Efter att noga har övervägt hur jag ska göra med min blogg så flyttar jag nu den till Barnmammapappa.se där jag kommer blogga fårn och med nu. Det känns mest logiskt om jag ska vara ärlig.
Nya adressen blir http://www.daddyliving.barnmammapappa.se/ men jag hoppas att min domn snart pekat färdigt dit och då hittar man till bloggen via daddyliving.se
KommenteraDå är julafton officiellt över och det har efter omständigheterna varit en riktigt bra jul, en jul som jag kommer minnas. Jag tror det här är första julen på väldigt länge som jag och Camilla lyckats spendera julafton med barnen utan att vi hamnat i luven på varandra. Jag vet inte vad de beror på men det är samma sak på födelsedagar och årsdagar också, det blir alltid något knas men inte i år. Det blev god julmat (till slut) och det blev lyckliga barn som var helt överförtjusta i sina julklappar och det har vi Saris Änglar, svärmor och mina föräldrar att tacka för.
Morgonen började med sedvanlig mandel i gröten och jag måste erkänna att jag hade riggat gröten så att Minna skulle få den eftersom jag hade ett paket som jag hade köpt som jag inte hade slagit in så jag ville få den ur världen innan hon hittade den själv. Sen blev det ju mat någonstans kring klockan 14. Jag var nöjd med maten i år, bortsett från att jag fick betala 60 spänn för lite gravlax för att jag inte hann grava min egen lax, som jag gör varje år. Det blev två olika Janssons i år, en med ansjovis till mig och en till Camilla och barnen utan ansjovis. Pepparkaksköttbullarna var populära och sen sket vi i prinskorven och skar upp grillkorv istället. Barnen gillade det och för oss är det en kostnadsfråga, handlar om att skära ner där ingen bryr sig och för barnen spelade det ingen roll och det är ju trots allt för deras skulle vi gör det här.
Lagom till Kalle Anka, som barnen är otroligt ointresserade av, så öppnade vi paketen. Jag tror att deras ointresse kommer från att de är uppväxta med Disney Chanel och då blir Kalle Anka och Musse ganska mycket vardagsmat, för en annan var det ju tvärtom om som barn. Man kunde ju längta ett helt år efter att få se Kalle på julafton.
William fattade inte riktigt konceptet med paketen. Han var rätt ointresserad av innehållet i sina paket och var mer intresserad av att öppna paket, vilket bilden ovan kanske illustrerar på ett bra sätt där Minna försöker öppna ett av sina egna paket vilket inte faller väl ut med William.
Jag kände nästan att det var för mycket paket för så fort de hade öppnat ett paket så var det glädje i ungefär fyra sekunder och sen var den leksaken helt ointressant. Men det är väl kanske så det ska vara, men nästa år blir det nog ett eller ett par paket med något mer vettigt, på det sättet tror jag de uppskattar det mer. Jag tror å andra sidan att jag kommer möta ganska mycket motstånd från min sambo på den.
Minna är ju en tjej som tänker mycket, precis som jag själv är. SÅ idag efetr maten frågade hon mig en sak som fick mig att le lite smått.
Minna: – Pappa, är det jul i morgon också?
Jag: – Ja, eller det beror på hur du menar. Om du tänker att du ska få julklappar i morgon också så är det inte jul men om du menar att julen fortsätter efter julafton så är det ju jul.
Minna: – Hmm. Alltså är det inte jul i morgon.
Jag: – Inte julafton, men jul är det ju.
Minna: – Men åhh, hur ska du ha det?
Jag: – Nej, det är inte jul i morgon.
Hon är för härlig. Och det summerar den bästa julen på väldigt länge. Barnen är glada, Camilla sover sött och det indikerar att även hon är glad och det är allt jag behöver för att vara glad.
Måste dock säga att jag funderar på att flytta min blogg igen för jag börjar lacka över hur illa den här portalen fungerar. Visa gånger tar det en evighet att komma in eller som nu, att det inte går att publicera inlägget för databasen är allmänt svajig. Man måste kunna lita på sin portal, och sen är jag allmänt suspekt när det gäller statistiken, känns inte direkt troligt att man tappar flera hundra besökare dagligen bara för att man bytt portal när adressen är densamma. Ska ta mig en funderare på det.
KommenteraJag sitter här ensam på julafton och funderar lite för mig själv. Jag är funderare, men inte fundersam hur konstigt nu låter. Jag funderar på det här med julafton, eller julen över huvud taget. Det måste ha blivit så galet någonstans längs vägen när man börjar tänka efter för någonstans så började julen handla om man skulle värna om varandra, att man skulle vara tacksam när man fick möjligheten att samlas tillsammans en gång om året.
Eller så minns jag det när jag var liten, det var i princip den enda punkten på året när familjen kunde samlas på en punkt från olika delar av landet, Det handlade inte så mycket om allt det andra, visserligen var maten en stor grej i mitt hem men i övrigt så var det inte så satans viktigt, huvudsaken var att vi fick samlas och umgås. Nu handlar inte julen om det alls, nu handlar allt om julklappar, för både vuxna och barn. Vi samlas inte längre, alla lever sina egna liv och det får man ju också respektera. Jag ska i ärlighetens namn också säga att jag inte varit särskilt bra på det här med jul, jag har sysselsatt mig med en massa annat och julen har varit ganska ointressant för mig. Men jag tänkte inför i år att jag skulle ändra på det och första steget mot det var ju att göra och skicka ut julkort till alla jag kunde hitta adressen till. Jag har dessutom försökt, med betoning på försökt göra den här julen till barnens jul genom att försöka göra allt det där som jag gillade som barn och försöka inkludera barnen i det. Det har varit allt från att rulla köttbullar till att baka pepparkakor och sen har vi tillsammans med Camilla också pimpat en julgran. Det där med julklapparna har jag hållit mig i från, dels för att jag inte tycker att julen ska handla om det men också för att jag tycker sånt är ganska tråkigt.
Men jag har faktiskt köpt lite julklappar, mest till min sambo som blir glad av sånt. Som vanligt så får jag inget själv, mycket för att jag inte vill ha det men jag kan erkänna att jag blev ytterst ledsen när jag fick veta att ingen i familjen ens hade tänkt tanken. Julklappar är ju inte bara att få en sak, det finns ju någonstans en omtanke också och det är väl den man vill ut, att få veta att man betyder något för någon annan.
Det har inte blivit mycket bloggande de senaste dagarna och den stora anledningen är ju att jag dragit i gång BMP igen i en mer seriösare tappning och det tar mycket av min tid. Jag letar ju efter kloka småbarnsföräldrar till skribenter till den sidan och givetvis småbarnsföräldrar att intervjua också, så känner du dig manad hör av dig. Jag tar det väldigt seriöst den här gången, mycket för att jag själv saknar det som sidan står för och för att jag ser mig själva göra detta som mitt levebröd.
Men nog tajfsat, nu är det jul och då ska det göras deluxe. God jul på er alla.
KommenteraDet har varit två bloggfria dagar i rad här och det tillhör ju inte vanligheterna men ändå nödvändigt, eller bara så att jag inte haft det i fokus.
Igår var vi på sjukhuset med Haylie och även om resultatet gick åt rätt håll igen så blir man alltid lite konfunderad efter möten med sköterskor och dietist. Ena gången så får man direktiv om att mjölk innehåller för mycket socker och att det ska undvikas till varje pris, igår fick vi nya order och det är att vi ska ge henne mjölk till varje måltid. Samma sak var det när vi flyttade henne från kliniken i Ö-vik till Linköping. Uppe i Ö-vik fick vi direktiv om hur hennes diabetes skulle skötas och när vi kom till Linköping så var varje direktiv i princip raka motsatsen. Jag har respekt för att det är två olika inrättningar men man tycker ju att det ändå borde vara så att man är överens om hur diabetesvård ska skötas, men så verkar fallet inte vara.
Hennes HBA1C hade sjunkit från 79 till 75 vilket är bra, men inte tillräckligt bra. Med tanke på att det låg på 90 i somras när vi flyttade ner så får man ändå säga att det är på rätt väg, men man ska ligga någonstans mellan 50-60 så vi har ju en bra bit att vandra fortfarande. Nu är det jul och det kommer bli tufft att reglera henne från allt gott som de andra barnen får äta så det är bara att se vad som händer fram till den 23 januari när vi har nästa besök på kliniken, innan dess ska vi ju också skicka in ett schema på vad Haylie äter och vilka mängder så att det får ännu mer information om vart problemet egentligen ligger.
Jag var helt inställd på att det var torsdag idag och det visade sig också vara fel. Det känns som om jag gått miste om en dag den här veckan, kanske det som gör att den här inre stressen just nu är helt enorm. Jag känner mig irriterad och lättretlig hela tiden och det är inte riktigt jag. Då ska man inte ställa sig och laga mat, eller försöka testa på något nytt i köket. Då krävs det koncentration och någon sådan har jag inte men ändå var jag tvungen att griljera skinkan ikväll och det blev pannkaka av det hela. Känner mig så jävla besviken på mig själv på så många sätt, och sen hjälper det ju inte att man har tjugotolv bollar i luften heller.
Men i morgon klockan 12 är det i alla fall nyöppning för mitt föräldramagasin barnmammapappa.se som jag hoppas att ni besöker frekvent från och med då.
Kommentera (3)
Jag har under tiden som pengarna varit lite begränsade suttit och funderat på mat jag vill laga när vi väl får pengar igen. Den dagen var idag och då passade jag på att testa något som jag sett andra göra, nämligen gratinera champinjoner i ugnen. Jag gjorde som vanligt en liten twist på det hela med min lilla fyllningen.
Enkelt, gott och kan med fördel serveras till en kötträtt som tilltugg.
Kommentera