En till Allt för föräldrar webbplats

Annons

Hjärna och hjärta med en stor dos magkänsla

Dålig självkänsla är den grundinställning Du har till Dig själv. Att uppleva sig älskad, sedd och accepterad som den Du är är viktigt för att utveckla en god självkänsla…

Min självkänsla har aldrig var god.. Det har ställt till det för mig mycket i mitt liv… Utåt sett har det nog sett rätt bra ut… men många val jag har gjort i livet, bottnar i usel självkänsla…  Att vara känslig för vad andra tycker och tänker har verkligen hämmat mig och många, många gånger har jag inte lyssnat till min magkänsla.

I stort sett hela mitt liv har jag ägnat min tid till att vara andra till lags, rädslan att inte bli omtyckt har varit så stor att jag glömt bort att tycka om mig själv …  Dock tror jag inte på tesen att ”Du måste älska Dig själv först innan Du kan älska någon annan”  . Det handlar om acceptans, att acceptera att vi alla är olika,  att vi har olika förutsättningar MEN vi har samma möjligheter att förändra och skapa det vi vill uppnå. Det enda hindret är Du själv.

Det viktiga är inte att det måste var något storslaget, ALLA  mål vare sig dom är små eller stora är en vinst.

Mitt hinder kom jag över vid 48 års ålder. Mitt mål var en Bodyfitness tävling,  Vägen dit var tung, mycket tårar och ”jag ger upp känslor” men jag gjorde det. Och det fanns nu någon som trodde på min kapacitet att nå mitt mål, henne har jag mycket att tacka för <3

Så här skrev jag den 6 april 2017 9 dagar innan tävling.

Trots jobbig tid så har träningen hållit mig uppe och jag har kämpat för att nå ett mål, många gånger har jag varit påväg att ge upp när det varit för turbulent omkring mig, och när tårarna har trillat nedför kinderna så har hon funnit där och stöttat peppar och givit mig mental styrka, och snart är jag där, om en vecka är det dax och jag är så jäkla trött på kokt torsk och broccoli men jäklar va kul jag ska ha, jag gör det inte för att vinna, jag gör det för att bevisa för mig själv att jag kan, att jag klarar detta och så mycket mer.. Mille Jagenus tack för att tror på mig <3

 

Annons

Alla har vi vår egen historia att berätta….

Sanna ord som kom från en person en dag… Jag har min och Du har din, många historier är lika varandra och när vi öppnar oss och vågar prata så inser vi snart att vi inte är ensamma…

Min senaste resa är kanske inte vad vem som helst kan tänka sig att göra, för mig har den sina skäl och gav mig både en kick i baken och en känsla av att JAG KAN OCH JAG KLARAR.

Vi människor klarar så mycket mer än vi tror, men med gott stöd och ett jävlar anamma samt ett mål  i focus  så kan DU det lovar jag dig.

Efter flera år i ett destruktivt förhållande där jag åkt bergodalbana mellan hopp och förtvivlan, där tron på min egen kapacitet var lika med noll.. Ett förhållande fyllt av passion och vad jag då trodde  var kärleken i livet.  Min självkänsla var körd i botten och jag kände mig rätt värdelös. Detta är inte bara pga av mitt senaste förhållande.Hur jag är och mår i vuxen ålder kommer från långt tillbaka i tiden men de val vi gör i livet är avgörande av hur vi haft det i barndomen, det är min övertygelse.

1994 var jag anmäld till det som då kallades Miss Fitness tävling, den skulle äga rum i Båstad.. Jag kom inte hela vägen fram då mina ätstörningar satte käppar i hjulen.. Jag har fortsatt min idoga träning med i bland allt för många pass i veckan år efter år sedan dess men utan mål. Men utan mat inga muskler…

Hur som helst kom tanken upp under hösten 2016 på att jag skulle vilja tävla i Bodyfitness,  Ni vet den där ”Bucketlisten” som Du tydligen skall ha i dag:-) Innan jag fyller 50 ska jag ……men hur skulle jag kunna klara det?? Min hjärna bråkade med mig och mitt självförtroende var inte inte anpassad till stenhård träning och dietande som krävdes för att ta mig till målet, trodde jag…

Vid Fitnessgalan 2016 så träffade jag på en gammal vän, Mille Jagenus en sprudlande tjej som är PT och Bodyfitnessatlet.  Jag nämnde att jag gick i tankarna och Mille var inte sen att haka på och peppa mig…

Efter en julhelg som jag helst vill glömma och jag halkat ned ungefär 1000 trappsteg på stegen jag försökte ta mig upp på så skickade Mille ett sms till mig…

 

FullSizeRender

NOW IT ALL BEGINS….

Trodde jag … Nu jäklar ska jag satsa stenhårt och gå in för mitt mission…… men likt ett cykeldäck med punka så gick luften sakta ur mig igen… Ett tips på vägen, om Ni bestämmer Er för en satsning av det här slaget så måste eller bör du ha stöd från dina nära och kära…Det hade inte jag…

 

 

 

Annons

JAG GJORDE DET!

I fredags kväll klev jag in i Solna Hallen på skakande ben,  min tanke var då Jag gör det inte, det finns inte på kartan. Men nu var jag där, anmäld och registrerad för tävling.  Med stressad flackande blick gick jag mot skärmarna som stod uppställda i ett hörn av den del i arenan där vi tävlande skulle samlas. Blev hänvisad in bakom skärmarna och vänligt tillsagt att klä av mig och ställa mig i kö…. Fan fan fan, det här är ju inte klokt, vad pysslar jag med???  På led för att ställa sig framför en vilt främmande person står det säkert 15 tjejer NAKNA, runt om placerade NAKNA framför fläktar står ytterligare ett antal för att torka. Det är så makabert konstigt att jag nästan börjar fnittra… på något sätt är det dock ett avväpnande lugn i rummet.  Snabbt kliver jag ur mina kläder och slinker i min sidenmorgon rock (tydligen ska inte färgen fastna i ett sådant plagg) som jag har tagit med mig, vägra vara naken in public tänkte jag när jag lade ned den i väskan innan jag åkte. Väntar snällt på min tur och tänker, GODE GUD låt det vara en tjej som tar hand om mig…  I  6-7  st plasttält/bås kliver tjejerna framför mig in NAKNA,  jag konstaterar att det är 1 TJEJ som arbetar metodiskt med att forma nakna kroppar till guldbruna individer. In som kritvita lik, ut som gyllenbruna pepparkakor. Resten av de 6 båsen tas om hand av MÄN.

VILL INTE hinner jag tänka innan jag  blir invinkad i båset hos tjejen, jag andas ut av lättnad. Piper fram att ” det är första gången för mig, det känns lite konstigt he he…. Med trygg röst och ett varmt leende svarar hon, det är ingenting att vara orolig för, vi gör det här ofta men jag förstår att det känns konstigt.

Där står jag naken med en plasthuva på huvudet och böjer mig åt alla möjliga håll och kanter för att hon ska komma åt och inte lämna några fläckar eller vita ränder. Känns helt plötsligt inte SÅ farligt, vips är hon klar och nu ska jag ut och ställa mig framför en fläkt … Men va fan??? Det går ju killar där inne och petar på tjejernas armar eller ryggar för att se till att huden är torr innan det går att klä på sig..

Jag har nu varit med om min första mass soldusch/tanspray inför tävling.. HEPP !  Nu kan jag bocka av det .

Nu undrar nog de flesta av Er vad jag pysslar med, lugn det kan jag erkänna att det vet jag inte heller just då.

Min resa började för många många år sedan, vi kan säga runt 44 år sedan.  Träning har alltid funnits och hela min familj har alltid varit sportiga, det var tennis, fotboll, ishockey, squash you name it. Ju mer aktiv dess bättre…Jag började dansa balett när jag var 3-4 år..  Ska inte gör det för långdraget nu.

Familjen sportig hälsosam kan vi kalla oss, skapade inte bara hälsosamma barn med röda kinder. Det gav senare resultat i ätstörningar, brist på självkänsla och uselt självförtroende. MEN tänker ni, barn som idrottar får bra självförtroende, blir självständiga och friska, dessutom ofta bättre i skolan för dom lär sig att prioritera träning kontra skola.

Jag säger inte att det inte stämmer, men i mitt fall och även i mina bröders liv har det inte bara varit positivt.

Nu tillbaka till det som gör att jag i dag börjar mitt bloggande, startade upp den här bloggen för mycket länge sedan men har inte haft kraft eller tro på att någon skulle vilja läsa det jag skriver. Men det är just det här det handlar om, att inte bry sig om vad andra tänker, tycker eller säger. Hela mitt liv har gått ut på att göra som andra tycker eller tänker. Se till att andra mår bra.  Rädslan för att vara fel, inte omtyckt  har hämmat mig under större delen av mitt 48 åriga liv. NU ÄR DET NOG, STOPP, FINITO med det.

Jag har i mångas ögon haft ett drömliv, jag har jobbat på tv, synts i tidningar, gift mig med en oerhört förmögen man och fått fina barn. LYCKAD tänker ni!

Nej inte lyckad, olycklig! Pengar, bekräftelse är inte lycka!  VA, är du galen kan det vara en eller annan som tänker, självklart gör pengar livet lättare på många sätt men det jag vill få fram är att framgång och pengar inte  är synonymt med LYCKA, SJÄLVKÄNSLA OCH TRO PÅ SIG SJÄLV.

Det har varit en lång resa med många avbrott men i lördags gjorde jag det och jag är för första gången i mitt liv STOLT över mig själv.   IDAG BÖRJAR MITT LIV PÅ NYTT! FullSizeRender 5 Stanna nu kvar och läs för det här handlar inte bara om yta trots bilderna ni ser  IMG_7865 IMG_7734

 

Annons
annons