debatt

Annons
Annons

EKONOMI: Januari är årets fattigaste månad

image

Först och främst vill jag bara påpeka att detta är ett allmänt inlägg och ej riktad till någon specifik person.

Årets första månad. Då är det knapert för många. Detta för att det var jul och nyår föregående månad. Många tänker tyvärr inte till, utan handlar över sin ekonomi. Oftast händer detta hushåll som har det sämre ställt – men det kan lika gärna hända vem som helst!

När det kommer till julklappar, julmat och ekonomi så gäller det att ha en klar bild över vad som ska inhandlas och därmed planera. Man ska inte handla spontant för då kan det skena iväg. Ordentligt.

Innan julhelgerna drog igång, gjorde Sifo en kartläggande undersökning på hur svenskar handlar inför jul. Medelsvensken planerade att spendera ungefär 3 219 kronor på julklappar. Det svenska folket landade på 13 julklappar var. Omsättningen för julshoppningen år 2015, beräknades landa på 75 miljarder kronor.

Har man inte råd, så får man spara!

Det bästa är att tänka över sina julklappsinköp och planer inför jul noga. Man måste vara tuff och inte ge efter för shoppingsuget. Det kanske låter svårt, men har man inte råd så har man inte. Och så viktiga är inte julklapparna, att de ska sätta en person, ett par eller en hel familj i ekonomiska svårigheter.

Shoppa online!

Jag personligen föredrar att shoppa på nätet. Det går snabbare, man slipper stressen och det kan bli billigare tack vare rabattkoder och fri frakt som många webbutiker har. Dessutom får man det hemskickat! Dock ska man här vara försiktig, för det kan lätt skena iväg genom några enkla klick.

Betala direkt

Handla inte julklapparna på avbetalning, skulden skjuts bara fram. Förr minns jag att det fanns alternativ att man även i butik kunde shoppa och betala i januari. Nu finns det även liknande erbjudande fram till februari. För att inte tala om alla dessa delbetalningar man kan fördela över året. Betala direkt istället.

image

Julmaten och nyårsmiddagen kostar också en del, men även här kan man planera i tid. Exempelvis kan man rulla köttbullar någon månad innan och låta frysa in för att sedan ta fram till julbordet. Mycket går att förbereda innan samtidigt som det spar tid på själva julafton när det redan är stressigt som det är.

Även oxfilén kan man köpa under hösten och frysa in, för att sedan tillaga på nyårsafton. Det är förstås smaksak, men det går att få en upptinad oxfilé att smaka alldeles gudomligt.

Man kanske inte ska ha 18 rätter på julbordet utan det kanske räcker med Janssons frestelse, julskinka, gravad lax, senap, kokta ägg, majonnäs, köttbullar och rödbetssallad?

När det gäller maten på bordet dessa högtider, så har butikerna senaste åren börjat pressa ned priserna. Exempelvis noterades färdiga köttbullar för kanske 20:-, rödbetssallad för 5:-/burk. Nu lagar jag maten själv, men som ett exempel om man vill spara tid. Det är ju som tidigare nämnt en smaksak hur vardera hushåll gör.

Något som är alldeles utmärkt inför jul är att se över vad som redan finns hemma i matväg och ta av det i första rummet. Det spar både tid, pengar och man värnar om miljön.

Man kan även ha så kallade knytkalas där vardera hushåll står för en eller flera rätter. Någon fixar julskinkan, en annan tar med sig köttbullarna, nästa tar med sig rödbetssallad och så vidare. Här slösar man inte lika mycket pengar – och förhoppningsvis njuter man av sällskaper i goda vänners lag!

Skippa raketerna!

Och gällande nyår, skippa raketer och smällare. Man gör djuren och miljön en bättre tjänst än vad man bränner upp dina pengar för.

Om man redan sitter i skiten då?

Det finns oändligt med tips för att undvika årets fattigaste månad – men hur gör man om man redan sitter i skiten?

Det främsta tipset är att rensa där hemma och sälja av sådant som man ändå inte behöver. Det finns lokala köp- och säljgrupper på Facebook där det inte kostar pengar att lägga upp annonser. I annat fall finns Tradera och Blocket som exempel. I värsta fall får man sälja av guldet till en pantbank.

– Har man inte en krona i mitten av månaden med dess två veckor kvar till lön, har man inte så mycket till val.

Låna inte ut pengar!

Jag personligen aktar mig för att låna av samt låna ut till vänner, släkt och bekanta, så det är något jag vill råda er att tänka på också. Pengar är ett känsligt område. Jag må ha lånat någon gång, men det har mer varit om jag glömt kontokortet hemma. Sedan har jag betalat tillbaka så fort jag kunnat, helst igår. Ekonomi kan skapa osämja och det är jag medveten om då jag har lånat ut till släkt och vänner som inte betalar tillbaka. Så säg nej! Vissa kan man lita på, jag vet vilka jag litar på om det krisar.

Några korta tips att tänka på

– Ta inga lån inför jul och särskilt inga sms-lån. Räntan som tillkommer på sådana lån är bara förnamnet.
– Beräkna och planera dina inköp.
– Handla julklappar under årets gång.
– Passa på att handla på rea.
– Spara varenda slant som går att lägga undan.

Läsvärt inlägg i samma ämne:

Emma-Lous bästa tips för att spara pengar 

Kom gärna med tips du också! Berätta hur du tänker och gör inför jul!

Annons

Debatt: Elbehandla deprimerade barn?

Det här är så absurt så att det inte finns. Socialstyrelsen vill göra elchocker på barn som inte mår bra. Jag blir helt mållös, ett barns hjärna tar ju tid att utveckla sig.

Jag citerar från en artikel hos NSD.

”ECT går ut på att sända elektrisk ström in i hjärnan som framkallar ett epileptiskt anfall. Behandlingen genomförs oftast tre gånger per vecka under flera veckors tid.”

– Låter det här som en klok idé? Om du tänker likadant som jag gör, snälla skriv på den här protestlistan. Det värsta är att denna behandlingsmetod redan utförs här i Sverige och det måste vi få stopp på.

Läs gärna vad språkpedagogen och läromedelsförfattaren Hans Luthman anser om ECT.

Annons

Debatt: Vägen till blöjfri och potträning

20171102_162018

Här kommer min tredje och sista berättelse om att få mitt barn blöjfri – och då menar jag processen kring mitt tredje barn, Alyssa alltså. Det blir ett långt inlägg då jag berättar lite kort även om processerna kring detta ändamål med mina söner Zacharias och Joshua.

– Jag vill mer än gärna att ni kommenterar detta inlägg med era bästa tips för vägen till blöjfri samt era egna erfarenheter och tankar kring ämnet.

Med alla mina barn, har jag haft som mål att få mina barn blöjfria innan de är tre år fyllda. Zacharias blev blöjfri som 2,5 år, Joshua närmare 3 år och Alyssa räknar jag som blöjfri från lite över 2,5 års ålder. Tanken har varit att få barnen blöjfria under sommarperioden, främst för deras skull, då man blir kallare om rumpan och sköte vintertid ifall man gör på sig med urin. Dessutom är det vintertid svårare att märka ifall barnet har avföring i byxan, om de är ute och har overall på sig.

Jag har fått lyxen att ingen av mina barn har gjort i blöjan nattetid eller under middagsluren, när de sover med andra ord. De har endast gjort nummer 1 och 2 i vaket tillstånd, så en kissfylld blöja varje morgon. Detta har underlättat i processen att få dem blöjfria snabbt även nattetid, faktiskt direkt om jag får skryta lite.  Så himla skönt! Dock har jag ändå med alla tre barnen, haft plastad frotté i sängen, under lakanet.

Jag har alltid trott på och stått för att man lättare, med de flesta barn, får dem blöjfria genom att överösa dem med komplimanger när de har gjort på pottan. Naturligtvis fungerar inte denna variant på alla barn då vi alla är olika människor med olika behov. Hur som helst, är det en metod som jag har använt mig utav när det gäller mina barn. Och det har fungerat galant.

Jag läste någon forskning eller studie kring detta ämne om att ge beröm när barnen går på pottan, blir blöjfria, där man hävdade att det var det absolut sämsta man kunde göra till barnet. Jag ska se om jag hittar detta, för det var någonstans runt 2008 som jag läste detta fenomen, så det är inte säkert att jag hittar källan – men den som söker den finner. Nu hittade jag tyvärr inte den studien, men jag har hittat en artikel från SvD där Jesper Juul, dansk familjeterapeut, menar att beröm inte är kärlek, utan att beröm kan ge prestationsångest och på så sätt dålig självkänsla, vilket då är föräldrarnas fel för dessa strävar att de är perfekta i sin föräldraroll. Jag tror att det kan vara något sidospår från denna artikel till det jag läste däromkring 2006-2008.

Nu menar jag inte att man ska berömma det utförda behovet så pass mycket att barnet känner skuld ifall det inte går vägen. Då kan jag hålla med om att det kan ge prestationsångest och ge skuld på samma gång. Däremot tänker jag att barnet blir glad av att det har gått bra och på så sätt inte blir rädd för pottan, om ni hänger med i hur jag menar.

En tabbe som jag gjorde med mitt första barn, var att inte sluta med nappen innan blöjan. Jag tänkte aldrig på det. Zacharias blev blöjfri på bara någon dag och när han senare, ganska inom kort, plötsligt blev nappfri då vi glömde alla nappar på förskolan och den enda som fanns hemma dög inte då den hade ett hål i själva sugdelen – då körde vi på helt enkelt. Detta medförde många olyckor för Zacharias. Det blev som ett trauma att bli av med nappen tyvärr, så rent psykologiskt blev det då protester från hans sida, som varade i en eller två månaders tid. Därför gjorde jag tvärtom med Joshua, vi slutade med nappen innan blöjan. Ingen skada skedd, gick hur bra som helst.

Planen har varit att göra samma sak med Alyssa. Dock är hon helt besatt av sina nappar och har sitt behov av den typ av trygghet som dessa ger henne, att jag anser det vara för tidigt att ta bort nappen i dagsläget. Mitt huvudsakliga mål är att försöka nå det målet med nappen omkring årsskiftet, om det sedan fallerar eller fungerar återstår att se då.

Att få Alyssa blöjfri har varit ganska lätt. Jag introducerade pottan till henne redan vid 1,5 års ålder, precis som jag har gjort till hennes äldre syskon. Inget intresse fanns då och det var inget jag ville stressa på heller, utan låta barnet öppna upp det intresset själv. Alyssa blev intresserad av pottan förra sommaren. Det var en potta som jag faktiskt köpte från Lidl, med Frost-motiv. Elsa-pottan, som vi kallade den. Det skulle vara ”landet-pottan” förstår ni. det gick väldigt bra, men Alyssa hade fortfarande blöja och var inte helt redo, men hon gjorde ändå 50 % av behoven på den pottan, när vi var på landet. Hemma har jag en ”fåtölj-potta” som jag kallar den. Den har fungerat så himla bra för mina två äldre barn och även två kusiner till barnen – men Alyssa tog aldrig till sig den. Vi förstod i somras att det handlade om att hon var så fäst vid ”Elsa-pottan”, som vi kallar den, så vi tog hem den. Och när Alyssa sover hemma hos sina farföräldrar så lämnar vi dit den också. Dock använder inte Alyssa den pottan lika flitigt längre, om än några gånger i veckan, utan hon vill hellre sitta på toaletten, helst med en toalettring, men det går även bra utan.

En annan bra metod som jag har använt mig av, är att köpa nya underkläder till barnen och då har de känt sig stolta. Och då har barnen oftast fått hänga med in i butiken för att själva få välja. Alla tre har varit väldigt stolta över detta, så det är en metod jag personligen kan rekommendera.

Det finns två saker som har gått smärre bra när det gäller att få Alyssa blöjfri. Detta känner jag inte igen från mina äldre söner, så det var jag inte riktigt beredd på. Alyssa gillar oftast inte att man står exempelvis utanför toaletten när hon utför sina behov, utan känner skam och blir då arg. Vi säger då förlåt och hon verkar släppa det, för sedan när det är klart och hon vill bli torkad, så ropar hon glatt in oss och då blir hon glad när vi säger att hon har varit så duktig som har kissat eller bajsat. Hon var inte alls sådan med blöjor, förrän tidigare i somras faktiskt, det här att hon gick undan när hon bajsade. Dock tycker hon att det är kul att prutta, haha.

Ett annat problem, blev att utföra behoven på förskolan. Då har hon istället hållit sig och totalt vägrat. Det har även resulterat i några olyckor, det är inget problem så för oss, men det kan ju öka på skammen för barnets del, vilket då blir ett problem. Det är heller inte bra att hon håller sig, tycker vi, eller personalen, det är ju logiskt att det inte är bra, så där har hon fått haft sina blöjor. Det går bättre nu och hon går på toaletten där oftare än förr i alla fall.

Hur som helst, jag är nöjd ändå med hur snabbt det har gått. Problematik på vägen får man vara beredd på att ta, även om man helst slipper dessa, främst för barnets skull.

 

Annons

DEBATT: Barnen hjälper till hemma mot veckopeng

20170810_214511

Vad tycker ni om att barn ska ha ett ex antal sysslor att göra i hemmet, mot en lite högre veckopeng? Själv tycker jag att det är bra, just för att barnen lär sig mer ansvar och att arbete lönar sig. Mina söner har gått igång stenhårt på det och hjälper till som attan här hemma numera. Vi började med denna variant för ungefär en vecka sedan. De har 10 sysslor som de ska göra, sysslor som jag gör varje dag. De har hela veckan på sig att utföra dessa och kan välja att göra en ena dagen och flera en annan dag. Så länge sysslorna blir gjorda.

Berätta gärna i en kommentar vad du anser om saken!