Habiliteringen jobbar på men mest i det tysta känns det som just nu. De ar varit på förskolan så vi märker inte så mycket. Har en gemensam tid bokad där i början av november.
Vi har börjat träffa logopeden som bvc remitterar till. Henne har jag hyllat förut och forsätter. Vi var där idag båda två utan barn. Fått tips som jag tänkt stapla upp här men det är för rörigt i min skalle just nu. Hon vill även med på förskolemötet med hab och oss i november. Toppen!! Sen ska vi fortsätta träffas med.
Det är dags för KNUT. Neuroutredningen på ALB som barnens läkare S remitterat till. Det är nog ett år sen det nämndes första gången. Blandade känslor. Jag är så dubbel till utredningar och kräks på ordet. Samtidigt kan det ge en vägledning för oss alla runt barnen hur vi ska stötta och vägleda. Det blir ett gäng träffar i november.
Tur jag jobbar halvtid för det är ett heltidsjobb att springa runt med twinsen på alla ställen och då har vi ändå inte tagit tag i LSS och ögonbiten. Jag träffar även psykologen varannan vecka och läkare ibland så mycket vårdkontakter.
Ett i-landsproblem att klaga över för mycket hjälp och insatser. Hämtade även ut medicin till tjejerna som inte kommer räcka superlänge. 10.000kr. Tack högkostnadsskyddet. Vi gör säkert av med närmre 100.000 på ett år på mediciner hemma. Akutsjukvård och sjukhusvård har jag inget begrepp om vad det kostar men mycket.
Så dumt att klaga men ibland är jag bara så trött. Som nu. För mycket i skallen. Kan inte riktigt hantera. Ångesten kryper på. Oron över kramperna som förvisso är få men ändå ökat. Hittills ingen över 10min iaf. Vill passera november och december som brukar vara så tuffa.
Allt går om det måste!
Saga idag. Var jätteskakig efter kramp men skulle absolut äta mormors bullar. Mitt hjärta.
Det blir för mycket emellanåt och svårt att sortera. Jag som är hemma på heltid blir helt galen av alla tider som ska hållas reda på 🙂 Kram till dig bästa Camilla!!!!!