Första övernattningen som kortis istället för avlösning. Skillnaden är att Saga sover hos Stefan & Maria istället. Det var skönt för oss att sova hemma och Sagas lycka i ögonen när hon fick höra att hon skulle åka och sova hos Stefan & Maria var härlig att se.
Igår hade vi bestämt att göra så lite som möjligt. Film i soffan. Vi ville vila/sova ikapp och jag hade fortfarande sviter från magsjukan och ville inte smitta vidare. Två filmer blev det och serietittande.
Var till kyrkan mot kvällen och tittade på blommorna från begravningen och så klart till Nova.
Idag sov vi ut och vaknade med energi. Vi började helt oplanerat flytta, fixa och rensa på nedervåningen. Jätteskönt.
Nu har Andreas åkt och hämtat Saga medan jag fortsätter rensa i min walk in closet. A fortsatte till Nettan och jag har tyvärr fått rapport om att Saga krampade efter att ha fått spela i musikrummet. Hon älskar trummorna och ”jamjam” och brukar tyvärr ofta krampa av det. Svårt att hindra henne från sånt hon älskar mest och hoppet är ju ändå att det ska avta, att hon lär sig hantera alla glada känslor som uppstår. Hon kan ju i vissa situationer, t.ex klarade hon Liseberg. Nu sover hon iaf.
Jag känner mig klumpig. Stor och otymplig. I spegeln tycker jag inte magen är enorm för sin vecka men kroppen samarbetar inte. Långt ner till golvet. Trögt upp ur soffan. Så varm hela tiden. Ofräsch av att gå med ett element på magen. Duschar varje dag, minst en gång. Ändå inte fräsch. Fötterna och fingrar är fyllda av vätska. Länge sen de fina ringarna passade. Det som inte ska hänga, hänger. Kroppen är allt annat än tight. Jag har hittat skuggan av en gravidbristning på magen, min första, och sörjer den. När jag klädde på mig i morse. Hade inte kommit längre än till mina gigantiska mammatrosor som går långt upp på magen. Huden glåmig. Håret oborstat och inget smink. Då kom han, min man, och sa helt spontant ”du är så vacker”. Efter 15år har jag lärt mig tonlägen av alla slag. Det fanns bara uppriktig och rak kärlek. En naken ärlighet. Hjärtat blev varmt. Vi har prövats nå oerhört genom åren men vi har det viktigaste. Vi har kärleken.
Ettårig bröllopsdag. Twinsen var 9 dagar och en sköterska på neonatalen på Danderyds sjukhus var barnvakt så vi fick ta en promenad. Vi åt glass. 🙂
Ni är så fina! Är så jag blir tårögd. Puss på Er!
Ååå så mycket lycka i alla sorg. Så vackert…