Jag heter Emma Philipsson och jag är en feministisk poddare och doula med två barn och en ex-fru som jag älskar. Just nu bloggar jag en del om hur vi försöker få till en familj på vårt sätt. Finns det inga alternativ till tvåsamhet ihop eller att avsky varandra? Och så massor om förlossningsvården och andra feministiska hjärtefrågor. Välkommen!

Annons

Förlossningspodden-grupp på FB?

Det händer ibland när jag lägger ut inlägg om kass förlossningsvård eller annan kass sk kvinnosjukvård, att någon kommenterar med att de blir rädda.
Min paroll är alltid att det är tystnaden, isoleringen och skammen som gör att usel vård av tex inkontinens eller annat har kunnat fortgå.
Men jag vill absolut inte skrämma någon. Inte utan att erbjuda något annat också.

”Du kommer bara med en massa skräckhistorier som skrämmer upp kvinnor” skriver ibland äldre barnmorskor till mig.
Och då tänker jag alltid att
1) Det är troligen av välvilja men
2) De har troligen inte lyssnat på min podd som är full av förlossningsberättelser som varken är ”positiva” eller ”negativa”/”skräckberättelser” utan så som berättelser om födande är mest – lite av allt.

Men igår postade jag på Instagram om hur det gick med Mammalinjen, ett initiativ av RFSU där barnmorskor svarade i telefon på alla möjliga frågor.
I en debattartikel summerades det som inte kom som en chock – eftervården är usel och nyförlösta vet inte var de ska vända sig. Om jag ska summera.

Så hur erbjuder jag och framförallt VI som fött barn och har massor av olika erfarenheter någon form av stöd? Borde vi inte samlas i en comunity?
Då kom tanken – borde det finnas en sluten Facebook-grupp där man hjälper och informerar varandra om olika problem som kan uppstå? Där man delar erfarenheter kring allt från hemorrojder, bra fysioterapeuter där man bor, hur man själv fick hjälp med ex en förlossningsdepression?
Ett Förlossningspodden-forum där det delas erfarenheter och tankar?
Hiss eller diss? Ska jag fixa ett eller finns det redan tillräckligt?

Annons

Trött, ledsen & tacksam

Jag skolar in barn.
Det känns som att det är jag som gör det fast att jag inte är där och fast att det är pedagoger och barnet som gör jobbet.
Men idag har det gått jättebra och jag vill gråta av tacksamhet till pedagogerna som jag känner väl för att de hade mitt stora barn. För att de är lyhörda och har tålamod med både barn och oroliga föräldrar.

Men jag vill också gråta för att valet är över. För att det är så jävla tungt.
Kroppen är trött och orolig efter att ha somnat sent och sen vaknat flera gånger för att kolla mobilen.
Och jag är trött för att jag inte orkar harva samma tjatiga mening ”tänk att 17 procent röstat på SD…”
Vill gråta för att jag är så OBESKRIVLIGT trött på all polarisering. Den där polariseringen som jag som vit medelklass lyckas slippa allt som oftast men som plötsligt dyker upp och stör min härliga tillvaro.
Ja jag är flata och lever samkönat.
Men åh vad gött och mysigt det är att passera som blond heterosexuell medelklass i de flestas ögon.
Sicken räkmacka att ha tillgång till privilegier och att uppfattas på ett visst sätt.
Och så skönt att det inte syns på mig att jag varit arbetslös, utförsäkrad och tvångsomhändertagen.
Sånt syns nämligen i ens CV och påminns jag om hur snävt det är.
Påminns om hur en måste ticka alla boxar för att platsa.
Hur jag inte ens behöver bry mig om att författa ett CV. Dörren är nämligen stängd. (Jag klarade mig tillslut utan CV tack vare podd och doulande men det var flax och sponsorer snarare än min förträfflighet.)

Fan för alla som inte vill att alla ska få stöd och hjälp att vara med i värmen.

Så, nu ska jag snyta mig och hämta barn.
Och försöka njuta av att jag faktiskt kommer ha tid att blogga och podda på vanlig arbetstid snart istället för på kvällar, helger och nätter 🎉

Annons

Höstlöften

Sommaren ÄR officiellt över nu.
Jag nattbadade i helgen. Sånt man bara får för sig i slutet av augusti när man tänker att det blir ett sista dopp innan hösten.
Nu är det dags att äntligen ropa på hösten.
Och jag har aldrig längtat så mycket efter hösten.
Jag längtar efter en uppstyrd höst utan barn hemma på dagtid, med vanliga kontorsarbetstimmar och inget kvälls/nattjobb.

Samtidigt kommer jag sakna föräldraledigheten (eller vad man nu ska kalla det? Jag har ju jobbat hela tiden, men haft min yngsta hemma på dagarna).
Dessutom längtar jag intensivt efter att valet ska vara överstökat. Jag har aldrig påverkats så mycket av en valrörelse som den här gången och bara på ett negativt ångestfyllt sätt.

Men, jag har lovat mig själv att prioritera tre saker i höst. Sånt här ligger egentligen inte för mig så jag tänker att det ligger extra tyngd i min lista;

  1. Jag ska börja träna (jag älskar att träna så det är ingen uppoffring i sig, men det kostar pengar och tid)
  2. Jag ska skärpa mig med matlagning och planera bättre (jag hatar att laga mat)
  3. Jag ska försöka avsätta mer tid för sömn. Just nu snittar jag på 4-5 timmar och det är inte hållbart längre.

 

Dessutom ska jag köpa snygga höstkängor och gå all in på alla höstmarknader! 🍂

Annons

Tvättkapslar

(Det här är ett betalt samarbete med Neutral)

Jag har en vanlig tvättmaskin och när jag doserar, särskilt normalstora tvättar så uppstår alltid viss ångest.
Hur mycket ska jag ta? Blev det för lite? En skvätt till? Ett litet mått extra?

För mycket tvättmedel är oekonomiskt, riskerar att lämna rester kvar i plagget och är dåligt för miljön.
Den andra punkten oroar mig mest.

53A9B0D1-DC13-43A8-887D-67B9A667A7E7

9C007C82-9E71-4381-922F-44C6CCC7B6CD

Jag har små barn och tvättmedel är faktiskt en av de saker jag på riktigt undersökte innan jag fick mitt första barn. Och det är ett ämne jag alltid tar upp med par när jag doular.
(Åk inte till BB med parfymerade kläder om ni kan undvika det. Nu ska allt lukta föräldrar och sånt som bebisar gillar, inte syntetisk äppelblomma)

Men för lite tvättmedel mår inte alltid ens tvättmaskin bra av.
Så hur göra?

Nu har jag löst problemet!

Neutrals tvättkapslar lindrar min ångest och är snällt mot min plånbok (det visade sig att jag använt för mycket tvättmedel tidigare).
Det är alltså en kapsel, en sån jag använder i diskmaskinen. Fast med tvättmedel.

Perfekt!

Annons

På BB-ockupationen/semestern

Okej, så igår åkte vi upp till Sollefteå, åt god mat och sen klockan 20 påbörjade vi vårt nattpass på BB-ockupationen.
93A26A46-AA1D-4B0C-97A4-56A9F9AA86F2

Jag har sagt det förr men jag älskar alla samtal jag har på den här ockupationen.
Så många olika människor som man aldrig annars skulle prata med.

Efter passet som slutade 07 imorse gick vi ner till älven (ångermanälven!?) och badade!

3FA66BB7-4575-41A3-9EA4-E217C204D0B1

(den enda badbilden som togs men eftersom att jag är så stolt över mitt djärva bad bjuder jag på min märkliga min…)

Och klockan 8 rullade jag in på fenomenet, dansläraren och ockupationskämpen Anna Maricas uppfart. Hon bjöd på världens godaste frukost och sen riggade jag upp min utrustning för en intervju.

8330F9A2-A23C-4CED-9DFB-62041FF257A2

Katten puttades ut, hunden fick ligga i soffan, Carina tog lilla Vincent på promenad och så berättade Anna Marica om när hon födde Vincent mitt under den perioden då BB Sollefteå skulle läggas ner. (Spoiler – hon hann föda där!)

Nu pustar vi ut på hotell och ska göra stan.

Älska Sollefteå ❤️

annons