Efter en konstig dag igår med för lite sömn för Nea (två korta powernaps i bilen) och dåligt med mat så kände jag på mig att det inte var slut vid läggningen. Killen tog hand om det då jag var HELT slut efter en tidig morgon och sen en dag hemifrån. Hon vaknade tre gånger och grät, stod och väntade innanför dörren med snutte och kudde i högsta hugg. Killen och jag tog varsin gång och vi tog båda upp henne i famnen, vyssade lite och la sedan ner henne. Tredje gången så gick jag och la tilbaka hennes kudde och snutte i sängen och ledde henne så hon fik krypa upp själv och lägga sig. Tänkte om det är hon som lägger sig själv så blir det inte att vi ”tvingar” henne utan hon tar själv ”beslutet”. Och det funkade (iaf denna gång).
Men sen kom vi till det jobbiga: Hon vaknade vid tre inatt och var ledsen, kom in till oss varpå jag gick tillbaka med henne till hennes säng. Lät dörren vara stängd men efter 15 min var hon uppe och grät igen. Jag la ner henne och gick sen tillbaka till killen och sa att han fick ta henne om hon grät nästa gång för mina fogar gjorde så ont av att gå upp och ner i sängen. Vi dividerade om hon skulle få komma och sova i vår säng och jag sa testa då. Så nästa gång hon vaknade så fick hon lägga sig hos oss men det var ju ett BIG mistake!! Hon var då pigg och ville inte ligga ner och sova. Vid halv fem sätter killen på tvn och till den somnar men inte blir det någon sovmorgon inte. Strax innan sju vaknar hon och var överallt och lite till. Vid åtta gick vi ner och åt frukost medan killen fick ligga kvar en stund.
Denna natt går till historien som en av de jobbigaste och snart får vi en lite paus när hon ska sova lunch.. Tur att hon är söt 🙂
Kommentera