Naket och ev operativ åtgärd

Redan nu vill jag varna för att känsla läsare kanske inte bör scrolla neråt, då en del reagerar starkt på bilder likt dessa. Jag har, så länge jag kan minnas, faktiskt skämts för att visa det här. För att prata om det. För att nämna det alls. Men nu får det vara bra, det är ju knappast något jag kan göra så mycket åt. Det handlar om mina fötter.
Fötter är något jag tycker är lite halvläskigt faktiskt.

Minaär dessutom inte som de ”ska vara”. Mina stortåleder är liksom snedställda och jag har Hallux Valgus. Det är något som är ganska vanligt, men vi som är drabbade har olika mycket besvär av det. För min del har det gått i perioder. Men nu när jag rör mig mer, promenerar och har tagit tag i träningen – då har jag verkligen jätteont. Det blir rött, ömt, smärtar och gör verkligen skitont. Kvällarna spenderas flera gånger med att försöka hålla tillbaka tårarna.

Idag var jag till läkaren igen, han kände igen mig trots att det var 1,5 år sen vi pratades vid sist (jisses så fort tiden går). Vi pratade om en massa, men mest om fötter då förstås. Och nu provar jag ilägg till skorna en sista gång. Funkar det inte, och jag tycker att situationen blir ohållbar – då blir det direkt till operation istället.
Jag är rädd för operationer, allra helst efter min galloperation som ju gick så snett att jag höll på att dö på kuppen, och det förstod han. Så vi skulle ge iläggen en chans iallafall. Detta tillsammans med smärtstillande som kan lugna för stunden så att säga. Vi får se hur länge det funkar. Men det ger mig ju en chans till att bearbeta en kommande operation.

För jag vet att den kommer. Operationen alltså. Frågan är bara när.
Och det blir två. Man tar en fot i taget, sen är det en tids rehabilitering på det. Jag har mest besvär med vänsterfoten, men det var ändå mer uttalat på högerfoten. Så man åtgärdar båda isåfall.

Nåväl, jag får väl börja förlika mig med en operation ändå…