Julen kan verkligen vara en glad högtid och sen kan den bli en tid av saknad.
Jag älskar julen, men enda sedan min bror försvann från oss blir det även en väldigt känslig tid.
Det är då mina minnen kan komma tillbaka om hur vi tillsammans byggde snögubbar, klädde granen och var så där lyckliga som alla barn kan vara inför jul och lov.
Min mamma och pappa har skapat otroligt fina jultraditioner för oss
allt från att
exemplevis som att klä granen till vissa låtar som vi gjorde. Till att baka pepparkakor på ett speciellt sätt. De minnena kommer åter när killarna gör det och som i förra veckan stod jag där och lipade bakom granen för att jag mins allt roligt jag och min bror gjorde. Samtidigt som saknaden är så stor, så gläds jag åt alla fina minnen killarna få skapa tillsammans.
Men att utbrista i tårar i de allra glädjefyllt stunder är killarna vana vid nu och de är magiska när
tårarna faller på mig. De kramas och myser med mig.
Det är jobbigt att de ska behöva se det. Men jag känner att man måste våga gråta för sina barn, så länge man kan
berätta vad det är som skapa tårarna.
Idag nu för bara några minuter sedan spelades en låt på radion:
Carolas nya jullåt och här sitter jag nu igen och råkade lyssna på texten…
och tårarna bara sprutar.
Att förlora någon är otroligt jobbigt, men att få uppleva minnen igen är underbart.
Men också lite känslomässigt krävande.Stor kram till er alla och ta hand om er.
Texten:
Sjön den ligger frusen Snön den faller ner
Och överallt finns minnen av dig
Det glimmar vart jag ser Morgonen är redan inne
Men ingen sömn för mig
Ligger vaken med minnet av dig
Din värme här intill mig
När tystnaden känns alltför stilla
Och natten allt för lång
Det är så jag ser dig
I en snövit juldagsmorgon
Glädjen lyste runtomkring dig
Dina armar upp mot himmelen
Det är så jag minns dig nu min vän
Åh jag saknar dig Mitt hjärta
Och jag önskar dig all lycka
Och jag önskar dig frid
Minnen är allt jag har
Men i drömmen finns du kvar
Där ovan träden jag ser, Din stjärna klar
Det är så jag ser dig
I en snövit juldagsmorgon
Glädjen lyste runtomkring dig
Dina armar upp mot himmelen
Det är så jag minns dig nu min vän
Varm kram till dig.
Så fint du skriver.
Tack det värmde <3
Å känner igen mig tyvärr, förlorade min lillebror för 6 år sedan och det känns alltid tomt på högtider och födelsedagar men julen är något särskilt. ?
Jag försöker precis som du visa barnen att det är ok att gråta ibland.
Jag förlorade min storebror för 10 månader sen.. Hans födelsedag var nyligen och den dagen var så jobbig. Julen kommer också vara sååå jobbig..
Kram till dig!
Å beklagar, att förlora ett syskon är bland det tuffaste man kan vara med om. Någon man levt länge med så nära, försvinner från en.
Högtider är verkligen extra jobbigt och tiden läker inte alla sår. De gör de enklare, men såren försvinner aldrig.
Stor kram till dig <3
Å stor kram till dig. Det första året är alltid extra skört, man kan relatera till allt man gjorde året innan. Kommer ihåg att efter första året gått kändes det (om det kan göra det) ”enklare” att hantera.. men tyvärr så sitter såren alltid kvar. När man förlorar någon värdesätter man livet så mycket mer. Eller tiden som vi faktiskt få tillsammans med dem man älskar vänner och familj. Skickar en stor kram till dig och ta hand om dig.