Alla inlägg av doulaemma

Jag är ingen härlig mom-trepreneur

Ibland möts jag av bilden av mig själv som en härlig lyckad entreprenör.
Någon som lyckats skapa en rätt stor podd med ena handen och som enkelt ror i hamn vardagen med möten, poddavsnitt, företagsägande och vabbande.
Människor i min närhet tycker det är coolt att lyssnare kommer fram och pratar med mig och när jag skriver det såhär så låter det så härligt och avslappnat.

Men anledningen till att jag värjer mig från beskrivningen av mig själv som någon sorts härlig entreprenör är för att det verkligen inte är jag.
Entreprenör? Ja, kanske (borde kanske googla definitionen först!?)
Härlig? Inte på något sätt.

Och trogna poddlyssnare vet redan detta eftersom att jag gärna nämner det och önskar att klagande och gnällande fick liiiite högre status.
Jag minns också att när jag började podda när mitt yngsta barn var sex veckor var jag jättenoga med att berätta att jag kunde göra det för att han var en enkel onge att leva med.
Med mitt första barn dammsög jag bara för att han skulle somna och hade ångest av trötthet. Men med andra barnet var det annorlunda dvs skillnaden låg utanför mig.

Men jag är en rörig slarver som älskar det jag gör.

Och jag får saker att funka dels för att jag älskar mitt jobb och därför kan jobba hårt. (Jag har svårt att göra tråkiga saker vilket skiljer mig från de vuxna som lärt sig göra tråkiga saker).
Men det rullar också för att jag har människor omkring mig som hjälper och stöttar mig. Praktiskt och känslomässigt.
(Här vill jag passa på att rikta extra tack till min flickvän som skjutsade mig och mina barn till skolor och jobb imorse för att jag glömt ladda bilbatteriet i min gamla bil. Och till mitt ex som lagt fram laddgrejerna så att jag kan ladda batteriet som avtalat fast ett dygn senare…)

Jag är dessutom USEL på ekonomi, kontrakt och förhandlingar. (Det enda jag är bra på är att spendera väldigt lite pengar!!)
Jag kan inte skriva en faktura om mitt liv hängde på det men har inte haft råd att anlita firma. Jag glömmer viktiga namn och personer samt att fakturera.
Och, min enda egentliga talang är samtal med människor i och utanför inspelningar och ljudredigering.
Dvs inte så entreprenörigt eller härligt.

Detta skriver jag alltså för att ingen ska gå på en eventuell myt om eget företagande under småbarnsår eller om sk mom-trepreneurs.
Att det skulle vara enkelt och okomplicerat. För somliga är det säkert det men INTE för mig.

Så. Nu ska jag fortsätta arbetsdagen med en av de saker jag gillar mest – redigera avsnitt!

Förlossningspodden-grupp på FB?

Det händer ibland när jag lägger ut inlägg om kass förlossningsvård eller annan kass sk kvinnosjukvård, att någon kommenterar med att de blir rädda.
Min paroll är alltid att det är tystnaden, isoleringen och skammen som gör att usel vård av tex inkontinens eller annat har kunnat fortgå.
Men jag vill absolut inte skrämma någon. Inte utan att erbjuda något annat också.

”Du kommer bara med en massa skräckhistorier som skrämmer upp kvinnor” skriver ibland äldre barnmorskor till mig.
Och då tänker jag alltid att
1) Det är troligen av välvilja men
2) De har troligen inte lyssnat på min podd som är full av förlossningsberättelser som varken är ”positiva” eller ”negativa”/”skräckberättelser” utan så som berättelser om födande är mest – lite av allt.

Men igår postade jag på Instagram om hur det gick med Mammalinjen, ett initiativ av RFSU där barnmorskor svarade i telefon på alla möjliga frågor.
I en debattartikel summerades det som inte kom som en chock – eftervården är usel och nyförlösta vet inte var de ska vända sig. Om jag ska summera.

Så hur erbjuder jag och framförallt VI som fött barn och har massor av olika erfarenheter någon form av stöd? Borde vi inte samlas i en comunity?
Då kom tanken – borde det finnas en sluten Facebook-grupp där man hjälper och informerar varandra om olika problem som kan uppstå? Där man delar erfarenheter kring allt från hemorrojder, bra fysioterapeuter där man bor, hur man själv fick hjälp med ex en förlossningsdepression?
Ett Förlossningspodden-forum där det delas erfarenheter och tankar?
Hiss eller diss? Ska jag fixa ett eller finns det redan tillräckligt?

Trött, ledsen & tacksam

Jag skolar in barn.
Det känns som att det är jag som gör det fast att jag inte är där och fast att det är pedagoger och barnet som gör jobbet.
Men idag har det gått jättebra och jag vill gråta av tacksamhet till pedagogerna som jag känner väl för att de hade mitt stora barn. För att de är lyhörda och har tålamod med både barn och oroliga föräldrar.

Men jag vill också gråta för att valet är över. För att det är så jävla tungt.
Kroppen är trött och orolig efter att ha somnat sent och sen vaknat flera gånger för att kolla mobilen.
Och jag är trött för att jag inte orkar harva samma tjatiga mening ”tänk att 17 procent röstat på SD…”
Vill gråta för att jag är så OBESKRIVLIGT trött på all polarisering. Den där polariseringen som jag som vit medelklass lyckas slippa allt som oftast men som plötsligt dyker upp och stör min härliga tillvaro.
Ja jag är flata och lever samkönat.
Men åh vad gött och mysigt det är att passera som blond heterosexuell medelklass i de flestas ögon.
Sicken räkmacka att ha tillgång till privilegier och att uppfattas på ett visst sätt.
Och så skönt att det inte syns på mig att jag varit arbetslös, utförsäkrad och tvångsomhändertagen.
Sånt syns nämligen i ens CV och påminns jag om hur snävt det är.
Påminns om hur en måste ticka alla boxar för att platsa.
Hur jag inte ens behöver bry mig om att författa ett CV. Dörren är nämligen stängd. (Jag klarade mig tillslut utan CV tack vare podd och doulande men det var flax och sponsorer snarare än min förträfflighet.)

Fan för alla som inte vill att alla ska få stöd och hjälp att vara med i värmen.

Så, nu ska jag snyta mig och hämta barn.
Och försöka njuta av att jag faktiskt kommer ha tid att blogga och podda på vanlig arbetstid snart istället för på kvällar, helger och nätter 🎉

Höstlöften

Sommaren ÄR officiellt över nu.
Jag nattbadade i helgen. Sånt man bara får för sig i slutet av augusti när man tänker att det blir ett sista dopp innan hösten.
Nu är det dags att äntligen ropa på hösten.
Och jag har aldrig längtat så mycket efter hösten.
Jag längtar efter en uppstyrd höst utan barn hemma på dagtid, med vanliga kontorsarbetstimmar och inget kvälls/nattjobb.

Samtidigt kommer jag sakna föräldraledigheten (eller vad man nu ska kalla det? Jag har ju jobbat hela tiden, men haft min yngsta hemma på dagarna).
Dessutom längtar jag intensivt efter att valet ska vara överstökat. Jag har aldrig påverkats så mycket av en valrörelse som den här gången och bara på ett negativt ångestfyllt sätt.

Men, jag har lovat mig själv att prioritera tre saker i höst. Sånt här ligger egentligen inte för mig så jag tänker att det ligger extra tyngd i min lista;

  1. Jag ska börja träna (jag älskar att träna så det är ingen uppoffring i sig, men det kostar pengar och tid)
  2. Jag ska skärpa mig med matlagning och planera bättre (jag hatar att laga mat)
  3. Jag ska försöka avsätta mer tid för sömn. Just nu snittar jag på 4-5 timmar och det är inte hållbart längre.

 

Dessutom ska jag köpa snygga höstkängor och gå all in på alla höstmarknader! 🍂

Tvättkapslar

(Det här är ett betalt samarbete med Neutral)

Jag har en vanlig tvättmaskin och när jag doserar, särskilt normalstora tvättar så uppstår alltid viss ångest.
Hur mycket ska jag ta? Blev det för lite? En skvätt till? Ett litet mått extra?

För mycket tvättmedel är oekonomiskt, riskerar att lämna rester kvar i plagget och är dåligt för miljön.
Den andra punkten oroar mig mest.

53A9B0D1-DC13-43A8-887D-67B9A667A7E7

9C007C82-9E71-4381-922F-44C6CCC7B6CD

Jag har små barn och tvättmedel är faktiskt en av de saker jag på riktigt undersökte innan jag fick mitt första barn. Och det är ett ämne jag alltid tar upp med par när jag doular.
(Åk inte till BB med parfymerade kläder om ni kan undvika det. Nu ska allt lukta föräldrar och sånt som bebisar gillar, inte syntetisk äppelblomma)

Men för lite tvättmedel mår inte alltid ens tvättmaskin bra av.
Så hur göra?

Nu har jag löst problemet!

Neutrals tvättkapslar lindrar min ångest och är snällt mot min plånbok (det visade sig att jag använt för mycket tvättmedel tidigare).
Det är alltså en kapsel, en sån jag använder i diskmaskinen. Fast med tvättmedel.

Perfekt!