… fick jag ett sms av roliga C som skrev ”ANDAS – LUGN”…
kanske ska ta det från början… lilla W har varit världens suris HELA dagen tills han fick alvedon nu ikväll (tänder på g igen?), jag och M var rejält sura på varandra idag (fick inte ett enda sms på hela dan – och inte han från mig heller… men nu är vi vänner igen), stora W fick stora vansinnesutbrottet när vi skulle åka hem från roliga C och kompisen söta M, vansinnesutbrottet gjorde mig SEN och utbrottet fortsatte hemma, slänger på mig träningskläderna, kastar in mig i bilen och iväg för att hinna PRECIS till favvo-kettlebell-passet på SATS… upptäcker på parkeringen att parkeringsbeviset är BORTA… och DÄR var psykbrytet sjukt nära…
MEN tog mig samman, insåg att jag skulle missa passet 🙁 och bestämde mig för att göra mitt Lofsan pass istället! gick in, fick ett nytt parkeringsbevis, sprang ned med det i bilen, in igen och ut i gymmet… väl där hittar jag inte alla redskap som jag behöver och platschefen tror att ngn har snott dem… till slut lokaliseras dem på HELT fel ställe…
efter ca 40 minuter var jag på väg till bilen igen, benen darrade och jag hade blodsmak i munnen… kommer hem till en strålande stora W och nöjd lilla W – LYCKA!
när t.o.m med mina kritvita ben är röda då vet jag att jag har jobbat ordentligt 😉
Kommentera (2)
förra veckan när jag var på kettlebell på SATS så blev jag ju rätt missnöjd… det gick SÅ fort och man förstod knappt vad man skulle göra! MEN IDAG! vilket sjukt bra pass! instruktören Jonas, tror jag han hette. gick igenom och visade varje övning väldigt bra och det fanns aldrig några frågetecken kring vad som skulle göras!
är verkligen jättenöjd med passet så nu spikas varje tisdag kl.18.30 – då är det kettlebell på SATS Färjestad som gäller 🙂
det enda minuset är ju att jag alltid rusar in i sista sekunden och får aldrig några ”lätta” kettlebells (enligt mig själv alltså!) utan jag körde med 10 kg och 12 kg… och nu är det ju ingen idé att ta lägre – eller hur? när jag tränade med Lofsan hade hon förvisso plockat fra men 14 kg kettlebell till mig, men den orkade jag ju knappt lyfta 😉
på torsdag är det Lofsans pass på gymmet som gäller igen 🙂
Kommentera
jag har ju tecknat medlemsskap på SATS och i torsdags var jag där och träffade en PT. hon talade om för mig att vi skulle prata lite och att hon sedan skulle visa mitt program i maskinerna. jag harklade mig och började berätta Lofsan‘s program som jag hade fått när jag tränade med henne och att jag ville träna så, jag bad snällt om att PT:n skulle skulle visa mig vart grejerna finns och hur jag får till passet där på plats. detta med mitt snällaste smile för jag var lite rädd att hon skulle ta illa upp. men inte då hon var väldigt entusiastisk 🙂 hon bytte ut två övningar som jag kände mig osäker på och la till två bra alternativa övningar! hon tog fram alla grejer och visade vart jag kunde vara och därefter gick i igenom passet! efteråt kände jag mig jättenöjd och superpeppad till att träna! jag ska försöka träna Lofsan´s pass 2 ggr/vecka och gå på ett kettlebell pass 1 g/vecka i iallafall fram till i januari.
IDAG, alltså tre dagar senare åkte jag ganska nervös till gymmet (har alltid känt mig obekväm där) och som tur var så var det ganska lite folk på gymmet, vilket kändes skönt. jag plockade fram alla grejer och körde! jag tog mig verkligen ur min comfort zone – BIG TIME! jag som annars vill gömma mig bakom maskiner, gick fram och tillbaka mellan löpbandet och redskapen och har aldrig varit så svett och slut efter ett pass på gymmet (på egen hand alltså, med Lofsan som PT höll jag ju på att svimma tretusen ggr!).
och när jag körde mitt race så såg jag flera som gick tradigt från maskin till maskin eller som gjorde alla möjliga olika typer av sit-ups och jag bara tänkte ”fy vad trist det ser ut!”.
laddade upp med redskap inför passet 🙂 BOSU-bollen la min PT på SATS till. det sista jag gör är en GRYM planka där jag står på tå och vickar från sida till sida men är helt still med höften och benen – PAIN! bollen är alltså upp och ned då 😉 när jag gör knäböj så ska rumpan toucha bollen och det är JOBBIGT! Lofsan hade med en övning där jag kastade en medicinboll i golvet och tog upp den – allt i en rörelse och den gick skitdåligt för mig och jag kom på varför – jag är ju rädd för att skada mina fingrar som redan är skadade efter basketspelande och därför bytte min PT på SATS ut den mot att jag har en 6-kilos boll som jag ”slår” i golvet och snabbt upp med den rakt över huvudet…så just nu består mitt pass på gymmet av 75 % Lofsan-övningar och 25 % min PT på SATS-övningar!
halva passet gjort här – redan där slut och bakom skymtar alla tråkiga maskiner 😉
JAG VAR PÅ GYMMET IDAG – ENSAM – OCH JAG HADE DET ROLIGT 🙂 det ni! för mig är det en ny upplevelse iallafall!
så nu finns det ju inga hinder – NU är det bara att köra!
Kommentera (3)
när M kom hem så drog jag iväg på 30 min kettlebell på SATS Färjestad… senast jag var på ett kettlebellpass var på en möhippa i höstas och då var vi på CROSSFIT Karlstad och när jag gick därifrån så darrade mina armar i TVÅ timmar efteråt… riktigt så var ju inte fallet idag – däremot sträckte jag mig i ryggen…
det var MÅNGA övningar och det byttes övningar snabbt, det var knappt någon instruktion och det var tekniskt svåra övningar – tycker jag! det var verkligen skillnad i KVALITET på passen! men jag ska ge det flera chanser för när jag väl får in tekniken så kanske jag får mer ut av passet. jag hörde Lofsans röst i huvudet under hela passet ”NED MED HÄLARNA OCH SUG IN NAVELN!” och såg runt mig att det nog bara var jag och tre till eller så som sög in naveln ordentligt…
något jag ska investera i är ett par träningshandskar för jag har svårt att få riktigt bra grepp! kändes som om nån stackare skulle fått en kettlebell i huvudet 🙂
på torsdag är det på´t igen om jag inte ska ta och våga mig in i gymmet och köra ett pass a la Lofsan 😉
Kommentera
jag känner flera med mig som har ONT under och efter graviditet – bl.a foglossningsmärta eller bäckenbottenuppluckring som det nya helt oavancerade ordet är… efter snart 1 år så får jag fortfarande ont ibland men det går som tur är inte att jämföra med den SMÄRTAN jag hade tidigare!
Lofsan kommer ha en WORKSHOP med inriktning på just gravida eller post-gravida som har smärta kopplad till graviditet och det kommer även finnas en sjukgymnast med!
det är den 24 november kl. 10.30 och när jag läste datumet kände jag ”skit också – jag åkte till sthlm fel helg!”… men ska skrapa två triss nu så vinner jag tiotusen så bokar jag en plats direkt 😉
Lovisa Sandström – Lofsan
min ”foglossnings-historia” med lilla W:
när jag var gravid med lilla W fick jag foglossning i vecka 6 – jag trodde INTE det var sant! men det gick ganska bra i början. till slut blev det vidrigt ont hela tiden men jag kunde ändå gå… i vecka 20 fick jag förbud mot att bära stora W och i vecka 26 drog onda sammandragningar igång och höll i sig tills han tittade ut 😉 under vecka 26 tills han kom ut kände jag knappt av foglossningen. det berodde naturligtvis på att jag inte kunde röra mig en millimeter utan att få sammandragningar… en sträcka som i normala fall tog tio minuter att gå tog 25 minuter! så när lilla W var ute så trodde jag att jag hade fått min kropp tillbaka – riktigt halleluja-moment! men TJI fick jag, efter en vecka kom foglossningssmärtan tillbaka tusen gånger värre och jag kunde inte ens vara ute med barnen för om stora W stack kunde jag inte springa efter… gjorde ett försök och det gjorde att jag knappt kunde gå på en vecka! jag var på väg att ta kontakt med sjukgymnast MEN jag blev ju sjuk när lilla W var 4 veckor gammal och hade ingen ork. sen kom ju lunginflammationen och blodförgiftningen och hälsade på… när lilla W var 3 månader gammal var jag till en sjukgymnast som var oerhört bra och jag fick ett schema av henne och jag fick komma dit 1 g varannan vecka 3 ggr för att visa att jag blivit bättre. och VILKEN SVÅR träning! kände mig som en idiot när jag låg där på golvet med tummarna intryckta vid höftbenet för att känna så att jag aktiverade magmusklerna längst ned och längst in UTAN att spänna varken rumpan eller övre delen av magen! i somras var första gången jag kunde springa/gå 5 km – men jag fick ont och successivt med tid och träning så har smärtan försvunnit alltmer. och i fredags pallade jag ett GRYMT PT-pass med lofsan 🙂 HÄR hittar du mitt sjukgymnastprogram som hjälpte mig komma back on track!
Kommentera