Jag är en färgsprakande, glad, högljudd envis kvinna som alltid har något galet upptåg pågång. Jag lever tillsammans med min man som arbetar som egenföretagare och tillsammans har vi två härliga barn som är åtta och elva år. Jag lever även med ulcerös kolit som är en del av vår familjs vardag. Min sjukdom definerar inte mig men den är en del av mig. Min viktigaste uppgift i livet är att vara en bra förälder till våra härliga barn. Jag har en stor passion för politik, skönhet och mode. Här välkomnar jag er att följa mitt liv som shopping galen, översocial, kärleksfull vän, fru och mamma. Ni kan även följa mig på Instagram:claudiacrowleysorensson
Vi njuter för fullt av att befinna oss på vårt älskade lantställe.
Vi badar, fiskar och bara njuter av att ha semester. Inga planer, inga måsten, här tar vi dagen som den kommer och gör precis det vi känner för.
Avkoppling och återhämtning när den är som allra bäst.
Även Benji verkar trivas ypperligt med livet på landet, dit vi går, går Benji och hittills har det fungerat problemfritt att ha med honom överallt.
Att grilla mega bilar efter kvällsmaten har blivit ett favoritinslag under semestern.
Vi har besökt badplasten på First Camp i Oskarshamn, varit ute i ”skärgården” och begett oss ut med båten för att jaga gammelgäddan.
Barnen börjar med glädje och entusiasm dagen med ett BJJ pass. Jag flyger omkring som en trasdocka i köket men vad gör man inte för sina barn.
Tack till att som hört av sig efter gårdagens inlägg, jag har ännu inte hört av min vän och anstränger mig för att lägga oron åt sidan och fokusera på att njuta av semester och familjen. Det kan tyckas själviskt men jag har gjort vad jag kunnat och är i dagsläget maktlös i denna situation tills han själv väljer att höra av sig.
Han vet att jag finns ett samtal bort när han känner sig redo.
Denna onsdag började med ett samtal till 112, intensiv oro och en känslomässig berg o dal bana. Min mobil ringde i förmiddags och på andra sidan är det en röst som jag inte alls känner igen. Jag hör vem det är som ringer men det är något främmande med rösten, desperationen och paniken på andra sidan luren får mig att reagera med en fruktansvärd rädsla. Denna röst, denna panik skrämmer mig.
Personen hyperventilerar, skriker och gråter hysteriskt. Det är svårt att tyda vad som sägs men att det handlar om att personen inte orkar leva mer hör jag klart och tydligt.
Jag orkar inte mer, jag har dödslängtan och tänker avsluta mitt liv, jag vill hoppa. Mina nära och kära har det bättra utan mig.
Jag betvivlar inte att personen faktiskt känner så.
En av de sakerna som många ifrågasätter när någon tagit sitt liv är hur personen kunnat utsätta sina nära och kära för detta.
Jag är övertygad om att man faktiskt känner att omgivningen får det bättre utan en när man befinner sig i denna situationen.
Jag tog samtalet och personens mående på allvar och ringde genast 112 som skickade polis och ambulans till personen. Jag befinner mig i Oskarshamn och får inte tag på honom nu, jag kan bara hoppas att han får rätt hjälp.
Jag vet att jag gjort allt i min makt för att kunna hjälpa och stötta, mitt sätt att göra detta var att ringa 112 och se till att polis och ambulans fick ta över situationen.
Jag räknar med att personen kan komma att känna besvikelse och kanske till och med ilska mot hur jag valde att agera men jag hade gjort om exakt samma sak.
Your gonna be okay.
I know it’s all you’ve got to just be strong
And it’s a fight just to keep it together, together
I know you think that you are too far gone
But hope is never lost
Hope is never lost
Hold on, don’t let go.
Självmord är för många ett tabubelagt ämne, ett ämne som är svårt att prata om.
I Sverige är det ca 1100 människor som årligen begår självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen och psykisk ohälsa ökar lavinartat.
Det är hög tid att bryta tystnaden kring det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa.
En ökad förståelse reducerar fördomarna, suddar ut skammen och bidrar till en ökad acceptans vilket gör att människor kan och vågar prata om sina erfarenheter och känslor.
Psykisk ohälsa kan drabba oss alla.
Besök Aldrigensam.com som gör precis detta eller besök deras Facebooksida HÄR! Aldrigensam har som mål att psykisk ohälsa ska bli socialt accepterat och därmed leda till att fler människor vågar söka och få vård. Liv ska räddas, sjukdomar ska normaliseras och all skam och tabu ska suddas ut, för evigt.
Det är en process att lära känna Benji och introducera nya rutiner i vår vardag men jag måste säga att vi hittills älskar den nya värld som öppnat upp sig för oss som nyblivna hundägare.
Jag har bestämt att Benji har en brinnande passion för mode, han verkar ha en naturlig fallenhet för det lilla extra i livet precis som matte.
Han är fullkomligt bedårande i sin lilla gröna fluga.
När inte Benji finns vid min sida så hittar man honom hos Belle, inte helt oväntat har han hittat sin allra bästa vän i dottra. Hon står alltid redo med bus, mys och kärlek i överflöd till vår lilla gosse.
Sanningen är att dessa två varit oskiljaktiga sedan i fredags.
Theodor och vännerna är självklart även de väldigt förtjusta i Benji men de är också väldigt förtjusta i fotboll, innebandy, tv-spel med mera så all deras vakna tid spenderas inte med Benji. Igår flyttade dock deras lilla bokcirkel ut i Benjis lekhage. Alla grabbarna satt spänt och lyssnade på Isabelles högläsning, Benji däremot somnade tvärt.
Vi har hållt oss hemma sedan i fredags men igår var det dags för Benjis första utflykt. Vi styrde kosan mot Alvestas egna riviera, Spånen.
Ett svalkande kvällsdopp fick sätta punkt för helgen.
Benji och jag agerade badkrukor även denna gång.
På vägen hem stannade vi till hos farmor och farfar, Isabelle gav Benji en rundtur i deras trädgård och allt gott som finns att hämta där.
Lite blåbär och hallon till dagens frukost lyckades barnen charma till sig från farmor och hennes trädgård under besöket.
Idag väntar Benjis andra utflykt då kosan ska styras mot vårt paradis, jag börjar officiellt min semester idag och jag har svårt att tänka mig något bättre sätt att fira in semestern med än att bege oss till Gården.
De sista två dagarna har gått åt till att välkomna Benji till vår familj. Vi var väl förbereda på kiss och bajs lite överallt, vakna nätter och en hel del gnäll och saknad efter syskon och mamma.
Den första tiden med valp är en stor omställning, en krävande och tålamodsprövande tid som stundvis kan vara extremt påfrestande.
Ja, den inställningen hade vi när vi begav oss in på denna livsomställning men så här efter de första två dagarna har det inte varit något annat än den dans på rosor.
Benji har överaskat och imponerat på oss med råge kan jag lova. Hittills har han endast haft en liten (kiss) olycka inne. Då varken jag eller Daniel har växt upp med hund så är vi inne på helt främmande territorium, jag har läst på allt jag kunnat komma över och tagit till mig av de råd som jag känt passar vår vardag. Vi ger Benji mat tre gånger om dagen och går ut efter lek, vila och mat. ( Det vill säga väldigt ofta) Benji visar än så länge tydligt när han behöver uträtta sina behov.
Igår var det mycket nytt att utforska och upptäcka, han hade det även väldigt jobbigt med värmen under gårdagen. Idag köpte Daniel hem en kylväst till honom som han verka tycka är väldigt skön, jag tror även att han börjat känna sig mer hemma och slappna av då han har sovit nästan hela dagen och kommit igång med lek och bus först på kvällen när det blivit svalare.
Självklart har vi lyckats få en hund med känsla för stil, favoritplatsen att vila på är Carolina Gynning kudden som i vanliga fall har en självklart plats i soffan men Benji har redan lyckats linda mig runt lillfingret så idag har den fått ligga en liten stund på golvet.
Första natten spenderade Benji i sin bädd och jag bäddade ner mig på en madrass bredvid, inatt ska vi försöka ha hans bädd intill vår säng och har hägnat av så att han inte har för stort utrymme att röra sig på.
Det återstå att se om jag kan sova i vår säng eller om jag får tillbringa en natt till på golvet tillsammans med honom.
Hur som helst så har det hittills gått mycket smidigare än vad vi trott att välkomna Benji till familjen.
Det är utan tvekan en stor omställning att skaffa hund men vi är väl förberedda på vad vi gett oss in på och jag är övertygad om att det ligger både krävande och tålamodsprövande dagar framför även oss.
Det kommer ta tid att lära känna varandra men detta är bara början på en väldigt lång, lärorik resa som vi skall göra tillsammans men en sak är säker, Benji har redan tagit en självklar plats i vår familj och var älskad från allra första ögonkastet.
Tonight I am going to share the last couple of days by letting you take a look true my camera lens.
Because every picture tells a story.
Our first stop during our mini vacay was at the curios science centre Universeum just a few steps away from our hotel Gothia Towers placed in the middle of Gothenburg.
Universeum is a place where play leads to knowledge. Here animals and nature mix with new technology and exciting experiments. We went out in to space, took a safari in to the rainforest and dove into the depths of the Ocean and last but not least we challenged our body and mind in Health.
Seven floors, nine exhibitions and an endless amount of knowledge.
A visit to Universeum is an unforgettable adventure.
As you can see I sometimes feel like I’m lost in space.
We tried to get a family picture but even when Daniels not actually at work he is always working, and I will even admit that I sometimes feel like throwing his phone far, far away but I do realize that this is just one downside of being your own boss on my hubby part. I always think of my Aunty Laura when I feel like this, she actually did throw my uncles phone over a bridge when they were here in Sweden on holidays. That memory always puts a smile on my face. My uncle is also a very hard working man and he had to keep working hard even when he lost Laura to cancer and had two teenage girls to raise on his own and he did an amazing job.
At the end of the day I might be a small bit annoyed at times but I am always very thankful and appreciated of my hardworking man. There are allot more upsides than downsides and that makes it worth it.
When Daniel was done with his phonecalls we finally got to see the sharks being fed.
And finally it was time for Isabelles very first concert, she got to enjoy her biggest idol live at Ullevi and it was an absolutely magical night for us.
The evening was filled with happy tears.
Anyone can make you smile, many people can make you cry , but it takes someone really special to make you smile with tears in your eyes..
Words can’t describe the happiness and joy Ed Sheeran and his team left behind in Gothenburg.
Yesterday was all about getting true the day with my stomach acting up.
Daniel and the kids made sure that they had an overload of energi for the day that lied head of us at Liseberg, and for the second day in a row we only had to take a few steps out side of the hotell to get to our destination. The view from Gothia towers actually overlooks the park.
One large cold bear for Daniel and one large cold water for no one other than yours truly.
#fuck ulcerative colitis
Theodor got to catch up with William that we met on our vacation to Thailand, the mommy’s had decided to surprise the boys with each other at Liseberg. Dancing queen?
No surprise here, I always win at Liseberg.
The weather was unreal yesterday so we decided to take a brake from the heat and have lunch back at the hotel, to say the least Daniel enjoyed his lunch and to say the least I was truly pissed of that I can’t eat food right now. Only boring fluids for me.
My little depression didn’t last for long, my mind was soon focused on staying alive instead of food.
As you can see high speed, hight’s and getting absolutely soaked is not my cup of tea.
I am very pleased that I managed to stay conscius during the whole day, I did lose my voice for a small while due to me screaming for dear life.
So if anyone heard a crazy woman screaming Irish profanity’s at the top of her voice at Liseberg yesterday, it was me.
We ended our Gothenburg trip on a high ladys and gentlemen. Maja and the Sounds put on a fantastic concert at Liseberg.
Stephanie made time in her busy work schedule to come and spend some time with us, I think Maja and the Sounds could have something small to do with it aswell.
This is what I call great ending to a memorable mini vacay in Gothenburg,
We drove home late last night to get home so we could welcome our puppy to our family today.
Let me introduce our newest addition, BENJI!
To see more of Benji, stay tuned but for now I wish you a good nights sleep.
Good night, sleep tight and don’t let the bed bugs bite & if they do take a shoe and beat them black and blue / Claudia
