Utbrott!

• Inlägg av: caroline84
• Datum: 10 april, 2014
• Kategori: Övrigt

Nu är monstret här igen! Mitt PMS monster 🙁 Jag har inte fått en diagnos men efter Malous program i måndags om just PMS (se det om ni har möjlighet), och efter många diskussioner med min mor, så blir jag mer och mer säker på att det är det. Jag tänker inte skriva nåt längre inlägg om detta men jag måste skriva av mig hur jag känner mig just nu. (Och tänk nu på att detta är inte den vanliga Carro som skriver utan monster-Carro)

Känslorna har svängt rejält idag! En sambo som inte förstår hur jobbigt jag har det, hur tufft det är att gå runt att irritera sig, kan han bara inte fatta vad som ska göras?! Barn behöver underhållas, inte störa sin mor som har en kort stubin och som försöker plugga till morgondagens prov (utan framgång med huvudvärk och irritation som kryper i kroppen!)

Det kommer ett utbrott som helt baseras på mitt kontrollbehov och bristen på att delegera uppgifter på ett sjysst sätt. Killen blir istället utskälld för att vara en dålig pappa (inte ordagrant och skäms nu i efterhand för hur det kom ut) varpå jag typ smäller dörren i ansiktet på honom och slänger mig på sängen kokande av ilska. Ilska över att detta bara tar över och styr en hel eftermiddag. Arg för att han inte bara kan lämna mig ifred och sköta allt på ett perfekt sätt. Hur svårt ska det vara liksom? Är det bara jag som bär upp detta hushåll?

Det som dock gjorde mest ont var att när jag och killen diskuterar går Nea därifrån, in på sitt rum och stänger dörren. Jag märker detta när jag står där men när ilskan tagit över är det bortglömt. Jag skäms nu när jag tänker på det. Gick hon för att hon inte orkade lyssna på min hårda ton? Eller gick hon för att hon kom på nåt roligt att leka med? Hoppas på det senare men är rädd att hon blev ledsen över tjafset.

Men mest ledsen är jag för att jag glömde gå in och kolla hur hon mådde. Hur hon regerade på att jag höjde rösten och lät så arg. Vill ju inte att hon ska ta åt sig eller tro att jag var arg på henne 🙁 Hon var som vanligt när jag kom ut efter nedvarvningen och hon underhöll sin lillebror med största inlevelse 🙂 Då är PMS:en som bortblåst!

Som sagt, detta upp och ner är energikrävande, man tror ibland att man tappat det helt. Nu blir det att föra dagbok i tre månader (de tipsade om det i programmet) och se om det finns ett mönster. Skönt om man kan få en förklaring och isf göra något åt det.

Nu blir det sömn och uppladdning inför provet imorn.. Håll tummarna för mig!
(Haha blev visst ett längre inlägg än var det var tänkt när jag började skriva 🙂 )