VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Graven

Idag har jag hälsat på hos Nova. Pratat med henne. Gråtit. Legat och solat och ätit vindruvor.
Hoppades att de skulle satt stenen men den stod fortfarande vid sidan av kyrkogården och väntade.

Känner mig lugn och hel där. Glad att vi har en grav. Lagom lång promenad dit med.

image

image

image

Stenen kommer från Wila stenhuggeri. Jättetrevlig och bra ”säljare” som verkligen inte stressade eller försökte sälja på oss något. Tvärtom snarare.

Längtar efter att få göra ordentligt fint hos Nova ☆♡

Kommentera (5)

Allt som händer.

Sorgen gör dig påmind och jag känner mig allt annat än kaxig mot livet. Samtidigt växer det fram något väldigt fint hemma hos oss. Projekt och framtidsplaner är nödvändigt för att överleva. Har så många gånger tänkt att nu går det inte mer, jag klarar inte att leva utan Nova. Det måste gå men kraften sinar ibland så mycket att jag inte vet hur jag ska komma framåt. Planer och projekt hjälper. Det finns en framtid. Det fattas en stjärna, kommer alltid göra, men framtiden finns.

Sagas humör åker berg-och-dalbana. Mycket värre nu när det är sol och varmt. Idag blev hon verkligen helt rabiat. Bet mot sig själv, möbler occh mig. Andreas kom in och först blev hon så glad över sin pappa men sen högg hon mot honom med. Jag tror det sprakar, förmodligen har hon en rejäl huvudvärk med.
Just nu sover hon!

Känner en otrolig vanmakt när inget hjälper. Skulle ge henne vad som helst bara hon kom till ro men inget gör skillnad 🙁

Bilder från igår

image

image

image

image

Kommentera (1)

Förskolansdag

Nöjd tjej hämtades efter dagens fest.

image

image

image

Kommentera (3)

Saknad

Idag är en bra dag eller iallafall en av de bättre. Ändå ligger jag och gråter. Saknar Nova mer och mer. Borde det inte bli bättre? Så, så tomt…
Känns som ett misslyckande. Jag satte henne till världen men höll henne inte levande. Förstår inte hur man ska komma vidare när man begravt sin 3,5 åriga dotter.

Försöker planera min tillbaka gång till jobbet. Ibland känns det nära, som att det är dags men oftast känns det väldigt avlägset. Samtidigt…blir jag redo? Finns rätt tid? Kanske lika bra att bara göra det…

image

image

image

image

image

image

image

Jag vet inte vad jag har att ge.
Jag vet inte vem jag är längre.

Kommentera (9)


För att få de senaste uppdateringarna