Relationer

Vad är kärlek mitt i småbarnsårens öga? Vem ger och vem tar? Sex, passion, ömhet, trohet och fantasier.

Ensamhet?

Relationer under familjepussel behövs och skapar tankar, känslor och … ja du

Vad vill du ha?

Saknar du något i livet? Be om det, drömmer du om någon ouppnåeligt? Do it, i värsta fall misslyckas du – och blir rik av erfarenheten och stolt över att du försökt, lev ditt liv som du vill, inte som andra vill. Lyssna på hjärtat. Magkänslan och nyfikenhet, orädsla och att vi vågade pröva nya stigar räddade våra förfäder och gjorde så att människan överlevde i grottor, på slätter och bland vilda djur. Så följ din inre röst. Jag vet att jag provocerar genom mina blotta andetag, jag vet att jag senast i torsdags rörde upp känslor hos en äldre kvinna med min ärlighet . Men jag är jag. Och för det är jag glad. Tacksam. Stark. Idag #barnfria #frukost med min man som påminner mig att fortsätta gå på stigen vi själva skapar

Söndagsblues

Lycklig är den som är med medveten om vad den har. Trygg är den som vet vad som komma skall, och säker är den som vågar tro på sig själv

Dagen skall insupas av varma kramar, aktiviter för små smurfar som inte längre är så små och en lång söndagmiddag hos systrami. Imorgon väntar världens roligaste jobb.

Bäst hittills i helgen var Novas kommentarer vid mellon. L s semlor & långfrukost med fransk bondost.

Lev varje dag som om det vore den sista. För det kan det vara.

20140202-085646.jpg

20140202-085724.jpg

20140202-085824.jpg

Sommarreflektion

20130628-144552.jpg

För ett par år sedan satt jag minutiöst och planerade luncher och middagar till familj och vänner som i spridd ström. Barnen var små och tog mycket energi. Jag var trött och ibland bräcklig småbarnmamma.

Nya krav varje vecka, fix å don, semesterveckor i sol, underbart umgänge, skratt och fest. Min semester blev ett projekt att driva igenom. med fokus på vad andra ville ha. inte vad jag själv ville ha. Svåra mönster att bryta. omtyckt av många. Barn, vuxna, mig själv å det började pågå året runt.

Men sen ett tag tillbaka har jag börjat Sätta staket kring mig själv. Jag vill vara själv. Lyssna på min inre röst. Inte göra som alla andra. Inte leka deras lekar. Inte köpa målarburkar att måla en perfekt yta med. Med stora penseldrag. jag vill måla akravell. Små papper, ljusa pastelliga färger. Få beundrare. Vill bara vara.

Och här är jag. På mina villkor.

Gifta i 6 år…

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=OblL026SvD4&w=560&h=315]

För sex år sedan skakade min hand över ett vatten stämplat papper i ett hemligt rum fullt med solsken. Det var värmerekord och Leon var ett par månader gamla i en vagn i ett hörn. Vi L och jag, lovade varandra evig trohet, och att finnas för varandra i glädje och sorg. Att finnas där i tuffa stunder, ge varandra utrymme, värme, kärlek, tillit och tid tillsammans. Han lovade mig att för varje år vi var gifta skulle han bli en bättre man. Det blir du. Du är mitt syre, mitt skratt, min sommarvind, min trygghet och min bästa vän