VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Godmorgon

Igår mot slutet av jobbdagen insåg jag att min rygg var så paj och jag hade så ont att jag sjukade mig inför idag. Hade säkert kunna bita ihop men är det värt det? Att gå runt att ha sååå ont?
Både bäckenet ilade/värkte och jag spände mig konstigt i ryggen för att kompensera upp den smärtan så min gamla skada runt övre delen av ryggen gjorde sig till känna 🙁
Svårt att somna in igår med smärtan men det gick till slut. På måndag blir det samtal till sjukgymnasten.

Nu ska jag ut med Benji en snabbis sen en brakfrukost för jag är såååå hungrig!!! Tänkte mig lite toast med ost och kalkon, Oboy och ev ägg.. Mmmm

Kram på er!!

Kommentera

En sorg som alltid finns med mig

Många tankar kommer till en när man är gravid. Lycka, förväntan, oro, glädje mm. Tyvärr finns även sorg med på min lista. Sorg över att min farfar inte får uppleva sitt barnbarns barn. Min fina farfar som förlorade kampen mot cancer för över två år sedan.

Han fanns alltid där när jag växte upp. Vi var mycket hos dem som små, spenderade många varma sommardagar i deras pool eller i skogen plockandes bär och svamp. Ute på äventyr med husvagnen, både sommar-och vintertid fick vi följa med. Jag kommer ihåg resor till Furuvik Zoo, Danmark och fjällen såklart.

Varje vinter var det fjällen som gällde på loven och helgerna. Då väntade de på att vi slutat skolan sen packade vi in oss i deras bil med en väska mellan mig och brorsan och kuddarna om vi skulle bli trötta. Oftast blev vi väl inte det för farmor försåg oss med godis, festis, lite serietidningar och annat skoj sen var man framme. Farmor gick alltid in först och startade upp allt medans farfar parkerade bilen och började packa ut. Hon började med maten och vi fick leka lite utanför så hon kunde packa in och dona allt. När maten stod på bordet fick vi komma in, slängde väl i oss maten för att sen kunna titta på barnprogrammen (Disneydags om jag inte minns helt fel) innan det var dax att gå och lägga sig. Då hjälpte farmor oss med att borsta tänderna och byte till pyjamas medan farfar bäddade om middagsbordet till vår säng. Vi tyckte alltid att det var lika roligt att titta på och vi var lika fascinerade varje gång om hur ett bord och soffa kunde bli en stor säng  🙂 Sen kröp vi ner och somnade nog rätt snabbt (kan jag tänka mig) för man såg fram emot skidåkningen så mycket dagen därpå.

På morgonen vaknade man och tittade ut för att se om det snöat och sen på hur kallt det var. Var det en massa snö var man snabbt uppe för att väcka farmor och farfar. När de vaknat till blev vi överslussade till deras säng så farfar kunde trolla om sängen till bord och soffa igen. Barnprogrammen på och mys medan farmor dukade fram frukosten. Frallor, smör, leverpastej, smörgåsgurka, ost, skinka, grapefrukt, ägg och varm choklad. Alltid varm choklad 🙂

Man åt snabbt, borstade tänderna och farmor hjälpte en på med skidkläderna. Utanför plockade farfar fram skidor, stavar och pjäxorna, som såklart hade fått värmeinlägg i sig innan frukosten så man inte skulle behöva frysa om tårna. Liftkorten på och sen var man iväg. Gärna först i liftkön så man fick njuta av de nypistade backarna först av alla 🙂

Vid lunch var det dax att bege sig hemåt till vagnen där farmor förberett hamburgare, grillade korv eller liknande. Farfar väntade utanför för att hjälpa oss sopa bort snö från oss och skidorna. Var det fint väder och inte för kallt åt vi ute i farfars handgjorda snösoffor med liggunderlag under rumporna. Då slapp man ta av sig för att sen krångla på sig skidkläderna igen. Man åt snabbt, tackade för maten och sen ut i backarna igen. Att man orkade åka så mycket. Man skulle hinna med så många åk man bara kunde 🙂

På eftermiddagarna var det dax för fika och ibland var det  i cafeterian eller i backen som gällde och då hade farmor med sig lite kakor/kexchoklad och festis/varm choklad. Efter det så tog man de sista åken eller så var det kanske nån slalomtävling som vi alltid deltog i och då det fick man alltid ett diplom och en liten medalj eller pokal. Har hur mycket som helst av det hemma. Var vi upp när det var tävling var vi garanterat med!! Och vi kunde ju åka upp varannan helg och varje lov vissa vintersäsonger så ni förstår att vi hade värsta tävlingssäsongen ibland 🙂

När sista liftturen gick upp tog man fart så man kom ända fram till vagnen och där väntade farfar igen på oss för snöborstning. Var det bastukväll tog man med sig sin handduk och necessären, traskade upp till duschhuset i snowjoggers (kommer ni ihåg?), morgonrock och duschade och bastade. Farmor försåg en med kronor till duschen och när det var dax att gå tillbaka sprang man ner till vagnen och där väntade middagen. Och sen rullade allt på igen tills man skulle åka hem.

Detta är ett av mina finaste minnen jag har från min barndom. Och min farfar har en stor del i den. Har så många fina minnen från saker vi gjort tillsammans och hans tålamod genom åren är beundransvärt. Att han orkade med oss 🙂 Vi måste ju ha tjatat sönder hans öron flera gånger om men han fortsatte att lyssna.

Sista tiden, när min mor verkligen fick mig att inse att han inte kommer att klara sig, var tuff. Jag trodde ju in i det sista att medicinen skulle bota honom. Andra överlevde varför skulle inte han göra det då? Varför skulle min underbara farfar få se allt från himlen? Se sitt barnbarn gråta över att han aldrig fick träffa hennes första barn? Aldrig fick se henne ta sina första steg eller bada med henne i poolen så som han har gjort med oss när vi var små?

Jag vet att han inte har ont längre och det är nog det enda som tröstar en i denna saknad. Det fanns en period när jag kunde tänka på honom utan att börja gråta men just nu är det som bortblåst. Det enda som snurrar i mina tankar är att han inte får träffa mitt första barn. Han var så otroligt barnkär och hade fler ”bonusbarnbarn” i deras husvagnsgäng. Han var oftast glad men visst kunde han muttra när han tyckte att farmor tjatade på honom för mycket 🙂 Alltid go och glad med en rolig historia eller ett skämt nära till hands.

En av de sista gångerna när jag och killen var där och fikade fick han till det. Han hade suttit och ruvat på den ett tag och väntat på att få dra den.

Han frågade min kille: -Vart är det du kommer ifrån nu igen?

Killen: -Ljusterö.

Farfar: -Just det du (uttalat just de ru)

Sen skrattade han lite och det var just den typ av humor han hade. Han retade mig från när jag var liten för jag tyckte att det var konstigt när man sa: ”I fjol” i en mening. En fiol är ju ett instrument men han tyckte det var kul och sa: ”I fjol när vi var med husvagnen…”

Älskade farfar vad jag önskar att du hade fått vara med och dela denna tid i livet med mig. Det är rätt häftigt med sparkar och så, men du saknas. Du kommer alltid att finnas i mina tankar och jag kommer att berätta för lillmyran vilken underbar person du var. Jag ska försöka ge henne en lika underbar uppväxt som jag hade men den blir ju inte densamma utan dig vid min sida.

Du finns alltid i mina tankar farfar…

Massor av kärlek

Kommentera

Sista dagen för goa Nicole :(

Finns sjukt gulliga tjejer som jobbar här på kundtjänsten/repan och några har varit här sedan vi började i nov 09 och eftersom man sitter bredvid varandra dagtid så lär man känna varandra lite grann. Man pratar om allt mellan himmel och jord och vissa pratar man med lite mer och det är dem man kommer sakna sen när man blir omplacerad. Sen är det ju några som slutar/fortsätter plugga utomlands som man ändå inte hade träffat dagligen (om jag varit kvar) men vi kommer att ha kontakt via facebook.

En av dem är goa Nicole som ska vidare och jobba för ett produktionsbolag i höst. Hon är en sån som det skiner om när hon kommer in i rummet, man blir glad av att se henne. Jag tror jag aldrig har sett henne arg eller sur om jag tänker efter. Så kul att hon fått ett jobb som hon verkligen vill ha och hon verkar så sjukt taggad! Det är så jag vill känna inför jobb och nya utmaningar. Hmm ska ta mig en funderare under mammaledigheten sen.. Vad vill jag göra med mitt liv…

Nu ska jag ta och jobba vidare, upp en sväng och prata med Sara och se till att dessa 2,5 timmen går fort.. För nu vill jag hem och vila min rygg och mitt bäcken, it´s killing me!!!

Kommentera

Blir en lång helg…

Usch och blä för natten.. Började med att jag skulle skriva ett inlägg när jag kom hem om min fina farfar och slutade med att tårarna bara sprutade. Så täppt i näsan och med rödsvullna ögon kröp jag ner i sängen. Men hade så ont i ryggen och bäckenet att jag hade svårt att hitta en ställning som funkade. Liggandes på rygg värkte ryggen och bäckenet och på sidan krampade ligament på högersidan.. Får se hur jag mår efter den här dagen. Tyvärr jobbar jag ju imorn oxå men det går kanske att bita ihop. Har en schysst kollega som hjälper mig med det jobbigaste. Massage har jag inte fått än dock.. hmm.. nej skämt å sido..

Min underbara Åsa ringde imorse oxå. Hennes flyg var försenat pga oväder i Europa. Först var det försenat typ tre timmar men nyss fick jag ett sms att det skulle boarda nu så skönt för henne att komma iväg. Arlanda är väl ok att vara på men ändå drygt att sitta och vänta.. Men nu är hon alltså på väg min fina Åsa. Till drömmarnas land! Önskar at jag kunde åka och hälsa på men hoppas att hösten går fort så jag får träffa henne snart igen. Hon har mycket att komma hem till sen. Hoppas hon inte får för mycket hemlängtan bara.

Började tänka på min egen framtid mm.. Jag ser mig själv jobba med männsikor men är lite nyfiken på att hitta ett nytt sätt att göra det på. En tjej på jobbet fick mig att fundera på studier och då inom media som jag alltid haft ett stort intresse av. Jag är en stoooor tv-tittare som älskar reklam och hur program är uppbyggda. Vad tanken är bakom projektet och måste erkänna att man blir rätt nyfiken att få se vad som händer i kulisserna.. Vad har alla för roller och hur får de ihop allt? Kanske ska undersöka det lite närmare och se om det är nåt för mig.

 Kul förresten att se att ni verkar vara några som läser min blogg. Har en liten stadig siffra som jag följer på statistiken 🙂 Hade inte ens en tanke på det när jag började skriva..

Snart är det dax för lunch.. Värst vad man kan längta till matstunderna nuförtiden.. Eller nuförtiden, jag har väl alltid gillat att äta.. Får se vad det blir idag till lunch, matlåda eller köpemat..

Kommentera (3)

För att få de senaste uppdateringarna