VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Paniken!

Från det att jag vaknat tills dess att jag står ute på andra sidan gatan har det gått mindre än en minut.

Under den minuten har jag hunnit skrika i panik – 13:20?!? ÄR KLOCKAN 13:20???!!??

Undrar varför ingen ringt från dagis och sagt att de har mina barn kvar där och att jag är en usel förälder.

Jag hann ta mina nycklar, undrar varför inte Milla ringt och sagt att dagis ringt och undrat var faan jag är?

Skippar plånboken, undrar varför inte Mormor ringt och sagt att de har två barn hos sig och frågar vart jag har varit hela tiden?

Slänger på mig mina skor, tänker lite på vad jag ska säga. – Äh, jo det varså att jag satte mig ner lite på soffan och däckade. Eller ska man dra till med att man räddade kattungar ur ett brinnande träd som vaktats ”rädda TV-Eken folket”.

Flyger ut ur porten, bokstavligen flyger ut. De som satt och softade lite på bänken och såg mig komma flygande förväntade sig nog en jävligt arg Gunvald Larsson efter mig med pistolen i högsta hugg.

Väl över på andra sidan vägen när jag trotsat de flesta naturlagar vi har Minns jag hur jag hämtade barnen på dagis ca en timme tidigare och att de nu sover som två troll ihopbundna i svansen i sovrummet i den lägenhet jag precis utrymd som jagad av pesten.

Lika snabbt flyger jag nu tillbaka och hör två vakna barn i sovrummet. Det som väckte dem var nog dörren som slogs igen med sådan kraft att seismografer i Chile började frusta likt en tjur som sätter sig på en humla.

 

Efter att ha svalt hjärtat igen, torkat upp den pöl av svett jag låg i så gick jag och barnen ut från sovrummet och åt varsin banan.

 

 


Kommentarer


  1. Jessica 2012/09/10 on 16:09 Svara

    Hahahahaha!!! Jag kan se det framför mig 😉 Är ledsen om jag skrattar för antagligen har du ju somnat för att du är helt slut men förlåt mig men din beskrivning är helt underbar 🙂 😉

  2. Solveig Hultgren 2012/09/10 on 16:21 Svara

    Ja det kan bli ganska tokigt ibland 🙂 men komiskt läsning nu efteråt hehe.

  3. flersamhet 2012/09/10 on 16:56 Svara

    Hahaha. Hade. Velat. Se. Detta.

    😀

    /Mamman

  4. Tracy 2012/09/11 on 10:10 Svara

    Underbart =)

  5. Jenny 2012/09/11 on 10:27 Svara

    Haha, förlåt mig Camilla. Men bilderna jag fick när jag läste ditt inlägg är UNDERBARA. Snacka om att vara en lite smått stressad småbarnsmamma med allt vad det innebär? 🙂 Såg din fot på fb.. Aj.. Var det i den vevan du skadade dig? Stor KRAM och ha en alldeles underbar dag och fira din man ordentligt 0))

    • flersamhet 2012/09/11 on 19:13 Svara

      Hihi. Det är faktiskt Andreas ord och upplevelse. Han är inte en alltför flitig skribent här på sidan så förstår att du trodde det var jag. När han väl skriver är det oftast roligt så han får gärna sprida glädje oftare 🙂

      • Jenny 2012/09/12 on 07:39 Svara

        Hehe, stressad småbarnspappa då 🙂 lika kul syn ändå! Kram på er!!

  6. Ronny 2012/09/11 on 10:50 Svara

    Jenny:
    Tycker det mer ser ut som om detta inlägg skrivits av ”en lite smått stressad småbarnspappa”, speciellt eftersom ”/Mamman” hade velat se detta.

    Men jag kan riktigt se /Pappan framför mig.

    • Jenny 2012/09/12 on 07:40 Svara

      Ja, så sant. Jag blev för mycket inne i min bildvärld 🙂 såg bara Camilla i all stress, men har nu bytt bilden till en stressad pappa 🙂 Det var iaf en rolig och härlig läsning i allt jobbigt!

  7. Angelica 2012/09/11 on 15:03 Svara

    Hahahaha! det är inte lätt att bli 30 å gubbe <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna