Vad fort det går. Tiden är svår att räkna. Jag vill inte att de här minnesdagarna ska få för stor plats så vi fastnar i det som varit men svårt stt låta bli. Det sista dygnet med Nova kan jag knappt tänka på. Det gör ont. Blir illamående. Samtidigt minns jag en enorm kärlek i rummet. Det var fint. En fin sista stund.
Uppskattar alla som fortfarande hör av sig så mycket och att fler vill träffa Saga mycket mer. Det värmer nå oerhört.
Lägger ut bilder sen. Dags för psykologen.
Min stjärna med sin pappa ☆♡
Från landet förra helgen
Lek hos Sundin
Hos Rozi
”Vagod mamma” Kan vara den finaste blomma jag fått…♡
Påväg till Tracy o Claes och så åkte N & U förbi 🙂
Lek med syssling
Andreas hämtade mig. Klockan var förbi läggdags. När jag kom hem satt en nöjd Saga med CC & Peter och byggde 😉
Största kramen alla dagar.
….(hälften försvann…)
Tänker på er och önskar att det var närmre för att kunna kramas på riktigt. <3
Tänker på er
Tänker på er alltid. Håller med Sandra. Avståndet är gör långt!! Men snart ses vi <3 längtar efter er alla <3 finaste lilla Nova. För ALLTID i vårat hjärta <3
<3
Tänker på er! Styrkekramar! <3