Känner mig sjukt stolt

över att har hunnit med att ger mina barn mat, hjälpt till med läxor, letad framm ett par skridskor
med tillhörande hjälm inför utflykten imorgon och hör och häpnar till och med satt på en maskin tvätt.

Husligt så det förslå liksom.

Men mannen är ute för en gångs skull och stoa dottern deppar,vilket tar bort hennes städ och fixarlust verkar det som.
Så jag är tvungen att tar över det här med logistiken, typ:)

Men nu ska jag rammlar ihop på soffan som vanligt.

Och ibland undrar jag : Ska det här verkligen vara allt?

Inte för att jag missnöjd eller så, men är det verkligen meningen
att man bara längta efter att får går och lägger sig?

Eller är det ett åldertecken ?

ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *