VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Lilla bondeskolan beskriver sommaren

Jag har förstått att alla svenskar inte vet vad de ser när de tittar ut genom
bilrutorna. Åh, så vackra gula fält, fint med öppna landskap, men vad är det som
växer, vad gör bonden med det och varför då? Har jag någon nytta av det??
Varför sprider den dumme bonden ut gödsel så det stinker ända ner till min
balkong i staden?? Vad gör bonden när han släppt ut alla djuren?? Ligger i
hängmattan?

Nu ska jag berätta vad vi bönder gör. Vissa generaliseringar då, alla har ju
inte samma typ av jordbruk, men ungefär så här ser det ut hos oss, från vårbruket
i maj och framåt, i denna del av landet.

De åkrar som man ska odla säd (som djuren ska äta på vintern) på, d.v.s. havre, korn, råg, vete eller liknande, är upplöjda och ska nu harvas jämna. Minst tre harvningar
tar det, stenen ska plockas av, hålen efter dem ska harvas igen, sedan ska det
sås och ringvältas, varpå de envisa stenar som fortfarande sticker upp också
plockas av.

Vissa åkrar som man vill ha gräs (vall) på till nästa år, ”sår man igen” d.v.s. man sår
även i gräsfrön när man ändå sår säden, så kommer det att rota sig bra till
nästa år.

Åkrarna med vall på, de gödslas på våren stallgödsel är naturligt och förändrar inte jorden på negativt vis. Konstgödsel och kalisalt, kalk mm. kan konventionella bönder pudra på lite tunt om de vill,
där det finns brister i vad jorden behöver. Myter om att bönder vräker ut
kemikalier över landet stämmer inte, det vore korkat att förstöra den jord vi
lever av, dessutom är det inte ekonomiskt försvarbart, då det är oerhört dyrt
med dessa preparat som dessutom är hårt beskattade.

Vill man som konventionell bonde ta t.ex. Roundup på de marker man tänkt plöja till hösten, så ska man ha certifikat för det, vilket inte en villaägare av någon anledning behöver. Ekologiska gårdar använder inte glyfosfat alls.
Enligt svågern som har en kvarn som tillhandahåller det mesta som behövs till
bönderna från jord till bord, så säljer han procentuellt sett per yta många
gånger mer RoundUp till samhällsborna än till bönderna, sedan kan vi gissa
vilka som häller ut mest i dagvattnet.

Vad gör då bonden sedan? Sitter och tittar när säden gror?? Troligen har han djur att
sköta, och en massa annat som blivit eftersatt under vårbruket. Vårbruket kan
bli väldigt långdraget, beroende på vädret, man kan inte alltid köra överallt,
om det regnat mycket.

Ibland är de sista markerna nysådda när det är dags för förstaskörden ensilage (att slå av gräset på vallarna) Ensilage äter korna från september-maj. Vi rullar sedan
gräset och plastar med samma maskin. De vita balarna konserverar sig själva,
men har det regnat på det slagna gräset blir det onödigt blött så balarna
säckar ihop och blir nästan omöjliga att frakta hem om man inte gör det direkt.
Jag förstår att en del undrar varför balarna ska hem direkt, men det är en
anledning. En annan är skadedjur i form av fåglar eller möss som kan få för sig
att hacka hål på balarna, så de blir förstörda.

När förstaskörden är tagen kan man köra ut gödsel igen, det bildas ju eftersom, av de djur som är för stora, eller för små för att vara ute på sommaren.

Åkrarna närmast vår gård, försöker vi ta hö på.

Det kräver sol och vind helst i en dryg vecka, tack!

Man slår av gräset, sprider ut det jämnt över åkern med hövändaren så det torkar. Sedan vänder man det igen så det torkar på andra sidan också. Regnar det däremellan, kan man få vända ytterligare, eller bestämma sig för att göra ensilage av det medan det fortfarande går att ha till något.

Så ska det strängas med strängläggaren, kanske får man vända strängarna om det duggat lite, sedan kan man kanske pressa det till små smidiga fyrkantsbalar, som med balkastarens hjälp förhoppningsvis hamnar i balvagnen man kopplat bakom pressen. De man tappat, får man ta upp för hand. Lassen körs hem och hissas upp med hissnäten som ligger i botten på balvagnarna. Uppe på rännet ovanför ladugården, ska detta spridas ut för hand så det får plats drygt 4000 balar i alla fall. Sedan
ska det blåsas på med fläkt länge och väl. Trots detta finns det fortfarande
bönder som säljer hö för 1 kr/kg. Det kan jämföras med de 3 kr/kg jag gav en
gång på 90-talet då det var ont om hö. De måste arbeta enbart för nöjes skull.
Hö ger ett fasa arbete jämfört med ensilage, men alla djur, i synnerhet småkalvar
och hästar älskar hö, och är det 30 grader kallt, är det smidigare att fodra
med hö än med isglassar i form av blöta frusna ensilagebalar.
Dessutom blir man stark som en häst utav hökörningen!

Efter hökörningen kan bonden kanske ta sig en semesterdag eller två, om han
orkar packa bilen och åka förstås.

Andraskörden ensilage brukar dra igång strax innan det är dags att tröska säden, och sedan får man varva det så gott man kan.

Den tröskade spannmålen ska hämtas i kärror, köras hem, blandas med syra så den
inte ska bli dammig och möglig, och skruvas upp i sädfickor hemma. Det tar tid.

Vi som köper mesta spannmålen, får ju inte tillräckligt med halm åt djuren att sova på, så vi betalar per bal och åker och pressar halm i bygden hos de med bättre
spannmålsmarker. Det ska också göras samtidigt med tröskning hemma, andraskörd
ensilage som ska slås, pressas och köras hem. Halmbalarna ska ligga på åkrarna
ett tag och luftas av, så inte det blir varmgång i dem. Sedan ska de också hem.
När den sista halmen är hemma, kan man sprida gödsel igen, och plöja upp de
åkrar som man tänkt ha säd på nästa år, och sedan önskar vi er en

 

God Jul!


Kommentarer


  1. Rosen juni 16, 2012 on 7:44 f m Svara

    Ja det ser ut som om hon fryser också, så det måste vara nära både jul och hjul
    Kram
    Modern och Fadern

    • bondfia juni 16, 2012 on 8:27 f m Svara

      Inte så farlig frysrisk, men pappan har lärt dem att ha mössa i alla väder! 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna