Ja det är ju inte lätt trodde jag innan. Tydligen sa barnmorskan att det kan finnas 2 hinnor och om den yttre brister så blir det liknande men inte så mycket.
På mig fortsatte ju inte vattnet att läcka och på undersökningen tryckte BM tillbaka huvudet utan att det kom något så man var säker på att det inte var den riktiga hinnan.
Eftersom Calle jobbar som han gör och oturen skulle kunna göra att han inte kan komma hem på 3 timmar så var Calle ledig. Vi var nog ganska säkra på att något var på gång.
Dagarna gick. Jag mådde illa, tappade aptiten, var konstig i magen och mådde mycket annorlunda mot innan.
Men inget hände….. Så vi gick på cirkus, jag började sälja mammakläderna på tradera etc.
Inget är som väntans tider. Men så på fredag morgon en vecks efter allt annat vaknade jag och så…..:
Knäpp…. Och så rann det till.
– nu gick mitt vatten iaf, sa jag till Calle som låg och sov bredvid.
Kl var 05:50. Precis som de sagt innan så känner man när det väl händer. Det är ju bara innan man har en referens som det är så svårt att veta.
Spända av förväntning ringde vi förlossningen….
Skall bli kul att läsa fortsättningen trots att jag vet hur allt gick till.
P&K <3