Hej! Nu känns det lite bättre. Men jag mådde så hårt dåligt fram tills jag steg upp ur sängen klockan 16:42. Alltså det är ju sent! Så länge har jag aldrig legat i sängen så länge. Men jag behövde väl det antar jag. Simo ställde upp med allt också. Han är en bra människa och han är min, bara min. Och jag är hans.
Imorgon hoppas jag att det är bättre. Jag måste släppa henne. Jag vet inte hur man gör det. Det är för att jag vet varför hon dog. Och än en gång så kommer jag ej att skriva det här och det är för mammas skull och ingen annan. Hon skämdes nämligen. Så nu har du popcorn-skålen fylld för denna gång. Trash.