ironiskt or what?
visst är den nedre bilden hemsk? alltså, när barn är överviktiga så är vi föräldrar ansvariga till 100 % (det kan naturligtvis finnas en sjukdomsbild i bakgrunden som man ej kan påverka som förälder!)
ser ni storleken på muggen? seriöst! det lär inte vara vatten i den…
det finns några anledningar till varför jag är SÅPASS strikt med socker och skräpmat som jag är gällande stora W och det är:
1. jag TROR att man kan bli beroende av socker, jag är det själv och att man kan utveckla en beroendeproblematik som kan leda till övervikt och/eller diabetes!
2. jag TROR att socker egentligen är onödigt iallafall allt raffinerat!
3. jag TROR att så rena livsmedel som möjligt är bäst för kroppen!
4. jag VET att det är vi föräldrar som sätter grunden för våra barns hälsa och deras syn på kost!
stora W FÅR äta kakor och sånt på kalas och om vi bakar här hemma. men lösgodis har han knappt ätit! och han äter 70 % choklad och älskar det!
och JA, vi är till ”hamburgeraffären” som stora W säger IBLAND och då blir det MAX!
jag vill inte att barnen ska växa upp och ”jaga” socker som jag har gjort sen jag var LITEN! och då fick vi ändå mycket socker när jag var liten… jag åt mig knappt mätt på mat på gymnasiet men GODISET KRÄVDE jag! helt sjukt!
för första gången i hela mitt liv som jag inte kände sug efter socker var när jag testade LCHF för första gången 2010 – det var helt otroligt! jag trodde inte att kroppen kunde kännas ”så lugn”!
socker är gift – iallafall i för stora mängder!
så tänk på vad ni lär era barn, låter era barn äta och vad ni själva äter!
var kritiska och läs innehållsförteckningen!
Jag håller helt med om att raffinerat socker är helt onödigt. Vi försöker också tänka så ”rent” och nära källan som möjligt när vi lagar mat till oss och vårt barn. Inga onödiga tillsatser och inga hel- eller halvfabrikat i möjligaste mån. Min son är också snart 3 år och han har ätit godis, men det händer inte ofta. Tyvärr är det väldigt vanligt med lördagsgodis hos många av hans kompisar i hans ålder så han blir ju påverkad. Hans mormor köper också gärna godis till honom, trots att vi sagt att hon kan strunta i det eller köpa något annat om hon måste. Så vad jag försöker säga med det här är att man kan ju kämpa hur mycket som helst med att hålla sockret borta hemma, men det blir ju ändå så himla svårt så fort man ska umgås med andra som inte tänker på samma sätt o bara tycker att man är ”präktig”.
usch, vill inte ens tänka på allt skräp som många andra barn får äta… lösgodis känns ju spontant värst! jag ÄTER lösgodis och då vräker jag i mig, vill verkligen inte att mina barn ska ärva det beteendet så jag försöker håla godiset borta helt, förutom mörk choklad! jag har tur som har en mamma som ALDRIG skulle köpa godis till barnen för hon har nästan blivit mer extrem än jag. däremot fikar vi ibland… men stora W brukar aldrig äta upp 😉 jag förstår precis ”jamen ska han inte få äta godis, det är väl inte så farligt”.. oxå sitter man där och känner sig som världens sämsta morsa – trots att man vet att gör rätt!
Åh den där bilden är så hemsk, tänk att föräldrar kan bara se på när deras barn växer till ohälsosamma storlekar 🙁
visst är det fruktansvärt 🙁 och visst, bilden är extrem, men hur många överviktiga barn finns det inte liksom?