Så var dagen här, julafton 2014. Utan snö, utan direkt julkänsla – men det fick gå ändå. Upp på morgonen, börja baka och fixa det sista – och invänta gästerna – dvs mina föräldrar samt syster och hennes pojkvän. Dagen gick fort kan jag lova, och snart var de här.
Henrik Dorsin på TV med Kalle Anka inkluderat – själv ställer jag mig tveksam till val av årets julvärd. Dorsin är en rolig prick, men inte som julvärd… eller? Sen att de byter julvärd varje år gör inte saken bättre… det spelar liksom ingen roll vem det är, enligt mig finns det ingen (!) som kan ersätta Arne Weise. Ingen. De kan lika gärna bestämma sig för en julvärd som sen kan ta det varje år istället… för nu blir det bara knäppt när de byter varje år 😉
Jag såg inte så mycket av Kalle Anka dock – jag fixade med julbordet. Här hemma äter vi strax efter Kalle är slut. Så när det var över stod maten klar – och julbordet kunde avnjutas. Jag var nojjig in i det sista att jag glömt något men så var nog inte fallet. Mamma o pappa hade med sig skinkan – och därmed vart julbordet komplett med vad vi hade önskat, tror jag…
Julskinka, prinskorv, älgköttbullar, revbensspjäll, leverpastej, gustafskorv, julmedwurst, ost, sill, jansson, potatisgratäng, rödbetssallad, rödkål, rullsylta, kalvsylta, bröd av olika slag, lax, och ja… jag minns inte allt. Men det lät inte som om någon saknade något iallafall – så jag tror att jag lyckats relativt bra – även om jag fortfarande har lite ågren över att jag inte bakat varken kavring eller vörtbrödet själv 😉
Sen kom den där väntan… väntan på jultomten… men barnen behövde faktiskt inte vänta så länge ändå… det var inte jultomten själv som kom i år. Han skickade en av tomtenissarna… en tjej dessutom 😉 Men barnen var lika glada för det – hon fick ett glatt välkomnade och några kramar innan Jonathan utbrast ”VART ÄR PRESENTERNA?”. Tomtenissan kom ju utan julklappssäck, ve och fasa 😉
Hon berättade att en ren var skadad så hon hade fått ta en promenad också… och ojojoj… ja Linus läste ett stycke ur en bok för henne också, för att klara sin julbingo som han haft med från skolan. Och så hann hon dela ut lite klappar innan hon for iväg igen…
Barnen fick julklapp efter julklapp och lyckan var ju total när deras namn lästes upp. ”Åhh ja… den är till mig”, ”åh äntligen”, ”Åh mitt…!!” osv. De verkade både nöjda och glada…!
