Yes box, jag sover fortfarande här i det nedre vardagsrummet. Jag fixar inte att gå i trappor, även mina sjukgymnaster säger samma sak. I nödfall, fine – men annars ska jag undvika trappor i den mån jag kan.
Under första delen av sportlovet, sov jag uppe i mitt sovrum, två nätter. Jag hade jätteont i foten där på söndagen. Det är inte värt det faktiskt. Så nu får jag faktiskt skita i att vara däruppe överhuvudtaget.
Jag saknar att sova i mitt sovrum, längtar verkligen tills jag kan göra det igen.
Hejsan! Det här känner jag för att dela med mig av, det var nu på morgonen som äldsta sonen sa en grej nämligen;
Z: Mamma, hur länge är det kvar tills du är 100 % bra i benet?
E: Läkaren sa att från benbrott så tar det ungefär 6 månader tills det är bra, sedan är det individuellt från person till person såklart.
Z: När bröt du benet?
E: I mitten av november.
Z: Så det är fyra månader nu typ, så om två månader alltså?
E: Ja, det hoppas jag!
Z: Det har varit kaos sen du bröt benet, särskilt första månaden när det precis hände.
E: Hur menar du?
Z: Det har inte varit lika mycket mat som det brukar vara.
E: Men pappa har gjort bra mat (förutom när han fastnade på att köpa skräpmat där ett tag).
Z: Jo, jag vet, men ändå. Inte lika mycket mat.
– Jag tar det här som en rejäl komplimang faktiskt. Simo har varit duktig som tusan i köket (thank goodness) och stått i medan jag legat på soffan i smärtor. Min familj är ju vana att det jag gör storkok på flera olika rätter så att det alltid finns något att värma på liksom. De frågar var och varannan dag om mat, eftersom det inte blir storkok alls just nu – men snart så!
Z ringde ju mig när jag opererade foten, så när jag var klar och hade vaknat så frågade han när jag skulle komma hem för att göra mat, haha.
– Jag tar det som att jag gör jävligt bra mat faktiskt! 🙂 #fuckjantelagen
Hej alla! Här har det varit mycket på gång, särskilt nu när vi hade sportlov förra veckan. Mina barn fick vara lediga hela lovet, Simo jobbar ju hemifrån oftast, så det fungerar med Alyssa. Men hon fick hänga med mig på jobbet en av dagarna. Hon älskar att vara på mitt jobb 🙂
Annars full rulle här med Joshua och hans vänner, som sov över fredag till onsdag. Ja, det var lite väl faktiskt. Varit så trött tyvärr. Men det är kul att det går så bra för Joshua och hans sociala jag. Dessutom känner jag att det är bättre att de har någonstans att vara än att hänga på gatan. Två av kvällarna följde de dessutom med till mitt jobb och hängde där.
I onsdags var jag på middag med min före detta svägerska. Vi åt italiensk mat och hade det väldigt trevligt. Och under helgen umgicks vi Tillsammans med våra barn, där vi på lördagen besökte Rådsparken och på söndagen badade på Sydpoolen i Södertälje. Jag borde inte ha badat, även om det var kul så överbelastade jag foten något förbannat tyvärr. Och i fredags träffade jag en gammal vän till mina föräldrar, det var också väldigt trevligt. 🙂
På tal om foten, så går det framåt. Jag har arbetat 25 % nu i en månads tid, och nu går jag över på 50 % från och med idag och nästkommande 4 veckor. Det funkar helt okej, hoppas jag, men det är jobbigt att behöva gå och stå hela tiden. Jag kan inte sitta så mycket på jobbet nämligen. Har ganska ont i foten efter bara en kväll liksom, så ja, jag hoppas det går bra med halvtid nu. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att jag är redo för det, men seriöst så orkar jag inte bråka med FK. Men, men, det går nog bra. Har ju inte rört på mig särskilt mycket på flera månader så det är ju inte konstigt att jag har ont.
Jag har ju haft rehab hemma här, men från förrförra veckan, går jag dit på plats. Sjukgymnasten har konstaterat att jag är väldigt stel i foten och tycker att jag ska ta det lugnt. Well, ni vet ju hur det är med mig… Jag är expert på att överbelasta fastän jag inte orkar. Sen tar det ut sin rätt kommande dagar… Just nu tycker sjukgymnasten att jag bara ska träna hos dom en gång i veckan, så jag ska dit imorgon igen nästa gång.
Jag och Alyssa i badhallen. Ser ni så glad hon är ❤️ senast jag var och badade med henne så bröt jag foten därefter… Dock utomhus, inte i simhallen.
Här är vi i Rådsparken, Huddinge, och tittar på djur. Barnen sprang även runt i parken och lekte. Kul att det går så bra ihop med kusinerna.
Jag gjorde plättar åt oss som vi hade med till parken. Min svägerska hade med kaffe och dricka. Det var väldigt trevligt att umgås utomhus i det fina vädret.
