VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Bättre i magen

Verkar som att man inte är ensam om att ens nyfödda har problem med magen. Droppar och ventiler till höger och vänster. Jag kommer inte ihåg att det var så här jobbigt för Nea och det är verkligen jobbigt att hörs ens barn gråta för att den har ont :( Jag hittade Minifomet (precis efter inlägget jag skrev att jag glömt dem) och började med den på en gång igen. Jag tycker mig se att han har det liiiite lättare nu. Hjälpte till imorse men resten av dagen har han efter lite kortare magkramper fått ut det själv. (Ska väl egentligen inte skriva nåt för det slår väl tillbaka gånger 10 på mig)

Imorn åker vi hem igen och hoppas på att vi överlever i byggdammet :/ Haft fina dagar här i Tyresö och Nea har kört slut på mormor, morfar och morbröder :) Nu åker min mor och ”vilar upp sig” (jobbar) i Norge så hon orkar med oss en sväng till om en vecka ungefär :)

Kommentera

För tidigt

Undrar om jag kan påverka lillens vakna tid under dagen? Svårt när de är så här små va? Han har sovit och ätit bra idag men vid första nattmålet så kom han inte till ro efter. Bytte blöja, vyssjade och lät han ta bröstet igen men inget fungerade. Han snuttade och jag tänkte att det inte räckte det som fanns i mina bröst. Gjorde ersättning och det åt han glupskt fast han fått båda brösten innan. Men han kom ändå inte riktigt till ro och det tog totalt, från amningen, 2,5 timme innan han till slut somnade på mitt bröst. Lyfte över honom till hans näste och han sov vidare :)

Och nyss vaknade Nea och ropade efter mormor. När jag frågade om hon ville somna om i sin säng fick hon fram ”mormor”snyftandes och inte ens min säng kunde jag locka med. Så fick försiktigt knacka på dörren och klart att hon fick ligga i deras säng. Dock hör jag henne prata så vi får väl se om hon somnar om eller om mormor får gå upp tidigt :/ Hon hade ju kunnat sova hos mig men jag har ju Lukas i sängen och mamma sa att hon kunde ta Nea på nätterna. Tydligen tycker Nea det gäller tidiga morgnar oxå..

Kommentera

Mitt kejsarsnitt

Måste ju börja med en kort sammanfattning varför jag ville ha kejsarsnitt för er som inte vet (om ni vill läsa om förra förlossningen kika in på förlossningsberättelse).
Med Nea blev jag igångsatt pga havandeskapsförgiftning och det blev en långdragen förlossning som sträckte sig över 34 timmar från första dosen. Själva förlossningen i sig skulle jag kunna göra om men det var följden av den som avgjorde. Jag sprack hela vägen dvs jag fick en sfinkterruptur och en bit av moderkakan var kvar varav jag förlorade över 3 liter blod. När Nea väl var född skyndades jag ner till operation och fick sedan ligga på uppvaket själv (fick besök av killen och skrutt en snabbis) och efter totalt åtta timmar ifrån varandra fick jag återförenas med min nya familj på BB avdelningen. Men jag hade så ont, var riktigt mör och noll sömn i kroppen. Gjorde ont att ligga, sitta och stå :(
Väl hemma efter fem dagar på sjukhus började en jobbig period. Smärtstillande var tvunget att tas regelbundet dvs mitt i natten var jag tvungen att vakna för att ta dem. Dottern skulle ammas men jag hade svårt att ta mig upp och hur jag än låg värkte det som tusan. Toalettbesöket ska vi inte ens prata om. Fick ett pulver för att magen inte skulle bli hård men de hjälpte inte :( Och på det så fick man inte torka sig utan man skulle helst duscha rent efteråt. Lättare sagt än gjort då de höll på att renovera badrummet.

Promenader var inte att tala om första månaden. Jag orkade knappt stå upp en längre stund innan det började värka mellan benen :( Jag var fast hemma och fruktansvärt uttråkad. Glädjen över Nea var enorm men det runt omkring blev liksom dämpat och det var bara fokus på att inte ha ont. Det tog flera månader innan jag kände mig någerlunda ok och när jag blev gravid igen kom en viss del av smärtan tillbaka. Svårt att sitta på toaletten, vissa muskler strejkade om jag hade haft en jobbig dag.

Så beslutet till kejsarsnitt tog jag ganska tidigt men måste ju få det ”godkänt” oxå. Till min fördel satt moderkakan för lågt vilket gjorde att de beslutade att ett kejsarsnitt var det enda sättet att föda. Fick tid den 30:e men som ni kanske läst så fick jag havandeskapsförgiftning igen och snittades redan den 25:e.

Första dagen efter snittet tänkte jag ”Nej vad har jag gjort!?”. Var så orörlig och mör och att allt man ville var ju bara att ställa sig upp och sträcka på sig. Testade att ta mig upp med hjälp av personal och killen men fick blodtrycksfall och var nära att svimma. Killen fick lägga ner mig i sängen igen och den urgulliga undersköterskan la en kall handduk på pannan. Så nu låg jag där igen och tankarna tog mig tillbaka till förra gången. Ska det bli likadant igen nu? Orörlig och ha ont på obestämd tid?
Dagen därpå testade jag att gå upp igen och denna gång gick det bättre. Gjorde ont i snittet och så men jag var så fast besluten om att det skulle gå så bet ihop. Skötte magen och borstade tänderna i lugn och ro innan det var dags att lägga sig och vila igen.

Ammade lillen med jämna mellanrum och det var skönt att den biten fungerade även om killen fick hjälpa till och ta honom efter för rapning bl.a.
Duschade och de bytte sängkläder och kände en liten boost (vad lite fräscht kan göra gott) och att detta ska nog gå.

På söndagen, 4 dagar efter snittet åkte vi hem. Skönt att kunna röra sig som man vill, äta det man är sugen på och slippa ha folk som springer in och ut för att mäta blodtryck och annat.

Det som ingen berättade för mig, och som på ett sätt var jobbigare än smärtan i snittet, var tarmarna. Fick reda på att när de ändå snittar så passar de på att titta igenom organen så att allt ser bra ut. Smart på ett sätt men när allt ska lägga sig på plats var det mindre skönt. Luftfickor och magknip som avlöste varandra :( Luftfickorna gjorde att jag flera gånger vred mig av smärta och just där och då lovade jag mig själv att vara så försiktig i framtiden så jag aldrig mer skulle behöva operera mig igen.

Idag, när två veckor har gått, kan jag säga att det var definitivt värt det! Speciellt när jag jämför med förra gången och hur ont jag hade mellan benen. Jag har t o m kunnat använda Babybjörn bärsele vilket jag inte kunde med Nea.  Ska testa att handla imorn med honom på magen så får vi se om det funkar och då skulle jag slippa lyfta i och ur vagnen tex. Nu är det bara att ha tålamod och se till att snittet får läka i lugn och ro. Inte lätt i denna rastlösa kropp :)

Kommentera (3)

Happy ending

Kan ärligt säga att jag haft en av de trevligaste kvällarna nu i sommar ikväll. Med tanke på hur dagen började så är det med en lättnad vi går och lägger oss nu. Vi degade hela förmiddagen och vid två åkte vi till centrum för lunch och ärenden. Killen fick ett ryck och ville kolla in en inbyggd micro som vi ska köpa då vår har varit sönder i tre veckor nu. Jag var egentligen sjukt trött och ville hem men tänkte att jag släpar runt så mycket på honom att det inte är mer än rättvist att jag följer honom ibland oxå :) Så in på Elon och visst hittade vi den vi tittat på men priset var ju långt över nätpriserna. Killen frågade dock rakt ut om de hade nån rabatt att ge för han köper hellre av den lokala än beställer via nätet. Sagt och gjort så fick vi ett sjukt bra pris på det oanvända demoexemplaret och ska hämta den imorn :) En nyare modell och äntligen kommer vi ha en fungerande micro igen! Med barn blir man sjukt handikappad utan en och den används mer än man tror. Dessutom är den snyggare än den förra :)

Väl hemma hann vi bara landa och amma så kom en av Neas favoriter, morbror ”Dedde” (Fredde), och min finaste Åsa. Mys med bebis, lek med busunge, grillning, vin och en himla massa babbel sammanfattar kvällen bra :) Hade det inte varit för att båda skulle upp och jobba imorn hade vi nog suttit och pratat än :)

Och lillen har haft en bra dag med mindre magkramper och ätit lite mer ordentligt och regelbundet. Köpte Minifom på apoteket och hoppas att det ska hjälpa honom lite mer än magdropparna. Håll tummarna för att denna natt blir bättre!

Kommentera

Minus på sömnkontot :(

Två timmar har jag typ sovit inatt! Två! Med huvudvärk som polare har jag försökt lugna sonens mage men det gick inget vidare. Nu ammar han och sen ska jag försöka sova lite till, verkar som det lugnat sig lite.. Killen tog med sig Nea ner när hon kom in imorse vilket var så tacksamt!!
Och på denna sömnbrist är det galet varmt i vårt sovrum! Vi har öppet fönster och fläkt på men ändå klibbar vi typ fast i lakanen :( Gnälligt värre jag vet :)

Idag kommer bror och finaste Åsa förbi på middag och innan dess ska vi försöka storhandla. Jag tänkte att om killen tar Nea och åker och tittar på vad han vill så kan jag ta lilla och handla. Sen kommer han och plockar upp oss och lyfter in påsarna som jag ska undvika. Längtar till jag kan göra det själv igen, speciellt handla.

Nu är lillen på sista slurken och det är dags att sova lite.. Håll tummarna..

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna