Det är många tankar och känslor som lever rövare inom mig just nu. Ena stunden känns allt meningslöst och nästa stund kan jag känna hopp om att allt kommer bli bra bara vi är ifrån varandra ett tag…
Något jag också känner är en ENORM tacksamhet gentemot alla som har hört av sig och delat med sig av egna erfarenheter, goda råd, pepp och inspiration. Stort TACK till er mina fantastiska vänner, bekanta och bloggläsare. Jag har tagit till mig av allt ni har sagt,skrivit och med facit i hand är jag glad över att jag igår vågade blotta mina känslor och mitt ”nederlag” som förälder. Ja det är faktiskt så jag känner det, som ett nederlag, ett misslyckande som mamma och därför har det känts extra viktigt att veta att jag långt ifrån är ensam om det jag går igenom och att det i de allra flesta fall löser sig på ett bra sätt.
Sedan har jag såklart turen att ha ytterligare en familjemedlem som under INGA OMSTÄNDIGHETER vill lämna mig ens för en sekund! 😉
Jag har fått så många goda råd. Bl a att försöka njuta av att jag inte behöver plocka upp skitig smutstvätt efter någon annan, att tvättkorgen inte är fylld till bredden, att jag inte behöver serva med middagar jag ändå inte kan äta själv när jag följer viktminskningsprogrammet, att kunna spela vilken musik jag vill, hur högt eller lågt jag vill, att fokusera på träning och jobb, att inte tjata och slippa höra att ”alla andra får” eller ”ingen annan behöver”..
Japp, DET är vad jag försöker fokusera på när jag saknar honom som mest och kommer på mig med att stirra in i hans tysta och numera välstädade rum.. När jag stirrat klart stänger jag dörren och lyssnar till låten jag fick av en omtänksam bloggläsare. Låten med Spice Girls som PRECIS sätter fingret på fenomenet jag tror de flesta först upplever som barn och sedan som mammor…
En fin kväll önskar jag dig. Kram Å
Kommentera (8)