Jag heter Emma Philipsson och jag är en feministisk, kristen småbarnsmamma, poddare och doula som svär lite för mycket och tycker att det är skittråkigt att vara gravid. I mars 2015 startade jag Förlossningspodden för att jag tyckte att det saknades ett samtal om födande och om oss som blir föräldrar. I varje podd pratar jag med en inbjuden gäst om ett tema kring födande. Podden spelas in i min jobbstuga (utanför vårt hopplösa hus som aldrig blir färdigrenoverat) i Haninges skogar. I det hopplösa huset bor jag tillsammans med min fru, vår son och vår hund. Nu är jag gravid igen och väntar vårt andra barn i februari. Välkommen till min blogg!

Annons

Bloggtystnad

6D559FCF-1200-481D-A757-71208199FD7E

Jag har fått några frågor om min frånvaro på bloggen. Och det trista svaret är egentligen bara att jag hinner inte i nuläget.
Får jag två sekunder över lägger jag mig bland leksaker på golvet med halvöppen mun och tänker på hur jag måste åldras i raketfart just nu. (Ibland tänker jag på att livet är rätt härligt också..)
Men tanken är att jag nästa år ska hinna skriva den blogg jag vill skriva och som känns viktig. Den tiden och/eller energin har inte funnits sen jag började (och var mitt uppe i en lagom tung graviditet).

Men tills dess nås jag på forlossningspodden@gmail.com eller på Instagram och Facebook.

I nuläget tar jag inga doulauppdrag eller förlossningsförberedande samtal heller men räknar med att det ändras om drygt ett år.
Men så snart jag börjar blogga så hojtar jag i podden och på mina andra kanaler/plattformar.

Annons

Amning med barnmorskan Jane

Här kommer några av de tips jag och Jane pratade om i avsnittet. Texterna är Janes!

23F47130-BDA2-4316-8B38-36DE093C77EADu sitter extremt rak i ryggen, visar upp dina snygga bröst. Armarna hänger rakt ned.
Barnet ”vilar ” nere i knät, du lyfter INTE upp barnet, trycker istället starkt på ryggen/rumpan och tom drar ner barnet lite,
Funkar att göra när som helst under amningen, dvs enkelt sätt att rätta till om det känns fel/gör ont.
Sen när det känns bra, kan man sjunka ner i en mer avslappnad ställning.

 

6B860C06-EC06-4A4E-9EC2-68B7BA296EE9
Här visas hur barnet sitter grensle över ditt ben och du håller sen dina händer bak på barnet rygg, perfekt ställning om det gör ont eller det kommer väldigt mycket mat, fort…

E9D608CD-12D8-4F09-832E-C59DD95E0A49För att rapa/vakna, sätt bebisen på ditt knä, forma dina händer som solfjädrar bak på ryggen, låt pekfingrarna vara beredda bakom barnets nacke…
Prata & umgås, sen vill barnet ta mer mat😄

2DC46AFC-8E80-4745-A84C-71EE97FE43A2
Barnet kan stoppas under den stora magen lite, du trycker ”hårt” på ryggen/rumpan med solfjädershanden.
Barnet ligger nästan för långt ned och måste sträcka sig efter bröstet. Du kan tom dra ner barnet så nacken blir mer flexad bakåt. Perfekt när man har ont i underlivet eller när man vill vila/sova lite…

0F68D4C1-C209-4843-AC7B-937B8EEB6731
För att visa hur sträckt halsen kan vara, och hur bakåtflexad nacken kan vara. Man ser näsan fri och nästan hela överläppen.

Annons

Mens och avsnitt sent

1. Mensen är över en vecka sen. Jag har aldrig haft koll tidigare men med min nya monster-pms efter graviditeten så har jag stenkoll. Detta betyder nämligen 9 dagar extra med pms.
2. Jag har troligen pajat morgondagens avsnitt. Hela dagen har jag varit glad för att det är ett så spännande avsnitt. Och så är jag trött och klantig och pajar en grej. Medan jag hade värsta pms-överreaktionsgråten satte jag mig i bilen och åkte för att handla…
D7C0C768-9002-4EEB-B754-625B3934A103
3. Och köpte detta?? Utöver sesamkakorna är det obegripliga inköp. Inget var gott (men jag hade inte hunnit äta middag PGA JOBBAT MED AVSNITT SOM JAG SEN PAJADE) så det fyllde sin funktion. Men ändå?

434FD032-5456-4AD5-8B6F-0139F04DF1F2
4. Men – jag hade världens finaste eftermiddag med bästa sällskapet under en barnvagnspromenad. När våra bebisar sov (dockan Olle sover föredömligt där under halsduken) så pratade vi julklappar. Det visar sig att det finns ”riktiga bilar som barn kör där vuxna sitter i baksätet”. Det har stora barnet sett på youtube och nu driver han en tuff kampanj för att få en sån i julklapp. Lite stolt blir jag över hans argumentationsteknik som bland annat innehåller raden ”men NUU lyssnar du inte på mig!”

Nu ska jag sova. Avsnittsproblemstiken får lösas imorgon.

Annons

Den isolerande våldtäkten

Jag har velat skriva något om allt som väcktes i mig när Nina Åkestam publicerade sin fantastiska text på Facebook om kulturen kring våldtäkt och kring den som blivit våldtagen.

Det här ämnet är viktigt för alla. Och för mig och flera andra är det personligt.
En närstående person blev våldtagen för vad som känns som nyligen men nu har snart femton år passerat.
Min reaktion när hon berättade var vrede.
Jag skrek. Ylade. Grät. Skulle polisanmäla. Ifrågasatte varför polisanmälan inte redan var gjord!!?
Kort sagt, jag gjorde allt verkligen ALLT jag idag inte skulle drömma om att göra.
Och hon som hade blivit våldtagen hade inte vågat berätta det för någon annan. Min var den första reaktionen hon möttes av när hon berättade om det fruktansvärda som hänt henne.
En reaktion som på inga sätt tog in henne, hennes upplevelse eller hennes känslor.
Istället fick min egen ångest, avsky och rädsla inför ämnet, tanken på händelsen och på vad detta i förlängningen nu betydde.
Vad hade förändrats? Hur skulle JAG handskas med detta?

Nina skriver i sin text som blev en SvD krönika

”Jag skäms inte över våldtäkten. Jag skäms för att jag ställer till problem. Jag skäms för obehaget, ilskan och sorgen min historia utlöser hos dem som får höra den. Jag skäms över tanken på att mina föräldrar ska ha ett våldtaget barn och min man ha en våldtagen fru. För så länge inget sägs så har de inte det. Då behöver jag inte trösta någon annan än mig själv.”

Och när jag läser det är det som att orden plötsligt förklarar varför tystnaden och skammen kring våldtäkt består.
Jag hörde någon beskriva våldtäkt som fruktansvärt isolerande för att omgivningen inte vill veta.
Vi som hör berättelsen tar utrymme som redan fråntagits den som blivit utsatt.
Och vår kulturs föreställningar och krav på att förstå en våldtäkt gör det omöjligt för många drabbade att prata om sina upplevelser.
Vilken sorts våldtäkt var det? Gjorde du motstånd?
Eller blickar av medlidande som nästan tillintetgör den drabbade och helt fråntar den drabbade rätten till sin upplevelse, sina handlingar och sitt sätt att hantera våldtäkten.

För på samma sätt som att alla (nästan alla) påstår sig veta att de skulle lämna en manlig partner om denne utsatte dem för våld, så vet de flesta av oss en väldig massa om våldtäkt.
Tror vi.
I själva verket vet vi rätt lite. Och när det gäller den enskildt drabbade och hens erfarenhet vet vi absolut ingenting.

Därför måste vi lära oss att lyssna.

Annons

Våld i nära relation?

Jag brukar i möjligaste mån undvika att efterlysa en viss typ av gäst, tema eller ämne till podden. Av en rad anledningar.
Men jag gör undantag ibland och nu är det läge att göra det.
Har du erfarenhet av våld i nära relation kopplat till att vara gravid? Eller till att vara förälder?

Anledningen till att jag frågar är att mail med frågor om våldsamma relationer kopplat till graviditet och önskemål om såna avsnitt är väldigt vanliga.
Den senaste tiden jättevanliga…
(jag har fått flera stycken bara nu i helgen så ingen behöver känna sig utpekad ❤️)

Jag har inget egentligt yrkesmässigt kunnande om fysiskt våld. Jag har bara egna erfarenheter av vänner och bekanta som berättat, ofta väldigt skamset, att de lever i en våldsam relation.

Men de samtalen har gjort att jag förstår att det är svårt att prata om. Svårt att våga. Svårt att vara den som berättar och som är en sån. Och tänk om någon känner igen ens röst? Det behöver inte alltid vara kopplat till rädsla utan oftare till skam.

Jag vill så gärna göra berättelserna vanliga/mindre ovanliga av den enkla anledningen att våldet är vanligt. Och om berättelserna om våldet är så försvinnande få så betyder det att många går runt och bär sina erfarenheter i skam och tystnad. Och kanske kan ett eller ett par berättelser minska känslan av isolering.

Om Du skulle vilja och våga berätta om egna erfarenheter får du gärna maila mig. Och vet du inte om du vill men kanske skulle vilja så får du också gärna maila.
Jag nås på forlossningspodden@gmail.com
Som alltid så är det bara jag som läser mina mail och OM jag visar någon annan, ber någon annan om råd eller i några sällsynta fall publicerat delar av mail så sker det alltid med mailskrivarens godkännande.

annons