommer nog köpa flera Ingrid och Ivar och alfons för att roa oss själva om inte annat 🙂
Det är lättare att få ihop vardagen när jag är föräldraledig och Andreas pluggar. Vi är båda mer flexibla. Andreas har förstås föreläsningar och en del fasta tider men merparten av tiden är självstudier. Det underlättar med alla vårdkontakter och Sagas behov. Lugnet börjar komma i min kropp. Inte i form ännu men så här bra har jag inte mått på nästan två år, trots att Saga är så pass instabil. Livet är skört och man får hitta ett sätt att leva ändå.
Vi har kortis en helg i månaden vilket är ovärderligt. Helt ovärderligt. Sagas lyckliga ögon när hon ska gå åka till sin bonusfamilj. Det är de helgerna vi inser hur bottenlöst trötta vi är. Mest sover vi. Önskan är att vi ska vilja, orka, göra roliga saker men oftast blir vi hemma. Oförmögna att göra något stort. Vi försöker planera in lite nöjen med. Förmodligen ger det mer energi än det tar, om man väl tar sig för något.
Vi får nu utökat med avlösning 12h i månaden. Saga går 9-15 på fsk och vår plan är att en avlösare ska hämta Saga en dag i veckan. Vi hoppas att det ska avlasta vår vardag lite till. Värt ett försök även om det är oron och nätterna som sliter mest på oss.
Kommentera