VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Gräsfobi

Ja tro det eller ej men skrutt gillar inte gräset. Det började med att hon ramlade och vi sa upp och hoppa. Hon låg kvar lutandes på sin armbåge. Jag sa till mamma att hon ska få ta sig upp själv men sen insåg vi att hon ville verkligen inte sätta ner sina händer i gräset. Fick tillslut hjälpa henne upp och sen började våra desperata försök att få henne sätta händerna i gräset. Vi lekte hund (inte Nea), vi plockade gräs (inte Nea) och klappade det (inte Nea). Jaja tänkte vi det kanske bara var nåt hon fått för sig och om vi skiter i det så kanske inte hon lägger ner mer tanke på det.
Mamma hade köpt en tunnel på Ikea sist vi var där så den tog hon ut på gräset så Nea fick leka med den (tänkte att hon kanske skulle glömma bort gräset). Hon kröp in men sen kom problemet att ta sig ut: Hon ville ju inte sätta ner händerna i gräset. Så med andra ord kom hon inte ut :) Tillslut fick vi hjälpa henne ut och efter det fick hon för sig att gå själv klättra upp för stentrappan upp till altanen. MEN den hade ju mossa på sig och visst märkte hon det. Men nu gnällde hon inte utan stödde på handleden typ och lyckades ta sig upp. Det var så roligt att titta på henne när hon försökte hitta lösningar för att ta sig upp. Stolt att se hur hon kämpade sig igenom sina fobier :)
Ett sista kryp i tunneln och där la hon sig och tittade på när mormor och morbror sparkade boll :)

20130506-212808.jpg
Denna gång rörde hon faktiskt gräset när hon skulle ut men det var inte lätt. Hon grimaserade och visade tydligt sitt missnöje :) Hoppas detta bara är en fas och när gräset blir lite mjukare och grönare så springer hon runt barfota och njuter :)

Kommentera

Sol

Härligt väder, härligt humör! Planen idag var att komma iväg vid nio och vara på castingen strax halv tio tio. Blev ju soppa av det kan jag säga. Massor av köer och självklart så skulle dem spränga så där fick vi stå och vänta i tio minuter. Men tillslut kom vi fram och det var över en timmes väntetid men vi tog en liten promenad och åt lunch. När vi kom tillbaka behövde vi bara vänta i 10 minuter sen var det vår tur. Nea var hur duktig som helst och bjöd på en massa tokigheter och skratt :)

Hon somnade i bilen på väg till mormor och vilar nu i vagnen ute på altan. Jag ligger i soffan och vilar ryggen och fogarna. Blir nog en promenad sen i det härliga vädret. Det gäller att passa på :)

Kommentera

    För att få de senaste uppdateringarna