❥ Välkommen till en av Allt för Föräldrars ambassadörbloggar! Dessie är en tjej född 87 som bloggat sen 2008. Bloggen har hjälpt till att ventilera, bearbeta och gå tillbaka och minnas. Alicia är född 09 och har hjärtfelet AVSD/Fullständig AV Commune och är opererad men inte frisk. Hon är en tjej som är hyperaktiv, bestämd, envis och alldeles underbar. 2012 fick Alicia äntligen en lillebror som kom till världen med sina ståtliga 5020 gram, lillebror Kevin. Sambon A beskrivs oftast som "hjärtat" i bloggen och har funnits med vid Dessies sida sen 2005. I bloggen skrivs det ner vardagliga saker, funderingar, händelser och allt annat som hör till livet med ett hjärtebarn, förkylningsastma, hyperaktivitet, ständiga sjukdomar, njursten, sorg, ångest, panikångest, social fobi, egna företaget, bloggsamarbeten, tävlingar och fylls samtidigt med bilder från mobilen/instagram och systemkameran. Lev livet till fullo, för du får det aldrig åter!

Obotlig cancer.

Som de flesta märkt så har det hänt något i min familj som gör att jag inte prioriterar bloggen på samma sätt, jag vet inte vad jag ska skriva när jag väl skriver och jag vill inte skriva.. tappat lusten helt enkelt. Har berättat lite om att det handlar om min mamma, och cancer.

Nu väljer jag att skriva, och med min mammas uppmuntran kommer jag att ventilera i bloggen när jag känner för det, precis som jag brukar.

När mamma var 43 (2007) så fick hon bröstcancer. Operation, cellgifter, strålning och hormontabletter. Och shit i helvete vad hon kämpade! Och hon vann!

För ett par månader sen så började mamma må dåligt i form av bland annat strypningskänsla över halsen, matthet, trötthet, gick ner i vikt, fick åderbråck snabbt, svullnade och blev blå på vissa delar av kroppen. Hon sökte vård, dom tog massvis med prover, hon blev vidareskickad för röntgen över lungorna och fick ta fler prover. Proverna var normala.
Dock inte röntgen.
Där var en skugga/fläck i övre delen av höger lunga som visade sig vara lymfkörtlarna i bröstkorgen som var svullna.
Hon blev vidareskickad.

När hon åkte ner till Helsingborgs lasarett, bröstenheten, den 12/11 för att få svar på hur skiktröntgen såg ut så blev hon inlagd omedelbart och fick blodförtunnande. Läget var väldigt allvarligt och blodet kunde inte pumpa runt som det skulle på grund av det som växte i bröstkorgen och tryckte ihopa övre hålvenen. 
Den 13/11 sattes en stent in i ett blodkärl och redan på operationsbordet (mamma var vaken) så frågade läkaren henne hur det kändes när han satte den på plats, och tro det eller ej, men direkt kände hon att någon knöt upp snaran runt halsen på henne. Strypningskänslan var inte lika tryckande.
Såhär blev skillnaden när blodet kunde pumpa runt normalt igen, svullnaden la sig!
1399497_620076721367645_223126049_o903185_620076404701010_725445111_o

Någon dag efter gjordes en buk-ct som visade att allt såg bra ut i buken förrutom en skugga på livmoderhalstappen. Men på gynundersökningen såg det bra ut. Ultraljudet såg bra ut. Prover tog iallafall.

Den 26/11 gjordes en bronkoskopi, vävnadsprov, och det var något av det mest fruktansvärda mamma varit med om. Men provet blev taget iallafall.. Skulle tagit 45 minuter men tog 3,5 timme med slang ner i halsen och vidare ner i bröstkorgen. Flera gånger höll hon på att kvävas på grund av en funktion som hon har som gör att ett lock stängs i luftröret. Trots bedövningsmedel och lugnande var det hemskt jobbigt.

Den 28/11 åkte mamma & pappa ner till MAS för pet-scan med datortomografi där mamma fick i sig ett radioaktivt ämne med sockerlösning som sedan skulle visa om där var några cancerceller eller inte. Vi hoppades på inte.

Den 3/12 var det dags för besöket på bröstenheten igen.
Efter dagar, veckor.. ja månader.. så fick hon veta att hon har cancer igen.
Cancer. Igen.
Hon fick alltså veta att det som växer i bröstkorgen är en cancertumör och att hon ska börja med behandling i form av cellgifter & strålning redan innan jul.

Ett par dagar senare, den 5/12 hade hon en tid hos den andre läkaren på lungmottagningen och fick ytterligare svar.

Såhär ser det ut ..
1457509_10152447064479552_1246787749_n55

Det röda är alltså tumörer.

Här är lite fakta om småcellig lungcancer..

Småcellig cancer är en typ av lungcancer .

De flesta småcellig cancer börjar i lungan, men de kan först ske någon annanstans i kroppen, till exempel i tarmen, urinblåsan eller prostatan. Småcellig cancer växer snabbt och spred sig snabbt, så de är svåra att bota. Småcellig lungcancer kallas ibland havre cell cancer på grund av onormala celler ser ut havre under mikroskop.

Blod och rör sig lymfan via lungorna som cirkulerar i hela kroppen. Så det är mycket lätt för småcellig cancerceller sprida sig mycket snabbt. Denna typ av cancer kan sprida sig till alla organ, men oftast drabbar hjärnan, levern, binjurarna, och ben.

I de flesta fall, med den tid som upptäcks, har den redan nått andra delar av kroppen. Ofta småcellig cancer i andra organ redan innan den dyker upp på röntgenundersökningar. Det är därför det inte kan botas genom att helt enkelt ta bort lungtumör. Standarden behandlingen ingår kemoterapi med eller utan strålning, men inte kirurgi.

Småcellig cancer kan ibland agera som små körtlar. De kan utsöndrar en rad kemikalier och hormoner. Dessa ämnen kan göra en person sjuk i sig. Läkarna kallar detta paraneoplastiska (par-uh-knee-oh-plast-tick) sjukdom eller företeelse.

Ibland är symptomen på paraneoplastiska sjukdom som gör att läkarna misstänker cancer. Exempel:
❋Onormala mineral nivåer, till exempel lågt natrium och kalium
❋Högt blodsocker i någon som inte är diabetiker
❋Ovanliga typer av muskelsvaghet
❋Atypiska neurologiska symtom

Småcellig lungcancer växer ofta mycket nära de största och viktigaste blodkärl i bröstet. Det är inte ovanligt att en stor ven kallas överlägsen hålvenen att bli blockerad av en liten cell tumör. Detta hindrar blodflödet från huvudet och hjärnan tillbaka till kroppen. Detta problem kallas överlägsen hålvenen syndrom och är en medicinsk nödsituation. Symptomen kan inkludera huvudvärk, ett rött ansikte, en uppblåst se till huvudet och utbuktande ådror på framsidan av bröstkorgen och halsen.

Symtom

En rad symptom kan föreslå småcellig cancer lungcancer :
❋En ihållande hosta
❋Hosta upp blod
❋Andnöd eller väsande andning
❋Oförklarlig viktminskning eller minskad aptit
❋Trötthet
❋Svårigheter att svälja
❋Smärta i bröstet, axel eller arm
❋Skelettsmärta
❋Heshet
❋Huvudvärk , förvirring eller kramper
❋Svullnad av ansikte, nacke eller armar
❋Märkbar eller utbuktande ådror på bröstet och halsen

Diagnos

Lungcancer ofta upptäcks på en lungröntgen , där den visas som en grå eller vitaktig område. Andra tester, som datortomografi (CT), magnetisk resonanstomografi (MRT) och PET-skanning kan vara till hjälp för att bestämma:

❋storlek, form och placering av tumören
❋om och där cancern har spridit sig
❋Det bästa stället att ta prover på tumören.

Ett sätt att kontrollera småcellig lungcancer är att undersöka slem från lungorna under ett mikroskop. Detta test kräver att en person hostar mycket svårt att ta upp plegm. Läkare kan också dra vätska från mellan lungan och bröstkorgen för att kontrollera onormala celler.

Läkare kan också ta prover på vävnad från lymfkörtlar eller misstänkt massorna med hjälp av en tunn nål. Ett annat test vanligt test kallas bronkoskopi . Läkare tråd en smal slang med en kamera genom munnen ner i lungorna. Väl på plats, kan hon eller han titta direkt på tumören och ta vävnadsprover.

Eftersom småcellig lungcancer sprider sig så snabbt och kraftigt, är det viktigt att kontrollera andra delar av kroppen också. Tester kan omfatta en skelettscintigrafi , benmärgsbiopsi , CT eller MR-undersökning av huvudet och hjärnan. Ytterligare biopsier kan bidra till att avgöra hur cancern sprider sig.

Småcellig lungcancer har två steg:

Begränsad cancer förekommer endast i en lunga och närliggande lymfkörtlar.
Omfattande cancern har spridit sig till båda sidor av bröstet eller över bröstet.

För begränsad stadium cancern kan läkare rekommenderar strålbehandling som tillägg till kemoterapi.

Forskare studerar de gener som är förknippade med utvecklingen av småcellig cancer i lungan. Dessa upptäckter kan bidra till att utveckla nya behandlingar som riktar dessa specifika abnormaliteter.

Behandling

Småcellig lungcancer nästan alltid har spridit sig utanför lungorna med den tid som upptäcks. Så att ta bort tumören eller lunga kommer inte att bota eller bromsa cancer och sätter patienten genom en seriös och riskfylld operation utan anledning.

Även när alla scanningar ser okej, småcellig lungcancer celler ofta lurar områden kan inte tas bort med kirurgi. Det är därför kemoterapi (med eller utan strålning) är den viktigaste behandlingen. Den tidigare skede möjliggör mer intensiv och effektiv strålbehandling inom ett litet område.

När det är möjligt, patienter alternativa cykler av strålbehandling och kemoterapi. En äldre person eller någon med andra medicinska problem kan inte tolerera intensiv kemoterapi eller hög dos strålning. Dessa patienter kan få lägre dos behandlingar sträckte sig över en längre tidsperiod.

Småcellig lungcancer sprider sig ofta till hjärnan, även om det inte finns några fläckar ses på datortomografi eller MRT av hjärnan. En del läkare kommer att råda strålning till hjärnan att utplåna mikroskopiska cancerceller.

Hos personer med omfattande steg cancer, kemoterapi och / eller strålning används främst för att lindra symtom som skelettsmärta.

Det är ytterst sällsynt att småcellig lungcancer är begränsad till lungorna. Men när så är fallet, kommer läkarna ta bort tumören kirurgiskt. Detta fungerar bäst när tumören är i kanterna av lungan. Cytostatika kan också användas.

Mammas cancer sitter inte _i_ lungorna. Lungorna är helt ok.

Tumören var vid tillfället för röntgen 6cm stor, nu ännu större. Hon har även en tumör vid nyckelbenet.
Det är småcellig lungcancer, den värsta sorten.
MEN, den sitter inte i lungan som den "normalt gör" utan sitter i bröstkorgen på ett väldigt dumt ställe vilket gör att den inte går att operera bort. Hade tumören/tumörerna suttit i lungan/lungorna så hade det varit lättare. Det blir en mycket tuff behandling, den 13/12 sätter hon igång med cellgifter i form av dropp och sen tabletter. Hon kommer att "dimpa" och bli mycket dålig strax efter jul när det är dags för nästa omgång + strålning.
Vi försöker se det positivt. Läkaren har inte sagt att hoppet är ute. Vem vet, min älskade mamma kommer att kämpa röven av sig och kan kanske leva tills hon är nittionio och ett halvt? Ingen som vet.
Men, hon kommer aldrig någonsin att bli frisk från cancern. Den är obotlig.
Hon ska få två olika sorters cellgifter och kommer att ta blodprover med bara någon dags mellanrum för att ha koll på värdena. Strålningen börjar efter jul och hon kommer mycket troligt att bli inlagd i omgångar när hon mår som sämst. När hon strålas, så strålar dom lungor, bröstkorg, hals och… hjärnan. OM (gud förbjude!) cancern sprider sig och det bilas lungmetastaser någon annan stans så är det hjärnan som angrips. Därav ska den också strålas. . Hon ska röntgas och ta ryggmärgsprov den 10/1  för att se om behandlingen hjälper. Och det kommer den såklart att göra!
Hoppet är det sista som lämnar mig/oss!
Hade det inte varit för röda dagar, jul och nyår så hade dom med all säkerhet satt igång med behandlingen förra veckan, men det går ju inte om där inte är någon personal på sjukhuset!

Jag har väldigt mycket tankar, funderingar, känslor och rädslor för vad som komma skall.
Min mamma är min bästa vän, och kommer nog alltid att vara. Det finns absolut ingenting jag inte kan prata med henne om och hon finns alltid där..

En sak som spinner runt i huvudet just nu är att inte lägga så förbannat mycket tid på småsaker, tjafs, bagateller och onödiga grejer. Ett exempel är att jag tycker INTE om gammalt julpynt, jag hatar det. Fult och gammalt. Men min sambo, han älskar det. När vi var på rusta och skulle köpa nya julgardiner och en ny julmatta till granen så ville jag ha en modern snygg och stilren matta.. men Anders ville ha den fula med tomtar på. Första tanken var att jag inte tänkte ge mej, jag ville verkligen inte ha den fuuula mattan. Men orka lägga energi på sånt? Blir Anders glad för tomtemattan så blir det den! Man blir mer medveten om vad som betyder något och vad som spelar roll.

Och att tro att cancer smittar genom beröring, är luftburet eller hoppar igenom telefonledningarna och smittar en i örat… dumheter! Många drar sig undan när någon blir sjuk, får cancer. Är det rädsla? Vad är man då rädd för? Att se någon sjuk? Att prata om sjukdomen? Vi är rädda. Jag är rädd. Mamma är rädd. Pappa är rädd. Brossorna är rädda. Men var inte rädda för att ta er tid att hälsa på eller lyfta telefonen och prata! Som jag skrev längre upp så vet vi inte om mamma lever tills hon är 99,5. Hade hon inte haft cancern så kunde hon kanske blivit påkörd av en lastbil och dött. Ingen som vet. Men glöm inte att ta vara på studerna vi har NU. Lev i nuet!

Jag älskar dig mamma, och jag vet att du kommer kämpa så in i helvete för att få fira din nittionionde födelsedag Rött hjärta

263036_221085021248358_133939_n

22 reaktioner på ”Obotlig cancer.

  1. Usch lider med er.. min svärfar dog för 3,5 år sedan i samma skit som din mamma så hemskt 51 år gammal blev han….
    Och nu ligger min morfar i lungcancer och bukspottkörteln s cancer och spridning till tolvfingertarmen. …är det något så bara fråga…..kram

  2. Usch lider med henne & er min mormor hade samma sorts tumörer :'(
    All styrka till dej & din mamma, & resten av familjen.
    Massa värmande styrke kramar

  3. Å fy och fan… minst sagt! Jag tror jag förstår den relation du har till din mamma, jag har det likadant. Kan prata om allt, bästa vänner, som tvillingsystrar… har alltid varit o kommer nog alltid vara. Har jag tråkigt så ringer jag till mamma liksom..
    Den smärtan och ovissheten ni sitter med nu… den måste vara… sinnessjuk!

    Men vet du…? Jag har märkt att du Dessie, du är en förjädra STARK människa. En stark och grym mamma. Och vet du? Det måste du ju ha fått någonstans ifrån. Förmodligen från din mamma, som är lika stark hon!
    Hon och NI tillsammans kommer fixa det här! <3

  4. Hej Dessie
    Lider med Er, min mamma hade detsamma, jag hade närståendebidrag från försäkringskassan under hennes sjukdomstid så jag kunde vara med henne mycket och ofta. Hör gärna av dig om du behöver någon utomstående att prata med eller om du undrar över något.
    Kramar till dig och din familj och inte minst till dina föräldrar.

  5. Hej!

    Usch den jäkla sjukdomen är så himla hemsk. Min pappa lämnade oss 8/12-2013 hans cancer tog över hela hans kropp. Det enda stället som hade klarat sig var hjärnan. Men han levde med den hemska cancern sedan 00. Men blev friskförklarad 07. Slutet 07 fick han sin dom. Obotlig cancer i lungorna, blodet och skelettet . Dom sa att han hade 2 mån till två år kvar 2011. Jag hoppas att medecinen och cellgifterna går bra( min far fick inga mediciner) styrke kramar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *