Vi pratade om det igår, på vallhundskursen, om vikten av att komma ihåg förlovningsdag, mm.
Jösses sa jag, den 30 november 2013, när vi lagt oss, sa jag till min man;
”Du, Johan..undrar om inte vi varit gifta i 10 år idag? Ehhh…grattis!”
”Det har vi nog, tack detsamma…och det har ju gått bra…”
Så avancerat kan det vara! Kärleken i vardagen är liksom värd så mycket mer, än bara enstaka milstolpar.
Det allra viktigaste är i min värld, äkta och sann kärlek till varandra, att kunna le åt varandra, när man möts, att känna glädje över att få leva med den man inte vill vara utan.
Detta bör man ju arbeta med, medvetet. Att välja rätt tankar om sig själv och andra.
LÄS NOGA, du som behöver:
Älskar du inte dig själv, kan du inte älska din partner eller dina vänner heller, då blir allt en utdragen projicerande kamp om vem som gjort vad så att du hamnat i den sits du är i idag! Men gissa vad?
Det är bara du som kan sätta dig i den situationen. Ingen annan. Det är också du som kan ta dig ur situationen, om du vill. Det är lättare sagt än gjort, men dock bara ditt ansvar!
Kommentera