Jaha, hörrni! Vilket jäkla race! 🙂 Tiden går så oerhört fort! Det är ju galet! Jag gör mitt bästa för att hänga med i svängarna och i vissa fall går det bättre än i andra 😉
So much to do and so little time – liksom! Jag är inne på min tredje vecka i psykiatri-VFUn och jag är fullständigt förvirrad över….ja allt i princip! 😉 Jag är ju som ni vet på PIVA och det är ju väldigt intressant! Oj, vad många diagnoser det finns och hjälp vad mycket läkemedel med en oerhörd massa biverkningar som används inom psykiatrin. Mitt i all grundläggande förvirring har vi ju den sedvanliga inlämningsuppgiften att skriva. I denna period ska vi skapa en individuell omvårdnadsplan för en ”fiktiv” eller avanonymiserad patient…sedan ska vi opponera på en annan elevs arbete och blir sedan bedömda i ett seminarium. Precis som förra gången. Har i alla fall fått klart den och lämnat in, men så ska vi ju ha seminarium också 😉 Mitt i praktik-karusellen så behöver vi också öva!! Öva på KTC-momenten! För i vecka 47 har vi klinisk examination också! Ni vet där vi har 7 moment som vi lärt oss, övar in på KTC och slumpen avgör sedan vid examinationstillfället vilket av momenten vi kommer få visa upp…så vi måste öva in alla moment – vilket som kan bli det man får 🙂 Jag och Ida kämpar på även med KTC för att vara i fas 😉
Något jag inte känner mig i fas med är livstiden 😉 alltså hur tiden går även åldersmässigt. Jag har varit hos optikern och kollat synen (tyckte jag plötsligt behövde längre armar och hade mycket huvudvärk) 😉 Domen: jag kommer få säga adjö till den sortens linser jag använt sedan jag var 16år …nu har det tydligen blivit dags för tant att byta till progressiva linser… Då det är en relativt stor omställning och ibland långdragen tillvänjningsperiod, så behöver jag vänta med att börja med dessa till EFTER att pendlingen till Kalmar upphört. Så tills dess:
Läsglasögon!! *hahaha* Herregud! Hur gammal BLEV jag plötsligt 😉
Hopp och hej leverpastej! PÖSS!