Alla inlägg av Bonde Söker Frugan

Den perfekta julklappen!

Detta skrivs med en stor portion värme till alla fantastiska farmrar, mormrar, farfrar och morfrar. Men man måste ändå få skratta liiite åt julklappssäckar 4 gånger så stora som det lilla barnbarnet. 😊😊
Julafton är ju som sagt mormors och farmors högtid. Det är då det ska drösas paket över barnbarnen med massor med roliga grunkor, pryttlar och mojänger i glada färger med roliga läten! Utmaningen är i full gång; vem ska köpa årets klapp?!
Som ansvarsfull förälder vill man ju ogärna bidra till att göra telningen till ett otacksamt, hagalet litet monster så viss möda har i Karlssonska villan förr om åren lagts på att få släkten att hålla igen till 3 paket per familj. Men pytt med det var det, förra året tolkade farmor det som 3 från henne och 3 från farfar varvid mormor genast hängde på och claimade sedan länge icke närvarande morfars kvot! 🤣🤣
Så i år bestämde vi oss för att själva minska ner inköpen.
Från mamma och pappa blev det så en omgång till Brio-tågbanan som hela familjen samt gudmor från Florida gärna bygger med, ett pussel med bilar, en Bamsetidning samt en leksaksbil som redan pajat. Dessutom, två färger av den där roliga leran som ni som följt mig på instagram redan hört mig tjata lovord om. För faktiskt så är den toppen! Den kladdar inte utan blir mjuk av händernas värme och stelnar när man har byggt något…tills man vill krama den till nåt annat!
Vi har gjort legobitar av byggformen som också låg i påsen, vi har gjort ormar, vi har nästan byggt en hund av de färdiga legobitarna. 🐶 Nu ligger en rosa och en lila klump på bordet och väntar på nästa lekomgång, i en helt öppen påse, för den torkar inte, hur längr den än ligger där. Och därmed hamnar den överst på prispallen i årets julklappsrace! 😄

Julkul som varar länge!

Julkul som varar länge!


Passar även utmärkt att göra fötter!

Passar även utmärkt att göra fötter!

Får jag föreslå ett par ändringar?

Asså, den här ”Årets Lantis topp 100” som presenterades i Land idag…Jag kunde bara inte gå vidare i livet utan att få dryfta den en liten, liten stund till. 😀
Känner ni till listan? 100 personer som gjort allra mest för landsbygden 2017, rätt så prestigefyllt m.a.o, en klar fjäder i kepsen!

På listan återfinns såväl jättepersonligheterna Mandelmanns som väl tagit bondelivet (om än något romantiserat) in i var och varannan familjs vardagsrum samt VD:n för Eldrimner som jobbar med liv och lust för att bevara och stärka svenskt mathantverk och som engagerar eldsjälar och småskaliga matproducenter från norr till söder.

Fine by me, välförtjänt utan tvekan, men sen går det på sina ställen lite upp och ner som värsta svarta puckelpisten!

T.ex:
Plats 78: Linda Bengtzing. Motivering: Gjort ett facebookinlägg och skrivit att hon gärna skulle betala 5 kr mer för mjölken! No offense, jag gillar Linda och har buggat till den flera gånger, men räcker det för att komma med på den åtråvärda listan så känner jag många som borde dela den platsen med Linda! Fast dom heter ju inte Bengtzing förstås. 😉

På listan hittas också en och annan med titeln Landsbygdsutvecklare. Nu vill undertecknad inte vara nån glädjedödare, men bara för att klargöra; det är inget eldsjälsjobb utan en vanlig kommunal avlönad tjänst som någon person i de flesta kommuner uppbär och därför bör det knappast vara så att bara En gör sitt jobb. Så kom igen då, ge priset till landets samtliga landsbygdsutvecklare och ge dom lite uppskattning! :-)

En hel klase kändisar har också fått vara med! Kvalifikation: De har hör och häpna turnerat på mindre orter!! Utanför Stockholm!! Wooaaahh! Fnulade lite på hur detta gagnat landsbygden men sen kom jag på det. Dom skänkte såklart biljettintäkterna till byalagen och de gudsförgätna slitna skolorna i bushen! Schysst! 😀 En stjärna ståtar med att vara född utanför Stockholm vilket leder raka vägen upp på listan!

Sen har vi en fotbollstränare! Motivering: Lyckats ta medalj med ett svenskt lag av spelare från norr till söder. Jaha, är det inte det som är tanken med ett landslag, att använda spelare från hela landet?

Naturligtvis hittas även Mr Landsbygdsministern på listan. Jorå, visst verkar snubben för landsbygden, det är det våra skattepengar betalar honom för så fattas bara! Men att kvala in på listan för att man har svensk statskassa att spendera från, nja…Fast ett har han förstås gemensamt med svenska lantbrukare, dom sjukskriver sig inte heller när dom får hjärtinfarkt, då måste dom nämligen ut och mjölka!

En annan politiker är också med på ett hörn. Jonas Sjöstedt kvalade in på 63:e plats för att ha visat stöd för BB-ockupationen i Sollefteå i ett TV-uttalande. Personligen tycker jag att platsen borde tillfallit dem som faktiskt stått där natt efter natt.

Även en någon med gyllene skor var tydligen emot att BB lades ner (Vem fan var inte det?). Han ”fick flow” och spelade in en låt om ockupationen.. Spelades flitigt på radio, min gissning är att truddeluren fick en hel del uppmärksamhet men att BB fortfarande är nedlagt.

Och så har vi den totala outsidern: Nån tjomme som tatuerat in sitt lantliga postnummer på armen (Jag har en häst på ryggen, hästen är ett lantligt djur, varför är inte jag med?)!

Vilka jag däremot Inte hittat på listan trots att jag lusläst den 3 ggr är min granne redaktören som skriver kunnigt och skarpt om otyg i landsbygdspolitiken och svårigheterna för småbrukare p.g.a krånglig byråkrati.
En som inte heller är med bonden som jobbar alla dygnets vakna timmar för att slippa gå ifrån familjegården men som ändå måste ha ett extrajobb.
Inte heller hittar jag bondfrugan som helt cool tar med barnvagnen ut när det är dax att mocka och ammar på båspallen utan att blinka!

Som avslutning och för att förekomma eventuella negativa blötdjur som just vässat fingret för att skriva nån fyndig kommentar i stil med ”Blä, blä, du är bara avundsjuk” så kan jag berätta att jajjamen, jag ÄR avundsjuk! Klart som fan att jag vill in på den ädla listan, jag som varit djurskötare i civilförsvaret innan jag ens var torr bakom öronen och mjölkat kossor och kört traktor så det sjöng om det. Som kan odla potäter i januari och som äger ett par gummistövlar så fulla med hästbajs att det inte går att utläsa originalfärgen. Som startat dansskola och affär med chica kläder och högklackat i obygden, som tillsammans med min underbara man satsat våra besparingar i ett gammalt föreningshus som vi renoverat för att ordna roliga saker i byn.

Men mer än gärna skulle jag avstå min plats för vilken som helst av alla de RIKTIGA lantisar som medan jag skriver det här och börjar fundera på vad jag ska göra i helgen redan vet att deras helg kommer tillbringas i lagården med Rosa, Blenda och helsickes tunga ensilagebalar!

Januariskörden blev kanonfin i år!

Januariskörden blev kanonfin i år!

Årskrönika 2017

2017.
Året då:
Vår allra käraste pojk fyllde 3 och firade med grön tårta och fiskdamm.
Mitt hjärta fortsatte bli alldeles varmt av att se Klas glada flin.
Jag bytte arbetsplats och tog mig an 60 st 9-or i engelska.
Flickdrömmen gick i uppfyllelse och vi byggde ett stall i trädgården.
Vi fick så mycket potäter att vi kommer vara självförsörjande tills sommaren.
Det kom kunder från norr till söder till butiken och för att shoppa och käka morsans berömda kardemummabullar.
Jag besökte först Barnmässan i Karlstad och sen Underbara Barn i Stockholm som bloggare och hade fantastiskt roligt.
Jag tillbringade många timmar med min grymma granne diskuterandes världspolitik över en balja te.
Jag fyllde 40 jordsnurr och blev firad med så mycket kärlek av mina vänner att jag nästan grät.
Alfred åkte på sin första utlandssemester till Mallorca.
Jag äntligen efter många års letande hittade rätt frisör, rätt schampo och ett attans schysst balsam och fick ordning på kalufsen.
Jag fick tillbaka min syster.
Min sköldkörtel ville ha Levaxin men fortfarande inte fått nåt p.g.a den ohälsosamt långa kön till sjukvården.

Jag lovade att bli bättre på att blogga…och failade…och lovade …och failade…och lovade igen; Kanske ett nyårslöfte?! 😉

Syrran, Alfred, tårtan och vi!

Syrran, Alfred, tårtan och vi!

Spelmissbruk, när familjer faller som käglor.

När jag var 20 började jag jobba på krogen. Jag jobbade bakom Black Jack-bordet och var tjejen som det var chysst att ligga bra till hos. Stoneface och såklart, en läckerbit i stilettklackat, väst och snäv kjol.
Jag jobbade på provision, det gjorde många dealers på krogens casinon och oddsen var katastrofala. I alla fall för spelarna, för mig var det rätt bra. Jag vann på lika t.o.m 19 och på 20-21 fick spelarna behålla insatsen. Till liten tröst, de flesta ”fredagsspelarna” kom ”bara” för att ha en kul kväll på stan. Dom spelade bort ett par hundra för skojs skull utan att det gjorde vidare hål i plånboken och fortsatte sen till dansgolvet. Enstaka tillfällen mötte jag människor som spelade bort hela lönen. Jag funderade inte så mycket över det, helt krasst så betydde det ju faktiskt att jag den månaden kunde laga bilen och den enes bröd ni vet… det hände så sällan.

Så startade staten upp sina casinon. Cosmopol skulle etableras i 4 svenska städer och en av dom var min hemstad Malmö. Det var fluorescerande ljus, en anrik slottbyggnad, personal i mörk kostym och stjärnglans. Jag sökte och fick jobb.

Men statens casino var annorlunda än krogens. Här fanns yrkesspelarna, här fanns dom som spelade i sin ensamhet långt ifrån fredagskvällens glada stämning, här spelade unga människor bort sin framtid och ensamstående mödrar hela matkassan. Hit kom barn för att hämta hem sina föräldrar, för att bokstavligen slita dom från spelautomaten. – Och nekades inträde i receptionen med hänvisning till casinots 18-årsgräns. Det hände att det lilla barnet då sprang hem och hämtade ett äldre syskon. Då gick det bra att hämta ut mamma, men först efter att sonen/dottern betalat entréavgiften för att få äntra spelhallen.

Här fanns dom manliga spelarna, ja, för det var män, som tyckte att dom kunde behandla personalen hur som helst, här fanns mellancheferna som instruerade oss personal att ge specialregler för vissa eftersom just dom spenderade exceptionellt mycket pengar. Kort sagt, på statens Casino handlade det om pengar. Big business, cash i finansministerns kassa. Vad spelade det för roll att ett par familjer gick sönder, det skapade ju såå mycket gott för ungdomsidrotten!

Visst kunde man erbjudas att få hjälp att sluta spela. Det låg små visitkort till en hjälplinje för spelmissbrukare lite här och där. Men de tenderade att blekna i skenet från det ständigt blinkande texten om chansen till jackpot som matades ut från stora skärmar.
Man kunde även få hjälp att ”stänga av sig”. Tillsammans med en anställd fick man skriva på ett kontrakt att inte få gå till casinot inom en tidbegränsad tid. Men detta avtal kom fram först efter att spelaren förlorat allt.
Jag minns en ung grabb som kom in som kung, 3 timmar senare kom han ut utan besparingar, utan bil, utan liv i blicken. Jag som receptionist fick inte hjälpa, fick inte säga snälla spela inte mer, fick inte berätta för hans mamma och pappa att han var där. Jodå, för spelarna hade rätt till sekretess. SEKRETESS?? HUR FAN tänkte våra folkvalda makthavare? Rätt till sekretess, vad hände med rätt till hjälp från samhället för den som är svag, vad hände med ett barns rätt till en fungerande familj?

Därför blir jag bedrövad när stora svenska kändisar nedlåter sig till att göra reklam för spelsajter. I ett samhälle där spelmissbruket breder ut sig och där liv går i kras varje dag så lockar inflytelserika personligheter oss att spela mera. Jag förmodar att de fick bra betalt men det leder mig till samma fråga om och om igen, kan pengar verkligen rättfärdiga allt?

Värmlands skatter & en avundsjuk svensk!

Visst kommer ni ihåg Nils-Olof och Carina? Dom träffades i Bonde söker fru året efter oss och kärleken slog till!❤Vips hade Carina lämnat Göteborg och ett välbetalt jobb som illustratör och blivit hönsfarmare i Koppom, sen kom en liten bebbe och tusen vardagsutmaningar i en ny tillvaro i glesbygden.
Men denna sprudlande kvinna var övertygad om att det visst skulle gå att driva en blomstrande verksamhet långt från storstans brus och locka tusentals gäster; ”Varför skulle det INTE funka lixom?” 😉
Och tro´t eller ej men under junis första solvarma dagar slog Värmlands första glassfabrik & caféet Just a Farm i Norra Lian upp portarna! – För storstadsbruden hade lärt sig göra glass. Med besked! Med bygdens bär och lokalproducerad mjölk som råvara skapades smaksymfonier och folket vallfärdade! Tusentals glass-sugna har besökt Norra Lian i sommar, en by som har 21 hus och där man vanligtvis kunnat räkna de främmande bilarna på handen!
Och ooh nej, jag är inte lite avundsjuk, jag är MYCKET avundsjuk!!!😂😂 För jag vill också komma på den perfekta affärsidén! Och bli rik som ett troll!
Självklart ska vi kika förbi i sommar, och självklart kommer jag bli grön i nyllet jag ser kön till frysdisken… 😉
Vi tänker passa på att göra Värmland också när vi ändå är i krokarna (Ehh, Rättvik är väl i krokarna? För mig som infödd skåning är både Dalarna och Värmland lite diffusa place hundans långt borta). Jag menar, det är ju faktiskt home of både Nils Holgersson, Sveriges främsta Jazzböna och Wasa Knäckebröd!

Glassmakaren i Koppom!

Glassmakaren i Koppom!