I den här bloggen får du ta del av dagliga inlägg om alltifrån familjelivet med mina tre barn, Zacharias, 14 år, Joshua, 10 år och Alyssa, 5 år. Jag skriver även mycket om mat – och då främst recept och tips. Då jag i grunden är utbildad frisör, har jag ett stort intresse för hår och skönhet, vilket jag skriver om och där blir det inlägg med recensioner på produkter, tips, hur du fixar den där frisyren och så vidare. Jag är även utbildad journalist och hänger med i kändisvimlet på fester och event. Och utbildad fritidsledare på det. Jag skriver om sådant andra inte gärna vill prata om. Och jo, just det. Mitt mellanbarn har även adhd och autism. Väl mött! Kontakt: pesonen_emma-lou@hotmail.com

Den här gången gick det för långt

Jag vet inte hur jag ska börja riktigt. Jag är så himla trött på att det aldrig är lugn och ro här. Nu vet jag hur mamma kände sig när vi var små och mina bröder ständigt blev skuldbelagda.

image

Mina barn hörs och syns mycket. Det är två glada och sociala pojkar. Detta uppskattas inte av somliga tyvärr. Mina barn blir ibland beskyllda för saker de inte har gjort. Som häromdagen när Zacharias hade sin tjejkompis över. Då påstod en granne att andra grannar hade sett att min son med sin sparkcykel åkte över sandsäckar som låg utspridda framför garaget då det regnade så fasligt. Barnen var inte därnere och åkte utan åkte bara runt på gården. Jag konfronterade mannen som påstod detta och han var väldigt hotfull och högröstad i tonen mot mig.

När mina barn gör fel så får de höra det också ska ni veta. Det vet alla som känner oss, att jag inte mjäkar med barnen och ser mellan fingrarna. För det gör jag inte. Jag vet faktiskt inte hur många gånger per dag jag säger till mina barn. Det är hur som väldigt många gånger.

Ni vet ju om det här med Joshua, att han utreds just nu. Vi har misstankar på att han har ADHD eller ODD i kombination med Asperger syndrom. Mer än så går jag inte in på just idag. Men det är väldigt kämpigt och ständiga kamper. Det är inte roligt att bli kränkt att jag är en dålig mamma som inte kan uppfostra mina barn. Jag som är så strikt med att man ska göra rätt för sig. För tro mig, när mina barn gör fel så får de göra rätt för sig. Här ska man be om ursäkt om man har gjort fel. Om man har tagit med sig en leksak hem från förskolan så lämnas denna tillbaka dagen efter.

Man ska göra rätt för sig

Det här med att göra rätt för sig är väldigt viktigt för mig. Det är så jag är uppfostrad, liksom Simo och det är så vi uppfostrar våra barn.

Vet ni varför vi har våra barn satta på sporter? Det är dels för att de ska ha en aktivitet men även för att de är så aktiva och behöver göra av med energi. Sen är tanken att de inte ska hamna i trubbel. Notera dock att jag absolut inte menar att alla barn som inte är satta på sporter, hamnar i trubbel etc. Det här är bara ett sätt för att hålla dem fysiskt aktiva och upprätthålla ett intresse.

Tyvärr blir jag som förälder väldigt dömd, kränkt och hånad. Ofta. Och ni vet att jag inte är en räddhare utan jag säger ifrån på skarpen.

Idag gick det för långt.

Mina barn åkte sparkcykel på gården här där vi bor. Snart kommer barnen in å berättar att Joshua har blivit hotad att bli slagen av en granne som bor här. Jag rusade ut upprörd och var förbannad. Genast kom meningarna om att jag har så ”väluppfostrade” barn och att det i princip är mitt fel och så vidare. Det bara kokade inom mig. Det var fel tid att gå ut för jag fick inte allt sagt. Men jag var lugn, om än högröstad. Och jag sa att detta skulle polisanmälas för man hotar inte att slå ett barn. Det gör man bara inte!

Varför han hotade mitt barn var för att Joshua åkte in med sparkcykeln i porten. Det är inte bra gjort från Joshuas sida, absolut inte, vi har diskuterat det tre gånger och hoppas att det gick in. Även om Joshua gjorde fel som åkte in i porten med sparkcykeln, så har inte en annan människa den rätten att varken hota eller slå ett barn – eller ens en annan människa för den delen heller!

Mannen är polisanmäld

Anmälan gjordes inom en halvtimme från det att händelsen skedde.

Jag är trött

Det är så tröttsamt att ständigt bli beskylld och behöva försvara. Missförstå mig rätt. Jag kommer alltid att ställa upp för mina barn, mina barn och Simo är mitt allt. Det är bara så uttröttande att bara för att jag har livliga pojkar som syns och hörs, så är det genast deras fel så fort något händer på gården. Vi kan till och med vara bortresta, förstår ni då hur jag har det? Bara pojkarna är ute på gården så kan vissa grannar skrika åt dem att de inte får leka på gården.

Nåde den som ger sig på mina barn

Jag har inga problem med att andra säger till mina barn om de gör fel – tvärtom! För jag gör likadant. Man behöver inte skrika utan man ska ta det konstruktivt. Men nåde den som gör fel mot mina barn, då vaknar tigern i mig och det kommer att märkas för jag är inte den som håller tyst.

Idag gick han för långt och han är medveten om att jag har upprättat en polisanmälan.

2 thoughts on “Den här gången gick det för långt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *