VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Jag har blivit en räddis.

Ja det är sant, jag som normalt inte, nej så ska jag inte säga men det är skillnad nu. För det första känner jag efter och är rädd att det ska hända något med bebisen men jag antar att det är ganska vanligt. Jag gillar ju att träna och vill ju så gärna nu. Man kan inte hoppa ut en unge var det någon som sa så det har jag tagit fasta på. Nu är det ju inte så att jag står och hoppar timme ut och in, jag hoppar inte alls faktiskt men det är ju svårt att inte stå på spinningpassen och det är svårt att inte ta i på mina Skivstångspass.

Har ni erfarenhet om spinning under graviditeten?

Efter spinningen i måndags, alltså igår, kändes det lite konstigt i nedre delen av magen, men det kanske vara att det blev mycket med både spinning på söndag och måndag? jag vet inte nu känns det bra iaf, jag är just hemkommen från ett skivstångspass där jag tog i ordentligt på vissa muskelgrupper och det känns bra- Att kunna träna förändrar hela känslan för graviditeten, jag känner lycka helt enkelt.

Till veckan blir det även ett par promenader med BungyPump stavarna och ett spinningpass till på fredag, ja i helgen bör jag väl med hitta på något tänkte jag.

Det okända, går inte just nu.....det blir mardrömmar!

Igår när jag låg i lastbilen  tittade jag på ”Det okända” en snutt eftersom Calle pratade i telefonen. Jag tycker att Det okända är ett bra program som jag alltid tittat på så ofta jag hunnit. Sedan jag blivit gravid får jag helt sjuka mardrömmar efterråt och så även denna gång. Helt galet, det är spöken och andar överallt och jag springer omkring helt i förtvivlan.

Så ja jag har blivit en räddis, nu kan jag inte ens se ”Det okända” på TV utan att drömma mardrömmar. Vad ska vi göra med mig??

Imorgon bär det av till Storstan, träffa lite vänner och gå på möte. Det ska bli kul både att ha möte och att få gosa bebis.

Godnatt på er!

Till Wilton:
Jag har inte känt dig så mycket på sista tiden, är du trött? Eller är det bara jag som inte ligger still och känner efter lika mycket längre mån tro.

Magen börjar stå ut nu så det syns tydligt. Idag när jag såg mig själv i spegeln blev jag helt pirrig när jag åter igen insåg att JUST JAG ÄR GRAVID!!! Härliga känsla!!

Jag är gravid!


Kommentarer


  1. Lena 19 januari, 2012 on 09:56 Svara

    Du behöver ju inte träna så hårt och mycket kanske – du vet lite mera lagom kanske….men jag känner ju dej:) Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna