Vad tycker ni om att barn ska ha ett ex antal sysslor att göra i hemmet, mot en lite högre veckopeng? Själv tycker jag att det är bra, just för att barnen lär sig mer ansvar och att arbete lönar sig. Mina söner har gått igång stenhårt på det och hjälper till som attan här hemma numera. Vi började med denna variant för ungefär en vecka sedan. De har 10 sysslor som de ska göra, sysslor som jag gör varje dag. De har hela veckan på sig att utföra dessa och kan välja att göra en ena dagen och flera en annan dag. Så länge sysslorna blir gjorda.
Berätta gärna i en kommentar vad du anser om saken!
Jag och Simo var på bio precis och såg filmen Atomic Blonde med skådespelare som bland andra Charlize Theron, John Goodman och James McAvoy.
Filmen handlar om en kvinnlig agent som får i uppdrag att leta efter en värdefull lista som ska befinna sig i Berlin, i samma veva som när Berlinmuren föll i november 1989.
Det var emellanåt, eller snarare väldigt ofta enormt råa scener, men jag tycker det var bra scener. De kändes mer realistiska när man såg själva knivhuggen, skott i pannan fast ändå inte som i en splatterfilm. Dessutom blev de trötta under slagsmålen, vilket gjorde det hela mer verklighetstroget.
”Lita aldrig på någon.”
Det som blir minus här i filmen är att det var så uppenbart vilka som var ”the bad guys”. Det hade varit bättre att dra ut på det istället. Dock var det en sak som inte alls var uppenbar förrän det framkom, men det berättar jag inte för er här.
Om ni gillar action, kolla definitivt in denna film som har svensk biopremiär imorgon fredag, 28/7 2017.
Kronfågel hade ett event på Urban Deli där vi fick äta brunch och idag fick man ta med sig en vän, så jag tog med maken på brunch. Det var ett mysigt event och mycket god mat. Det var trevligt att prata men ännu en matbloggare och hennes man samt en av bönderna som föder upp kyckling till Bosarp kyckling som är en ekologisk variant.
Påskfjädrar är så vackra och fina i alla färger de sprudlar i, men de flesta som säljs i butik plockas direkt från fåglar, däribland kalkon. Man vet ofta inte heller om fjädrarna plockas när fågeln är död eller levande.
Enligt en kartläggning som djurskyddsföreningen Djurens Rätt har genomfört, kommer påskfjädrar i svensk handel nästintill uteslutande från kalkoner. Enligt Djurens Rätt, kommer fjädrarna från den amerikanska köttindustrin och transporteras sedan till Kina för att färgas.
Så snälla, bojkotta påskfjädrar eller köp åtminstone sådana av syntetiskt material.
Jag har faktiskt tillhört dem som tror att de där vanliga påskfjädrarna är syntetiska på grund av deras färger, men för några år sedan, kanske 5, bojkottar vi påskfjädrar från fåglar. Det är inte värt det.
Nu har jag bloggat en hel del år. Närmare bestämt är det 10 år nu i juni. Det är en hobby där jag skriver om sånt som intresserar mig och lägger ut bilder som jag sedan går tillbaka till. Det är mest bilder på barnen och all mat vi äter, men också annat som jag tycker är intressant att skriva om.
Genom årens gång har jag fått pikar om mitt bloggande. Att det skulle uppta för lång tid och att jag är fast vid datorn, men så är inte fallet. Jag skriver rätt snabbt och lägger ut inlägg efter hur jag hinner och så. Men ändå är detta typ det främsta argumentet till att jag inte bör blogga. Enligt de som har sagt detta till mig genom årens gång.
Något som verkar svida enormt är att jag jag uppleva saker via bloggen, händelser och fina event, besöka slott och få fina inbjudningar som jag kan involvera barnen i, eller bara jag och Simo, eller med vänner och släkt. Något som svider desto ännu mer, är att jag tjänar pengar på min så kallade hobby. Så det är ju inte bara hobby längre utan även ett jobb. Inte ett riktigt jobb enligt vissa, men pengarna talar ju för annat.
Människorna som driver med mig om bloggen, är tyvärr oftast personer jag känner. Och så kan det röra sig om bekanta, eller vänner till dessa som jag känner. Då pikar man mest på om maten jag lagar, som jag ju lägger ut mycket bilder på. Det har skrivits om det på Facebook bland annat, där jag blir pikad om just bloggen och just mina matbilder. Då ska jag hånas och det är så kul tydligen.
Alla har vi väl olika hobbys? Min är att skriva och jag gillar det. Jag mår bra av det. Varför ens snacka skit om saken? Andra gillar att spela golf, somliga tycker om att spela WoW, eller annat som faller dem i smaken.
– Varför ska jag som bloggare bli så utpekad för? Svider det så förbannat hårt?
Här är jag igår när vi precis beställt in middag efter att ha badat och bastat i över 1,5 timme – mör och go och på ett sprudlande bra humör.
Bara en tanke såhär mitt i allt… Jag mår inte dåligt av dessa kommentarer (annars hade jag nog slutat blogga för länge sen), utan undrar mer hur det står till med dessa personers mående om hur de känner ett måste att behöva klanka ned på mig som utövar en för mig bra hobby?
