Månadsarkiv: december 2010

Recept: potatismos med sparris

potataismos

Moset som passar stora som små, god i smaken och känns unik. Prova! Ett väldigt smart sätt för småbarnsföräldrar att få i barnen mer nyttigheter. Mina barn fullkomligen älskade moset. Fler matrecept finns kategoriserade under fliken ”bak- och matrecet” ovanför headerbilden.

Ingredienser som tillbehör till 4 portioner:

800 gram mjöliga potatisar, ca 10 normalstora
1 knippe sparris, ansade och skurna i bitar
1-2 msk sparrisspad
ca ½-1 dl spad från potatiskoket
ev. lite mjölk
1 msk matfett
Salt och peppar

Gör såhär:

1. Skala all potatis och låt koka i lättsaltat vatten. Låt koka på medelvärme i cirka 20-30 minuter.

2. Koka upp en liten kastrull med lättsaltat vatten. Låt sparrisbitarna koka på medelvärme i cirka 5 minuter. Ta upp all sparris med en pastaslev och lägg i en mixer. Tillsätt kokspad efter behov och mixa tills all sparris är slät.

3. Ta av potatiskastrullen från plattan och häll av allt vatten utom cirka ½-1 dl. Mosa potatisen med det köksredskap du gillar bäst; elvisp, potatisstöt etc. Tillsätt mixad sparris och matfett och eventuellt mer spad alternativt lite mjölk. Smaka av med salt och peppar.

Servera tillsammans med exempelvis köttbullar eller annat gott.

Hej svejs

Hej och hå, har inte riktigt haft tid att sitta vid bloggen denna torsdagsförmiddag eftersom det har varit mycket med barn och hem. Dessutom väntar jag besök nu till halv tolv och jag ska bjuda på lunch, nämligen Pasta Carbonara 🙂

På tal om något helt annat. Usch vad jag inte gillar reklamen ”Foxy-Bingo” med den där räven. Rävar är ju listiga och luras….vad säger det om den bingoreklamen? Blä.

Hon sitter alldeles ihopkrupen

I den grå tvådelspyjamasen sitter hon ihopkrupen i den blå kuddsoffan från Mio. En trivsam pyjamas som hon en gång i tiden fick i present utav sin make. Överdelen påminner om en gravidtröja, åtsittande upptill så att bysten framhävs och som sedan dinglar nedåt och blir pösig runt magen. De alldeles för stora pyjamasbyxorna är ljusgråa med svarta små prickar. Vetekudden värmer hennes ömmande svank alltmedan hon myser under den blåa och noppiga fleecefelten. Det hörs inga barnfötter som trummar längs golven, utan det är alldeles tyst omkring henne. Tyst som i natten. Till och med mobilen är inställd på ljudlös för att hon inte vill bli störd. Det enda ljud som hörs löst titt som tätt, är när hon vänder blad i boken hon läser.