Etikettarkiv: BARNMAT

Fått hem matpåsar att göra smoothie i till bebis!

image

TIPS: läs gärna detta inlägg där jag förklarar alla steg för steg och kategorier för barnmatsrecepten och tipsen jag lägger ut. Det är många som frågar angående ålder, så det har jag berättat om där.

Det här paketet kom tidigare så nu kommer jag göra massor av smoothies till min lilla dotter – och det är redan påbörjat! Jag kommer även att göra något lösare gröt portionsvis som vi kan ta med oss på utflykten för dagen.

Märket heter Cherub Baby och är australienskt.

Påsarna är försteriliserade och perfekta för att kunna frysa in eller ta med sig mat när man är ute.

Påsen är tillverkad av stark plast som tål tuffa tag och en hållbar Zipförslutning som till och med håller tätt för vätska!

Påsarna går att återanvända och klarar av att diskas i maskin. I annat fall kan man återanvända påsarna.

Påsarna är tillverkade av plast som bara avger koldioxid och vatten vid förbränning.

– Går att användas i micro och frys
– Innehåller inte BPA, Phtalat eller PVC
– Rymmer 150 ml
– Stark zipförslutning
– Återanvändningsbar

Våga vägra välling!

TIPS: läs gärna detta inlägg där jag förklarar alla steg för steg och kategorier för barnmatsrecepten och tipsen jag lägger ut. Det är många som frågar angående ålder, så det har jag berättat om där.

Välling är en svensk basföda som kommer från vårt bondesamhälle menad som avvänjningsmetod från amning. Detta har etsat sig fast i den svenska kulturen som något man ska sluta med amning eller ersättningsmjölk vid sex månaders ålder. Detta är fel, amma eller ge ersättningsmjölk upp till ett års ålder eller så länge det är bekvämt. Dock måste man successivt tillföra riktig mat i kosten och det ska införas senast när barnet är sex månader gammal. Mellan 4-6 månader ska introduktion av smakportioner inledas.

Åter till välling. Välling är inte nyttigt utan är mer en bukfylla – tänk exempelvis på ”vällingmagen”. Om du prompt vill ge flaska, ge då hellre ersättning istället för välling, för den är nyttigare. Man ska ju ge riktig mat också och successivt fasa ut även ersättningen för att istället ge näringsrik mat. Vill du absolut ge välling, gör då din egna och ge bebis så slipper du alla konstiga ingredienser.

Industritillverkad välling innehåller mer än ofta både maltodextrin (blir som socker i kroppen) och palmolja. Detta är två helt onödiga ingredienser som bara tillför dåligheter. Vill du absolut ge välling – gör då egen. Jag kommer kanske lägga upp ett recept på detta snart. Jag har inte bestämt mig för om jag ska ge Alyssa välling eller inte. En sak är i alla fall säkert och det är att jag vågar vägra industriköpt välling!

Vårat ansvar som föräldrar

Ta inte detta inlägg fel, det är inga pekpinnar från min sida. Även jag gav mina söner industritillverkad välling, bilden i detta inlägg är på min yngsta son Joshua. Saken är den att vi blir så himla matade av medier och felaktiga råd på BVC. Det här är barnmatsjättarna som har präntat in i media och från BVC går de efter gamla normer från den svenska kulturen som präglat sig fast stenhårt. Häri är det faktiskt vårat ansvar som föräldrar att faktiskt säkerställa att det är bra mat vi ger våra barn – vi måste våga fråga mera, våga syna saker istället för att vara naiva och tro det bästa om allt.

Palmolja, maltodextrin, tungmetaller och kadium

Palmolja och maltodextrin finns ofta i köpegröt också. Läs gärna mitt inlägg om industritillverkad gröt och varför du bör göra egen istället. Allt fler gröter verkar numera välja bort ingrediensen maltodextrin, men den finns fortfarande kvar i välling exempelvis. Detta är också en anledning till att jag inte vill köpa sådana produkter. Maltodextrin är en stärkelse i rena kolhydrater och dessa tas av kroppen upp som druvsocker. Denna typ av ingrediens används bland annat i sportdrycker. Jag kan inte se varför en bebis behöver denna typ av kolhydrat faktiskt, då det inte är en bra sådan.

Såhär skriver Semper om maltodextrin:

I våra vällingar ingår maltodextrin, vilket är en väl utprovad ingrediens. Maltodextrin är en kolhydratkälla från majs, som består av delvis nedbruten majsstärkelse där kolhydrater med olika kedjelängd ingår; från mono- till oligosackarider. Maltodextrin används i välling för att ge en för barnet optimal balans mellan kolhydrat, fett och protein. Maltodextrin har inte en uttalat söt smak, det är inte därför maltodextrin är med som ingrediens. Det vi menar med att den är optimal är att det är en stärkelse som ger en balans mellan konsistens och rätt näringsvärde enligt gällande lagstiftning när det gäller kolhydrat, fett och protein utan att bidra med för mycket enkla sockerarter. Det är också en stärkelse som magen har lätt att bearbeta och därför är den lämplig och väl beprövad i barnmat. Källa.

– Det är absolut ingen optimal balans med maltodextrin. Varför berättar inte denna barnmatsjätte att maltodextrin fungerar som socker i kroppen? Jo, enbart för att sälja. De har ju redan skrivit ut innehållsförteckningen på sina produkter och därefter är det upp till oss att granska om det är en produkt vi vill ge våra barn. Då ställer jag er frågan: Vill ni verkligen ge socker till så små barn?

Många vällingar innehåller dessutom kadium, ett ämne som är bevisat vara skadligt för kroppen. Vill vi ge detta till våra barn? Jag ska inte gå in närmare på det (det blir ett alldeles för långt blogginlägg då) utan hänvisar till mina källor, främst Amningshjälpen i detta fall. Här kan du läsa om palmoljans negativa miljöaspeker. Dessvärre är palmolja ofta förekommande i våra svenska barnmatsprodukter… Läs även källan från Testfakta angående tungmetaller som bly i vällingar och gröt. Mina källor har dessutom ännu mer information om varför vi ska strunta i vällling, åtminstone i industritillverkad sådan. Barn kan av välling riskera att få problem med övervikt (fetma), sjukdomen celiaki och diabetes. Läs mer om detta hos Amningshjälpen.

Sammanfattning

Välling kommer från bondesamhället förr i tiden. Denna metod användes som avvänjningskost gentemot amningen. Vill du prompt ge välling, tillaga då din egna variant. Köp inte industritillverkad välling, då den oftast innehåller tungmetaller såsom bly, regnsskogsskövlande palmoljan och sockerkickande maltodextrin. Välling kan orsaka problem med övervikt, celiaki och diabetes.

KÄLLOR

RECEPT: hemmagjord havregrynsgröt till barn – berikad på järn

TIPS: läs gärna detta inlägg där jag förklarar alla steg för steg och kategorier för barnmatsrecepten och tipsen jag lägger ut. Det är många som frågar angående ålder, så det har jag berättat om där.

Sådär, nu har jag gjort min alldeles egna hemmagjorda gröt till dottern. Detta är en gröt hela familjen kan äta utav. Klicka gärna i en tesked aprikos- eller katrinplommonpuré på gröten för extra järnberikande. Gör gärna en större sats grötpulver som räcker längre.

Mer tillsatt järn:

Recept på aprikospuré eller recept på katrinplommonpuré.

Annat som bebis kan tycka är gott att smaksätta gröten med:

Mosad bananäppelmos eller päronpuré är ofta populärt bland de små liven.

Vet ni vad som är så himla bra när man tillagar sin egna gröt? Jo, man slipper alla tillsatser och annat skit som inte hör till barnmat enligt mitt tycke – inte i någon mat överhuvudtaget faktiskt. Och flera grötar innehåller faktiskt arsenik! Och så sparar man faktiskt pengar på att göra egen gröt. Ska göra en uträkning så får ni se :-)

OBSERVERA att detta inte är att rekommendera till vegetarianer eller veganer då paltbröd innehåller blod från djur.

Ingredienser till 1 liten portion:

0,5 msk smulat paltbröd
0,5 dl havregryn
1 dl vatten
1 tsk rapsolja

Gör såhär:

Smula paltbröd i en mixer eller matberedare. Tillsätt havregryn och smula fint. Ställ in vatten i mikron så länge som det behövs för att nå kokpunkten cirka 10 sekunder. Rör ned pulvret i vattnet, tillsätt olja och rör om. Servera direkt.

Smaklig måltid!

Barnmatsrecept, steg 5: fläskkarré och rotfrukter i gräddsås

DSC_0002

Enormt lättlagad barnmatsrätt som smakar väldigt fräscht med dess rotfrukter och örtkryddor. Givetvis går det bra att utesluta tomatpurén till det barn som är känslig mot röd mat. Steg 5 i barnmat, innebär lättstekt mat och rekommenderas från tidigast 10 månaders ålder. Annars finns det mängder av barnmatsrecept här i bloggen, alla kategoriserade stegvis under fliken ”barnmat” som du hittar ovanför headerbilden. Jag är dessutom noga med vad Livsmedelsverket råder i barnmat.

TIPS: läs gärna detta inlägg där jag förklarar alla steg för steg och kategorier för barnmatsrecepten och tipsen jag lägger ut. Det är många som frågar angående ålder, så det har jag berättat om där.

Ingredienser:

50 gram kålrot, skalad och smått tärnad
50 gram palsternacka, skalad och smått tärnad
50 gram morot, skalad och smått tärnad
Smör
200 gram fläskkarré, smått tärnad
5 cm av det gröna från en purjolök, strimlad och hackad
1,5 dl matlagningsgrädde
1 msk tomatpuré
50 gram squash, smått tärnad
1 krm torkad timjan
1 krm torkad rosmarin
1 krm vitpeppar

Gör såhär:

1. Tärna morot, kålrot och palsternacka och lägg i en kastrull. Fyll kastrullen med vatten så att det täcker precis, på så sätt förloras inte lika mycket näring i koket. Låt koka upp och sedan puttra under lock i cirka 5 minuter.

2. Värm smöret i en stekpanna och fräs fläskkarrétärningar och purjolök tills löken har mjuknat.

3. Häll av vattnet från rotfruktskoket. Tillsätt fläskkarré och purjolök till kastrullen samt tillsätt grädde, tomatpuré, squashtärningar och kryddor. Låt koka upp och sedan puttra 1-2 minuter under ständig omrörning.

4. Blanda ut maträtten i olika burkar tillsammans med basmat. Till den här omgången valde jag pasta och ris.

5. Servera en portion och frys in resten.

Barnmatsrecept, steg 5: köttbullar (kalvfärs) med italiensk tomatsås

DSC_0004TIPS: läs gärna detta inlägg där jag förklarar alla steg för steg och kategorier för barnmatsrecepten och tipsen jag lägger ut. Det är många som frågar angående ålder, så det har jag berättat om där.

Jag envisas fortfarande med att göra barnmat eftersom jag gärna äter mer kryddad mat. Och då fungerar det ju inte att J äter utav samma mat vi äter. Och jag vägrar att köpa färdiga barnmatsburkar. Det är enkelt att göra egen barnmat för att sedan bara ta fram två barnmatsburkar (lunch och middag) ur frysen kvällen innan, och låta dem tina i kylen.

Fler barnmatsrecept finns kategoriserade stegvis under fliken ”barnmat” ovanför headerbilden.

 

Ingredienser till köttbullar:

300 gram kalvfärs
1 ägg
½ liten gul lök, finhackad
1 liten vitlöksklyfta, krossad
1 krm vitpeppar

Ingredienser till tomatsås:

500 gram tomatkross
1 msk tomatpuré
1 näve färsk basilika, grovhackad
1 msk torkad oregano

Gör såhär:

Blanda alla köttbulleingredienser ordentligt i en bunke. Rulla färsen till fina köttbullar anpassade i storlek efter barnets tuggförmåga. Stek köttullarna tillsammans med lite matfett. Koka under tiden upp tomatkross och tomatpuré i en kastrull och krydda. Häll över köttbullarna till tomatsåsen och låt puttra några minuter på svag värme.

Blanda ut köttbullarna i dess sås tillsammans med pasta/ris. Servera en portion och frys in resten i portionsburkar.