VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Hur ser du ut!?

 

 

Den frågan fick jag ute en dag, av min man.

 

Då har jag några val;

 

1 Fräsa ”hur ser du själv ut, tror du att du är så fasa snygg?”

2 Bli ledsen och känna mig ful och tjock.

3 Fråga; ”Vadå, har jag smuts på näsan eller?”

 

Allt beror på min självkänsla.

 

Inte på vem som säger vad, och på vilket sätt. Så är det!

 

Jag väljer hur jag reagerar. Min självkänsla är något jag jobbat på hela livet, som de flesta andra. En god start med föräldrar som älskar mig över allt annat, och som alltid gjort vad de kunnat för att stötta mig, och så bra har inte alla haft det.

 

Så det är lättare sagt än gjort, att ha en bra självkänsla. Så kan man säga, om man inte vill ta ansvar för hur man själv mår, men vem ska ta ansvar för det, om jag inte gör det själv? Det är ju bara jag som vet hur jag mår, för tusan!

 

Nu har ju mitt liv inte varit ett ständigt kanande runt på räkmackor genom livet, läs resten av min blogg, så ser du det. Till exempel var det enorma intriger i skolan, jag blev rejält mobbad på ett ganska proffsigt sätt, eller så kan man säga att vuxenvärlden blundade. Det finns mycket att berätta om det, men det kan vi ta en annan gång. Däremot kan jag säga att benpålagringarna jag naturligtvis har kvar på smalbenen, var det minsta problemet, gör ju ont att bli sparkad, men såren i själen är djupare. Så djupa att jag fram till för åtminstone 10-15 år sedan aldrig någonsin skulle kunna tänkt mig, att bosätta mig i trakten där jag växte upp.

 

”Som tur var”, skaffade jag mig goda, fina, underbara vänner utanför Falköping, där min mormor hade sin gård. Jag var i Halsäng, alla helger och lov, när det var möjligt. Där hjälpte jag till med djuren, och red med mina vänner. De gillade mig för den jag var, och av någon anledning, tycks de gilla mig ännu. Jag är nämligen inte en som skaffar nya vänner, då de gamla tagit slut…det gör man inte, om de är goda vänner. Goda vänner behåller jag.

 

”Som tur var” skrev jag, för det handlar inte om tur! Det handlar om ett medvetet val. Att tänka sig in i att, nej, jag klarar inte att passa in i mallen som det krävs, för att få vara med där jag växte upp. Inte ville jag det heller. Jag visste ju att även om jag ändrar på mig, och försöker vara till lags, så ändrar de förutsättningarna, så att jag inte passar in i alla fall. Det finns de som lurat med större delen av ett land, med dessa metoder. Det var sådant som bland annat Adolf Hitler sysslade med. Vi vet ju hur det gick med det…

 

Idag har jag kommit dithän i livet att jag håller med om det som står i farstun på Skeen, den finaste gården i Brismene:

DSC_0746

Så var det ju de där frågorna…

 

1 Fräsa ”hur ser du själv ut, tror du att du är så fasa snygg?”

 

Alltså, jag bryr mig inte ett spår om vad andra tycker om mig. Jag duger bra som jag är. Så klart tycker jag att det är trevligt att titta på min fine man, men hade han varit som han är, och sett ut som ett träsktroll, då hade jag älskat honom i alla fall. Förresten såg han åtminstone ut som en av Björnbusarna i Kalle Anka, när jag träffade honom, och det var ju tur det, för hade han tagit av gummistövlarna, varit rakad, klippt och finklädd och åkt till staden, så hade någon annan säkert hunnit lägga vantarna på honom. 🙂

 

2 Bli ledsen och känna mig ful och tjock.

 

Vi pratade om det häromdagen, jag, och några andra bondtanter i varierande ålder. Hur ställer man sig till en ”rå men hjärtlig jargong”? I en ganska mansdominerad yrkeskår, där det dyker upp bilder på lättklädda damer hela tiden? Ja, det är ju olika, från person till person, vad man varit med om, och hur man jobbar på det.

 

För jobba på det, är nödvändigt. Det räcker ju inte att vara missnöjd med sitt utseende, och sedan sucka;

 

”Så klart att jag inte vill se ut så här, men efter att ha fött barn, så blev det så.”

 

Jag säger inte att det är lätt, men ska det bli någon förändring, så måste man göra en förändring. Ta reda på vad som krävs, och så gör du det! Men om du inte vill, så går det inte. Då kanske det inte hjälper att gnälla heller. Inte mer än 5-10 minuter i alla fall…sedan måste gnällmössan av! Hur det fungerar? Så här:

Gnällmössan

Men om du då gnällt lite om hur sliten, trött och fet du känner dig, och hur ont du har, så det är svårt att motionera, så kan det också komma fram förslag om hur du kan lösa problemet.

 

Just så hade jag det. Hälsporre stoppade mina ”långa, raska promenader”, vilket var tur, för jag gillar verkligen inte planlöst irrande utan mening och mål. Ungefär som en kryssning, sätt dig i bilen, dra upp till Stockholm, ta en båt över till Estland, kliv aldrig iland, åk tillbaka, sätt dig i bilen och åk hem. Hmmm…inte min grej, jag reser hellre till någonting, än ifrån.

 

Foglossningar efter att ha fött fem barn, de är inte att leka med! Faktiskt så frågade jag uppgivet sjukgymnasten när det kommer att gå över.

 

”Gå över? Dessa får du nog leva med. Men det finns ju en del du kan göra för att minska smärtorna.”

 

Det är lätt att känna sig sänkt med de orden. Jag har lärt mig leva med det, men 89 kilo tung, som jag var som mest, var det inte vad jag ville höra! Vad för motion jag än ägnade mig åt, så tog det emot. Det var då jag såg att en bekant, gått ner massor i vikt, och hon var verkligen stor, och såvitt jag förstod, motionerade hon inte så mycket heller. Om hon nu alls gjorde det…Jag frågade henne hur.

 

LCHF, sa hon, och jag tänkte att om hon klarar det, så fungerar det! Det jag vet idag, är att jag med LCHF lyckats ta mig ner till 69 kilo, och uppenbarligen är det ungefär där jag vill vara. LCHF är en livsstil, inte en diet, så länge jag håller mig någorlunda till LCHF, mår jag bra, är aldrig sugen på en massa skit, och jag går inte upp i vikt. Blodsockernivån är jämn, vilket minskar risk för humörsvängningar, och när man umgås med sina gamla vänner som inte äter LCHF, en heldag, så märker man hur mycket bättre man mår! Jag drabbas i princip aldrig av känslan,

 

”Jag MÅSTE ha mat!

 

Det är helt underbart. Medan andra ”blir hungriga” varannan timma, vet jag att det inte är hunger, utan sötsug de drabbats av, trots ”nyttig” frukost med cornflakes, fralla och apelsinjuice.

För alla? Skulle tro det, (med några få undantag förstås, man kan ju ha gallbesvär och så, eller vara allergisk mot ägg), det är ju artegen föda vi talar om. Som vid vilken kost som helst, det du inte tål, låter du bli. Ytterligare fördelar, det blir lättare att bygga muskler, och passar således de smala, som vill gå upp i vikt i form av muskler också!

20 rep på gym1

 

En detalj för de som fortfarande inte har koll:

Söt av socker

Om jag känner mig kränkt över bilder på lättklädda unga damer? Nej, det rör mig inte i ryggen. Jag är jag och det är jag nöjd med. Det är bara yta det handlar om. Midjemått och kupstorlek på bh´n, är faktiskt inte viktigt. Så länge man bara sköter kroppen någorlunda, eftersom det förmodligen är den enda kropp vi får.

 

Sedan är det som en tjej berättade, här går man hemma i lufsiga, för stora kläder, och så blir det något kalas, man kommer dit lite sen, plaskvåt i håret, vem hinner piffa, men jag är ju ren i alla fall, och klädd i lite bättre kläder. Sicken pingla!

 

WOW!

 

Så får vi undra, tycker alla blekfeta, smala, tjocka, stela, halta och lytta grabbar och gubbar att de är så fantastiskt snygga? Kanske inte, jag kanske är ute på djupt vatten nu, tror faktiskt inte att de blivit itutade att det spelar så stor roll, på samma sätt som tjejer ofta blir.

 

Jag frågade min egen man, och hans svar;
”Ehh..va? Jag har la fullt upp mä mek själver å mett egna liv?! Vad  menar du nu?”

 

Men han är å andra sidan en mycket trygg och säker person,  jag borde fråga någon annan kanske. ..

 

Vi hade också en rå men hjärtlig jargong på Ericsson, när jag arbetade där. Det passar mig fint! Vi hade fikapaus, och började genast diskutera bilar såsom pittförlängare/tuttförstorare, en gång när jag nyligen träffat Johan, min man. Frågan gick laget runt, vad har din partner för bil? Den ena efter den andra, fick vi beklaga sorgen för, någon hade ny Volvo, någon annan en rätt fin BMW, så det var ju synd om dem…

 

Så kom turen till mig, och jag fick bara gratulationer, och stående ovationer! Varför?
Jo, för det enda jag kunde säga var;

 

”Han har haft en amerikanare, som han inte hann med, den sålde han, och lånar numera sin mammas gamla Volvo245 vid behov. Fast själv har han väl bara en gammal skev damcykel…” 🙂

 

3 Fråga; ”Vadå, har jag smuts på näsan eller?”

 

Ja. Det var precis så det var!

 

Och jag frågade mannen häromdagen, vad han tyckte om sin fru, fembarnsmorsan på 43 år.

 

Han svarade leende;

”Ho har stått sek fantastiskt bra!”

KÄRLEK

Och ett tips i all välmening:

Älska-leva1

 

 

 

Kommentera

Bortskämda

 

Vi är extremt bortskämda här i Halsäng!

Därför passar det oss bra att tänka lite åt LCHF-hållet. Nu är jag ingen strikt typ, utan av mer anarkistisk art, men jag vill veta vad jag stoppar i mig. Vi bakar med både socker och mjöl, men tar lite mindre av allt sådant då vi äter. Vi rör på oss lite extra i stället, det blir så när man har gård.

Till exempel kan man ta en fullkornssmörgås, men göra den riktit god, med 1 cm pålägg på, minst. Låt folk glo, säger de något om det, kan man ju säga;

”Men du sparade i alla fall en brödbit på att låta mig ta dubbelt pålägg på en macka!”

Jag har lite svårt att äta vissa saker. Exempelvis smörgåsmargarin. Tankarna går osökt till konsistensfettet vi smörjer maskiner med. Man vill inte gärna få det på fingrarna, än mintre i munnen. Det är lite pinsamt när man kommer bort och folk som ställt fram smörgåsmargarin frågar;

”Äter du inte smör på smörgåsen?”

Det är tydligen i detta läge fel att säga,

”Jo, gärna, har du det då?” 😉

Barnen brukar vara med och baka, både hemma och hos farmor. Så var det dags för Anton att få baka hallongrottor i skolan. Han var eld och lågor, detta kunde
han! De fick med varsin påse hem, och han bjöd och ursäktade;

”De blev liksom inte som vanligt, ingen färg på dem och så var det margarin i!”

Eller som tanten här hemma alltid säger;

”Um ingen häller i nôket gôtt, så blir det inte nôket gôtt!”

 

Apropå bortskämda, har småbarnen fått höra från flera vuxna vid fikabordet;

 

”Nej, den där mörka chokladen är inget för småbarn!”

”De är lika stora läckergommar som du!”,
brukar jag svara då…

Och när vi nu ändå talar om choklad…

 

upptäckte jag en doft av mintchoklad och såg en mindre gosse som tuggade.

 

”Har du ätit choklad?”

”Mmmm”

Jag går ut i köket och finner endast pappret till den nyöppnade chokladkakan.

”Du med Ida? ”

”Mmmm.”

”Hade ni frågat? Fick ni det?”

Ida: ”Nää, men du hade ente dukat å bort! Å du kunne gömt chokeladen!”

Foto: Ida tycker om mörk choklad!

Kommentera

Memory och kycklinggryta

Det är svårt att lära sig engelskaglosor, tycker Anton.

Det är svårt att få Anton att ta sig tid att lära sig engelskaglosor, tycker Antons mamma. 😉

Vi gjorde ett memory, som vi spelade senast nu på morgonen. Då blir det roligare i alla fall!

Kycklinggryta är gott. Dock har alla tröttnat på den slentrianmässiga kycklingen mamman gör, så jag provade något nytt som stod på förpackningen. Nåja, med modifieringar, en gammal anarkist följer ingenting till punk(t) och pricka! Vill ju inte ha en massa mjöl i min mat! Sådant har man i bröd, möjligen…

Ananaskyckling enligt mig:

En tinad SVENSK kyckling delas på  mitten. Häll

salt och redigt med

peppar på den och bryn den i

smör. Häll på lite vatten och

ett par hönsbuljongtärningar.

Puttra  minst 20 minuter under lock, tag upp kycklingen, koka bort vattnet och häll i

5 dl grädde, som får koka ihop till såsig  konsistens. Under tiden vispar du lite emellanåt, och öppnar

en burk Ananasringar utan att skära dig, du ska skära dem i bitar i stället. Häll i

Ananas-spadet i såsen så det kokar in också. Stycka  kycklingen i mindre bitar och lägg i den igen. Nu går du ut i trädgården eller till frysen och tar ut

en påse SVENSKA herrgårdsgrönsaker,
t.ex. från Findus och häver i önskad mängd av den. Koka i fem minuter, lägg i ananasbitarna och låt dem bli varma –  KLART!

Om du  vill kan du servera med ris eller potatis, men det äter inte jag, rätten är  redan klar i min värld. 😀

Kommentera

Bota och lindra de flesta sjukdomar

Den märkliga Västerbottenstudien | Midi-Bloggen.

Bota och lindra de flesta sjukdomar | Midi-Bloggen.

Nya hemska forskningsresultat jämförs som äpplen och päron.
Tankar jag min bensinbil med diesel, fungerar den dåligt, sedan inte alls. Svårare är det inte! Varför blir en ponny fet, den äter inte smör och grädde?!
Varför är folk så fettskrämda?? Är det skillnad på fett och protein?
Ska man bry sig om att ens kommentera det??
Kanske, för står det i tidningen, så är det ju sant!
Eller??

Vore det inte bra om svenskarna slutade köpa kvällstidningar. Mig veterligen har det inte stått särskilt mycket vettigt i dem, de få gånger jag köpt dem.
Tänk den där gången man fick med en DVD-film om man köpte en av de stora kvällstidningarna för 59 kr. Jag gick in i min lokala ICA-butik, handlade mat och tog DVD-skivan till kassan.

”Men du glömde tidningen!”
”Nej, jag struntade i tidningen, du kan ta den om du vill, för sådant skräp läser inte jag!”

Underligare min har jag aldrig sett på en snabbköpskassörska, det ska jag säga!

Här har ni en läsvärd bok med mycket matnyttigt!

Kommentera

    För att få de senaste uppdateringarna