13 mars 2017
Ingen skola i fredags
I fredags var det Parents Day och Book Fair. Vad det är? Nej, Parents Day är ingen konstig maltesisk högtid utan innebär helt enkelt föräldramöte, ungefär som kvartsamtal – hela dagen. Japp, så det var ingen undervisning alls under fredagen eftersom lärarna var upptagna med att sitta i möte med ”sina” föräldrar.
Tajt mötesschema
Jag och min ryska vän Anastasia har våra döttrar i samma klass och våra söner i samma klass. Vi bestämde därför i förväg att vi skulle passa varandras barn medan den andra var på möte. Men i torsdags när vi hämtade barnen fick vi veta att döttrarnas lärare var sjuk och att alla hennes möten var inställda. Därför hade vi bara våra söners kvartsamtal att gå på. Det underlättade en del eftersom de tider vi fått låg väldigt nära varandra. Jag hade fått 11.05 för sonen och 11.25 för dottern. Hon hade fått 10.45 för sin son och 11.15 för sin dotter. Tajt! Så det blev faktiskt mindre stressigt med bara sönernas möten.
Vi möttes på lekplatsen intill skolan och turades om att passa barnen under varandras möten. Det gick jättebra även om min son, som är ganska mammig, blev lite ledsen när jag gick utan honom.
Positivt möte
Egentligen var jag lite osäker på om det var någon mening med att ha ett kvartsamtal om min son eftersom han inte gått på kindergarten i mer än ett par veckor, men jag är glad att vi hade ett möte. Hans lärare är en jättegullig tjej som verkligen bryr sig om barnen och gör sitt allra bästa. Både jag och Anastasia är väldigt tacksamma över att hon är våra söners lärare.
Så vad sade hon då? Hon gick igenom olika aspekter av hur det går på kindergarten, som motoriskt, socialt, språkligt osv. Hon berättade att han är väldigt duktig på att hänga upp sin ryggsäck och lägga saker på sin plats, att han lyssnar och gör som han blir tillsagd, att han är social och har hittat kompisar. När hon tar fram leksaker som klossar eller annat leker han fint ihop med andra barn och gör inget stort drama av om någon tar något ifrån honom. (Hans storasyster har väl härdat honom, kan jag tro.) Endast när de är på rast ute föredrar han att vara själv, vilket hon trodde beror på att han vill ha de roliga bilarna och cyklarna för sig själv (och jag håller med).
Hon sade också att han älskar att dansa. Jo, det visste vi också. Vår son ä kung på vilket dansgolv som helst. Mer passion, glädje och inlevelse får man leta efter! Han tycker också om att pyssla på kindergarten och sitter fullt koncentrerad, utan att tappa fokus. Dessutom sitter han på sin plats utan att springa iväg och busa som många andra pojkar, sade hon.
Det enda frågetecknet hon hade var hans språk. Han pratar ju inte engelska förutom några enstaka ord, och även när han pratar svenska är det emellanåt väldigt svårt att förstå vad han säger. Han pratar nämligen ganska mycket bebisspråk fortfarande. Uttalet har inte utvecklats så bra ännu så det kräver fantasi och att man är insatt i hans sätt att prata för att förstå honom. Men hans lärare upplevde att han förstår mycket, och det tror jag också att han gör. Sedan är det ju en fördel att exempelvis ordet ”sit” låter likadant på svenska och är lätt att förstå.
Kanske logoped längre fram
Faktum är att jag har pratat om hans språkliga utveckling med vår svenska BVC-sköterska. Vi fick nämligen en kallelse att gå på treårskontroll och ombads fylla i en enkät om hans språk. Eftersom vi är på Malta pratade vi om de på telefonen istället. Sköterskan var inte så bekymrad men sade att om vi är bekymrade om hans språkutveckling när vi kommer tillbaka till Sverige (i höst?) kommer vi att bli skickade till en logoped.
Ska få läxor
Vi kom till slutsatsen att han ska få böcker med sig hem då och då, precis som min dotter får. Böckerna får man ha hemma i en vecka innan de måste lämnas tillbaka, och man förväntas läsa i dem så mycket som möjligt medan man har dem. Det tror jag är bra. Vi läser för barnen varje kväll – jag för sonen, och min man för dottern, i vanliga fall. Men de böcker jag har läst för sonen är på svenska, så nu är det dags att vi börjar med engelska.
Book Fair på skolan
Förutom föräldramöten hölls en bokmässa på skolan, det vill säga de hade köpt in en massa böcker som man kunde köpa. Alla intäkter gick direkt till skolan.
Jag köpte barnen varsin bok. Billigt var det inte. Sonens lilla bok kostade 3,99 euro och dotterns nästan 6 euro, men det är ju för en god sak. Utöver det kunde man även titta på bilder som en professionell fotograf hade tagit under barnens små uppträdanden i julas och beställa de man ville ha. 50 eurocent styck kostade de och jag beställde fem stycken.
Välordnat
Egentligen hade vi kanske inte behövt passa varandras barn på lekplatsen. I skolans hall hade de nämligen satt upp en lekhörna med personal där barnen kunde leka medan föräldrarna var upptagna. Väldigt bra faktiskt. Å andra sidan var det ganska mycket folk och hög ljudvolym, så det var lugnare så som vi ordnade det själva.
Kort dag
Redan vid ett var vi klara med våra ärenden på skolan. Jag var trött och hade ont i halsen. Det blåste fortfarande en del dessutom så efter det drog vi hemåt. Fast vi gick inte som vi brukar utan tog en liten spontan sightseeing med buss 14 som går från skolan till Spinola Bay där vi bytte till ”vår buss” 16 som går nästan ända fram till vår dörr. Ibland behöver man variation…