VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Rätt redskap

 

 

På något sätt, blir det en nystart varje höst.

 

Endera man själv går i skolan, har barn i skolan eller känner någon i skolan, blir man liksom varse att till hösten, då minsann, börjar vi om på nytt.

 

 

Det är en rätt fin tanke, det betyder ju att man får en chans till, ungefär som vid nyår. En chans till förändring. Läskigt, va? 😉

Förändring kan också betyda förbättring, kan man tänka, om det nu är lite otäckt.

 

 

Det enklaste är ju annars att göra som man alltid gjort, och så blir det som det alltid blivit.

 

 

Men lät inte det fruktansvärt trist?  År efter år, samma visa, likadant. Ekorrhjul, livet är tråkigt och man kommer ingenstans…

Fast vet du vad, det behöver inte vara så. Det är nu det fiffiga kommer!

 

 

Den enda människa som kan hindra dig från att göra livet roligare, är du. DU!

 

 

Ja, men det är inte så enkelt, jag jobbar heltid, barnen är på förskolan, ungarna ska träna fotboll, vi bor i en tråkig lägenhet som är rätt så dyr.

 

Barnen vill ha nyaste iPhone, Converse-skor och alla betalkanaler, något måste vi ju ge dem, när vi är borta så mycket. Bilen är ny, så den ska vi ju också betala på.

 

Men måste det vara så? Vem bestämmer det? Grannen? För han har ju ny bil, och massa annat, vill ju inte vara sämre än grannen!

 

Men är grannen så mycket nöjdare med livet, vad vet du om det? Skjutsar han sonen till hockeyn för att han själv ville spelat hockey, men ingen hade råd eller ställde upp? Vad vill sonen? Spelar han hockey för att han förväntas spela hockey, eller för att han vill?

 

 

Jag vill att vi ska sluta projicera allt på andra. Det är enkelt och det rullar på, men ibland kan man ställa sig frågan varför?

 

Sedan kan man också råka fortsätta med det man alltid gjort, utan att fråga sig varför.

 

Jag pratade med en förälder som haft en ungdom som åkt på träningsläger i ett annat land. Familjen var med, han spelade bra, och när han kom hem, sa han;

”Jag vill sluta…”
”Men! Du spelar ju jättebra, fick beröm på lägret också, vi var ju med allihop!”
Får jag inte sluta?”
”Jo…men jag trodde du tyckte att det var roligt, uttagen till att spela utomlands och allt!”
”Jag tänkte att ni ställt upp i alla år, och nu hade ni ordnat med boende och så, så jag ville inte göra er besvikna…”

 

Det var en tankeställare!
Föräldern sa att det känns annorlunda och tomt, men accepterar valet, för det är ju ungdomens liv det gäller, inte förälderns.

 

Mycket bra tänkt, av den föräldern! Eloge!

Nu handlar inte detta inlägg just om föräldrar och barn/ungdom, utan det handlar egentligen om dig själv.

 

Fråga 1

Vad gör du i ditt liv?

Lägger du ner energi på att kontrollera vad andra gör, och fantisera om varför, eller struntar du i det och gör vad du vill?

 

Fråga 2

Vad vill du göra med ditt liv?

Inga ursäkter nu, utan tänk på frågan, och gör något åt situationen, om du inte är nöjd!

 

Rätt redskap

 

Jag vill att du ska veta att du sitter där med alla redskap som behövs, för att klara att förändra ditt liv!

 

Säger du ”Ja, men…” och hittar på ursäkter, så gör du som barnet på bilden, barnet som inte når att måla längre upp, trots att det finns tre stegar…

 

Det bästa tillfället att börja, var kanske för fem år sedan, så det är bäst att du börjar NU!!!
🙂

Och så bara en sak till…Vill man inte, går det inte

Kommentera

Cancer och liknande…

 

 

Alla har väl någon relation till den förfärliga, vedervärdiga sjukdomen. Eller för den delen andra dödliga sjukdomar.

 

 

Jag har flera. Det finns så många fina människor, som fått sluta sina dagar för tidigt. Så finns det de kämpar som klarade sig. Jag är så djupt, oändligt tacksam att min fina mamma är en av dem.

 

 

Somliga familjer får mer elände än man någonsin kan tänka sig. Av både cancer och annat man helst vill vara utan. Det finns liksom ingen rättvisa i det. Inse det.

 

Livet rättvist, besviken

 

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Hälsa på någon, och lys upp deras dag, sätt in en slant. 50 kr är mer än inget.

 

Det är bara frågan om vi vill, eller inte. Vill man inte, så går det inte.

Vill man inte, går det inte

 

Jag vet en man som börjat sälja Gnällkepsar, all vinst vid försäljningen, går till cancerfonden.

Han säljer dem bara vid sina föreläsningar, vilket är något av det mest sevärda man kan tänka sig, för den delen.
En länk till honom, angående allt gnäll:

http://www.torkildskold.se/att-gnalla-eller-kommunicera/

 

Det är han, jag och många fler, som bekostar cancerforskningen, inte staten, så tänk på det.

 

Jag skulle önska lite mer förnöjsamhet av er.

 

Nu är det höst, och folk börjar gnälla. Om allt. Det är ingen större mening med det.

 

Det är som att gunga, man har något att göra, men kommer ingen vart med det. Tänk om. Ett par exempel:

 

Är din bil lerig?
Grattis, du har en bil, och har råd att köra den!

Har du massa tvätt att vika?
Grattis, du har råd med tvättmaskin, och kläder till din familj!

 

 

Varje morgon när jag vaknar, väljer jag att vara glad för det.

 

Varje ny dag är en gåva, frågan är, vad gör du med din gåva?

 

En sjundedel av alla dina dagar är måndagar. Gnäll inte om dem.

 

Lyssna på en rolig låt om det känns motigt, mitt bästa förslag är:
”Äntligen Måndag” med Jävlar Anamma:

http://www.youtube.com/watch?v=s22bwvHQcnc

 

Kommentera

Fåfänga

 

 

Vi tar exemplet med bilen…

DSC_0821

Jag fick en gång frågan;

”HUR kan du åka om kring i den där långa, klumpiga gamla Volkswagen-bussen, som har bucklor runt om?”
”Det går alldeles utmärkt! Nio bekväma sittplatser och stort bagage, och om ungarna kör emot den med cykeln i garaget, är det faktiskt inte hela världen!”

 

 

Så gick det några år, och vi bytte bort den till förmån för en rätt så fräsch, kort, niositsig Renault Trafic. Genast blev det annan ton i skällan!

 

”Åh, vad fin, det var väl roligt?”
”Roligt att byta en Volkswagen mot en Renault? Hur kan det vara roligt, den är ju pytteliten och trång? Inte mer bagageutrymme än i en vanlig femsitsig kombibil, men avsedd för nio!”
”Men den är ju jättesnygg!”
”Det är en A-B-bil, det är en Renault! Anledningen till att vi bytte var att automatväxellådan började ge sig, och en renoverad dito kostade 70.000.”

 

 

Visst är det märkligt att det ska ha betydelse hur saker ser ut?
Hade det varit ett specifikt frimärke i fel färg, eller så, då gör det inget, det är snarare värdefullt, men en kantstött bil med bra motor, eller för den delen dito människa, det är inget att ha!

 

 

Så är då frågan…varför köper man inte en nyare Volkswagen då?

Delvis därför att man i denna familjen inte hunnit spara ihop tillräckligt med pengar till det. Delvis för att vi bor på landet i värsta geggamojan, det är korkat att köpa en bil som man är så rädd om, att man får ångest av blotta tanken på att köra barnen i den! Vi har nämligen barn. Många barn.

 

 

”Men herregud, det finns något som heter finansiering, alla tar det!”
”Nej. Inte vi.”

 

I mitt liv vill jag inte ha en massa dyra månadskostnader, spara först och handla sedan, försöker vi lära barnen. Det vore ju illa om vi inte levde därefter själva då.

 

Så en annan liten detalj…ni som vet hur jag ser ut…kanske tycker att det vore en fin tuttförstorare för mig med en blank och snygg bil. Ni som känner mig vet bättre…jag behöver ingen fin bil, jag vet att jag är tillräckligt bra som jag är! 😀

 

 

För ett par veckor sedan, var de föräldramöte på skolan. Ur en gammal Volvo, stiger en sådan som jag, bondtjej…fast piffigare, för hon kom från jobbet i staden. Jag sa det till henne;

 

 

”Det är kul när folk rakryggat och stolt kan kliva ur en gammal bil, bland alla andra som står runtomkring och ser på, med sina dyra snyggbilar som inte är betalade!”

”Haha, jaa, det är ju inte bilen det hänger på…”
”Nä…och det vet du och jag.”

 

Men jag tänker att det är sorgligt många som p.g.a. fåfänga eller dålig självkänsla, köper saker de inte behöver, för pengar de inte har, bara för att imponera på folk som inte bryr sig!

Saker man inte behöver pengar man inte har

Kommentera (2)

    För att få de senaste uppdateringarna